Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2012 (engelska), 2013 (svenska)
Antal sidor (med eventuellt efterord/tack): 382 sidor
Åldersgrupp (enligt mig): 12+
Serie: Divergent-trilogin, del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Insurgent
Andra delar i serien: Divergent, Allegiant, Four
Filmer: Divergent, Insurgent, Allegiant, Ascendant
Annat: Har filmatiserats
Handling
OBS! Kan innehålla spoilers från tidigare delar
Tris och Tobias tvingas fly från De lärda och förrädarna från De tappra. De söker skydd hos De fridfulla, men snart inser de att även där är de inte säkra. Under sin resa besöker de även andra falanger och upptäcker att flera av dem planerar att störta De lärda. Medan Tris och hennes team förbereder en strategi mot De lärda, får hon veta att hennes föräldrar dolde en stor hemlighet som endast några få i De osjälviska kände till, och som de var beredda att dö för att skydda.
Omdöme
Jag tycker att detta är en stark fortsättning på den första boken i trilogin. Tris växer som karaktär och Tobias är också en intressant person. Dock kan Tris ibland vara lite för impulsiv och agera utan att tänka efter, vilket gör att hon kan framstå som lite mesig. Dessutom ljuger hon ofta för sina vänner, vilket kan kännas frustrerande. Men med tanke på allt hon har gått igenom är det lätt att förstå hennes agerande, även om det skulle vara bra om hon kunde vara ärligare.
En aspekt som jag tycker är mindre lyckad är att relationen mellan Tris och Tobias känns ansträngd. Det verkar som om de kämpar för att hålla sin kärlek vid liv, vilket ger intrycket av att de inte riktigt gillar varandra längre. Det finns ständiga små lögner mellan dem, och ingen av dem verkar vilja reparera relationen till dess ursprungliga tillstånd. Det känns som om de ibland inte bryr sig om varandra, vilket jag tror författaren avsiktligt har skapat.
Författarens porträtt av Jeanine, ledaren för De lärda, är verkligen imponerande. Hon framstår som kall och ond i sina handlingar och ord, vilket ibland ger mig rysningar. Omslaget på boken tilltalar mig också; det har en kuslig känsla och symbolik som jag uppskattar.
Slutet av boken är något kryptiskt; jag förstod det inte helt vid första läsningen, även om jag gick tillbaka till det flera gånger. Trots det kände jag att det var bra på något sätt. Det var en känsla jag hade, och efter att min mamma förklarade slutet för mig tyckte jag att det blev ännu mer spännande.
Det var en utmaning att skriva om boken utan att avslöja för mycket av handlingen, men jag hoppas att jag lyckades ge en rimlig sammanfattning för dem som inte har läst den än.
Betyg
★ ★ ★ ★ ★ ★ ★ ★ ★ ☆
Nu ser jag fram emot att läsa avslutningen, ”Allegiant”. Den finns redan ute i butik, men jag planerar att vänta tills jag kan låna den på biblioteket eller kanske se om det kommer en box med alla böcker i. Jag läste förresten ett smakprov på smakprov.se, och det verkar lovande, men jag misstänker att slutet och själva boken kommer att överraska mig på ett bra sätt.
