Av Johanna Thydell
Förlag: Alfabeta
Utgivningsår: 2003
Antal sidor: 223 st
Åldersgrupp: 12 +
Serie: –
Originalspråk: Svenska
Annat: Jag läste den som en skoluppgift där vi skulle läsa och diskutera boken. Finns även som film.
Handling
Trettonåriga Jenna lever med sin mamma, som kämpar mot cancer. Hennes pappa lämnade dem när Jenna var två år gammal, och deras liv ser annorlunda ut än för många andra familjer. Det är Jenna som sköter allt hushållsarbete – tvättar, lagar mat, handlar och betalar räkningar. I en sådan tuff situation, hur kan man vara stark och optimistisk när man bara känner sig svag?
Omdöme
Den här boken läste jag som en del av skoluppgiften där vi skulle läsa, svara på frågor och diskutera. Jag tyckte verkligen om den. När jag först läste baksidan trodde jag att den skulle handla mycket om cancer, men så var det inte, vilket jag uppskattade. Boken är sorglig, men har också sina ljusare stunder. Karaktärerna är intressanta, även om jag inte riktigt gillade hur Jenna utvecklas. Hennes förvandling till att gå på fester och dricka alkohol kändes lite som en avvikelse från hennes starka karaktär. Samtidigt är Jenna en imponerande och stark person.
Trots att det inte finns omfattande beskrivningar av karaktärer och miljöer, får man en tydlig bild av både platser och människor. Ullis, som Jenna ogillar, är också en fascinerande karaktär.
Boken är skriven på ett enkelt och ungdomligt språk, vilket gör den lättillgänglig för nya läsare. Kapitlen är korta, vilket bidrar till en snabb läsning. Det finns många tankeväckande citat som berör en på olika sätt. Vissa är sorgliga, medan andra ger en känsla av hopp. Ett av mina favoritcitat är:
”Vi är lika, du och jag,” säger hon och nickar eftertänksamt. ”Men vet du vad den största skillnaden mellan oss är?”
Jenna skakar på huvudet.
”/…/”
”Jag menar, din största önskan är väl att din mamma ska få leva?”
”/…/”
”Ja,” svarar hon bara.
”Mmm,” säger Ullis. ”Men vet du vad min största önskan är?”
”Nej?”
”Att min mamma ska dö.”
(s. 171-172)
Detta citat är både skrämmande och tankeväckande. Jag är inte säker på varför det fastnade hos mig, men det speglar hur svårt livet kan vara. Min tidigare uppfattning om Ullis visade sig vara felaktig.
Jag hade hört talas om boken tidigare och trodde att den skulle handla mycket om cancer och vara tung, men så var det inte. Trots att den ofta är sorglig, skulle jag inte använda ordet ”sorglig” för att beskriva hela boken, eftersom det inte riktigt fångar känslan.
Jag rekommenderar den här boken för läsare från 12 år. Den passar både killar och tjejer, men jag tror att det främst är tjejer som läser den. ”I taket lyser stjärnorna” är en gripande och sorglig berättelse. Den är lättläst och har en stark handling. Jag beundrar verkligen hur Jenna klarar av att vara så stark trots allt som hon går igenom med sin mamma.
Betyg
★ ★ ★ ★ ☆