Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2011 (Engelska), 2015 (Svenska)
Antal sidor (med eventuellt efterord/tack): 247 st
Åldersgrupp (enligt mig): 12+
Serie: Razorland-trilogin, Del 1
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Enclave
Andra delar i serien: Utpost, Hord
Handling
När Flicka 15 fyller 15 år genomgår hon en ceremoni som inviger henne på riktigt till den underjordiska enklaven där hon föddes. Hon blir en jägarinna och får namnet Spadertvå. Snart kopplas hon ihop med Tålig, en annan jägare som tidigare levde ovan jord och blev upptäckte av enklavens invånare. Trots att han nu bor där, verkar han tveka inför att helt anpassa sig till livet i enklaven.
Spadertvå och Tålig tvingas lämna den trygga miljön för att utforska de stora tunnlarna, där de upptäcker att missfostren, deras mest fruktade fiender, har tagit över en annan enklav. De börjar misstänka att något är fel, men ingen i deras enklav lyssnar på dem. De blir utvisade och måste nu överleva ovan jord. Kommer de att klara sig? Vad kommer att hända med dem som stannade kvar i enklaven – kommer missfostren att ta dem också? Och vad är det egentligen med enklaven som gör att Tålig känner sig skeptisk?
Omdöme
Den här boken är svår att sätta fingret på. Den var bra, men det fanns något som störde mig, något jag inte riktigt kan definiera. Jag upplevde ofta att berättelsen var lite förvirrande, särskilt när det kom till tidsramen – ibland kändes det som en avlägsen tid, ibland nutid och ibland en framtid. Språket var också en aning märkligt och passade inte alltid in i berättelsen. I början kändes det som att texten saknade flyt, vilket var frustrerande. Men språket förbättrades ju längre in i boken jag kom, särskilt när det gällde flytet.
En specifik sak som jag reagerade på var användningen av ordet ”missfoster” när det refererades till monstren i tunnlarna. Det kändes obehagligt och var inte ett särskilt vackert ord att använda.
Handlingen var okej, men jag kände att den ibland blev för fantastisk och att det hände saker som kändes helt osannolika. Idén – att folk flytt ner under jord på grund av en sjukdom – var intressant och boken har en unik vinkel i jämförelse med andra dystopiska berättelser. Tyvärr kändes handlingen lite tunn; det hände mest i början, och sedan handlade det mest om hur de överlevde. Jag tror verkligen att det hade funnits potential för en starkare berättelse.
Karaktärerna gillade jag, de var intressanta och välutvecklade. De beskrevs på ett trovärdigt sätt. Även om vissa av dem ibland fattade märkliga beslut, så hade jag ändå en del sympati för dem. Tålig blev min favorit – han sticker verkligen ut och tar sina egna beslut. Ibland kan han till och med verka lite skrämmande, men alla har respekt för honom, vilket jag uppskattar.
Så, även om boken inte blev en ny favorit för mig, var den inte helt misslyckad. Den kändes inte helt genomarbetad, och jag saknade den där dragningen som en första bok bör ha. Det bästa med boken var karaktärerna, som var unika och intressanta. Jag rekommenderar den till både killar och tjejer från 12 år som gillar fantasy och dystopier. Jag är osäker på om jag kommer att läsa nästa del i serien; den ligger inte högst upp på min lista.
Betyg: ★ ★ ★ ☆☆
