Förlag: Ponto pocket (Pocket)
Utgivningsår: 2006 (Engelska), 2007 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 176 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 10 +
Serie: –
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The boy in the striped pyjamas
Annat: Filmatiserades 2008
Handling
Nioårige Bruno växer upp i en välbärgad familj i Berlin under andra världskriget. Plötsligt blir de tvungna att lämna staden och sina vänner på grund av faderns jobb. De hamnar på en ny och trist plats där det inte finns några lekkompisar. Från sitt fönster ser Bruno barn och vuxna som befinner sig bakom ett stängsel. Nyfikenheten väcks inom honom, och han undrar vad de sysslar med och varför ingen kommer för att leka med honom. En dag ger sig Bruno ut på en upptäcktsfärd och träffar Shmuel, en pojke som lever innanför stängslet. Deras liv är helt olika, och båda är ovetande om de mörka händelser som utspelar sig i omvärlden. En ovanlig vänskap växer fram mellan dem, men hur länge kan den överleva?
Omdöme
Den här boken har en stor betydelse och berör på djupet. Jag uppskattar att berättelsen fokuserar på barn och riktar sig till en yngre publik, snarare än tonåringar. Jag anser att boken är lämplig för barn från 10 år, eftersom handlingen kan vara svår att greppa för yngre läsare. Även vuxna bör läsa den, då den tar upp ett väldigt viktigt ämne. Språket är lättillgängligt, även om det har en gammaldags ton, vilket jag tycker ger en mer genuin känsla.
Bokens korta format är en fördel, då det kan öka chansen att fler unga läsare plockar upp den. Det är en smart idé av författaren att låta en nioåring vara huvudpersonen, vilket ger en intressant inblick i hans tankar och känslor kring de händelser som utspelar sig. Det är skrämmande hur lite barnen förstår av vad som händer, och Bruno tror att det hans pappa gör är rätt, eftersom det är vad han har fått höra. Författaren verkar ha lagt stor vikt vid detta, då barnens perspektiv under andra världskriget ofta förbises.
Boken är verkligen gripande, och det är sorgligt när man inser vad som egentligen pågår, särskilt när Shmuel delar med sig av sina upplevelser. Det är också fruktansvärt att se hur de pratar med varandra, som om de lever i helt skilda världar, där allt Bruno tar för givet är otänkbart för Shmuel, som lever under fruktansvärda förhållanden. Bruno missförstår ofta Shmuels berättelser, eftersom han alltid trott att tyskarna gör rätt.
Avslutningen är verkligen sorglig, men på något sätt känns den passande; den lämnar ett starkt intryck och ger en tydligare bild av hur livet var under denna tid. Visst, ett lyckligt slut hade varit att föredra, men jag tror att författaren ville förmedla något djupare med detta slut.
Detta är en bok som jag varmt rekommenderar till alla, då den är viktig att läsa. Den skiljer sig från många andra böcker om andra världskriget genom att verkligen fokusera på barns perspektiv. Boken är lättläst, den berör, och den är verkligen sorglig.
Betyg: ★ ★ ★ ★ ★
