Idag var det nästsista (!) dagen på min första prao-plats, och det känns lite sorgligt att snart behöva byta. Kommer det ens vara lika intressant på ett apotek som i en bokaffär? I dag har jag, hör och häpna, inte jobbat med böcker alls. Jag fick istället snoka runt lite i hyllorna för att hitta något spännande… Eller ja, jag var faktiskt på ett uppdrag från familjen för att leta efter specifika böcker.
Jag har dock ägnat mycket tid åt anteckningsböcker och kalendrar. Igår satte jag igång med Projekt: packa upp, pricka av, ställa upp i hyllor och organisera ca 15-20 lådor med kalendrar. På två timmar blev jag inte klar, så idag fick jag chansen att fortsätta. (Och jag klagar inte, jag menar allvar, det är faktiskt riktigt kul). Det är enkelt och passar mig som gillar att sortera och organisera. (Ja, jag har nämnt det ett par gånger i mina inlägg, men så är det).
Jag började med att packa upp och pricka av de sista lådorna, och allt stämde faktiskt. Under tiden ställde jag upp kalendrar i hyllorna för att få plats. När allt var packat upp var det dags för sortering. Jag har ingen aning om hur länge jag höll på, men jag gissar på ca 2-2,5 timmar. Jag arbetade fram till lunch, och resultatet blev riktigt bra! Allt var ordnat efter ”serie” och storlek. Lite tråkigt var det dock när jag upptäckte att några lärarkalendrar hade hamnat lite vid sidan om, men de skulle också upp. Som tur var behövde jag inte sortera om, utan kunde bara ta ut lärarkalendrarna och ställa dem vid sidan om, eftersom de hör till en egen kategori.
En annan rolig sak hände: äntligen fick jag en fråga jag kunde svara på. Jag har verkligen tröttnat på att säga: ”Jag vet tyvärr inte, jag är bara prao-elev, men fråga i kassan” när någon undrar om målarböcker för vuxna eller sångböcker. Känns lite värdelöst. Idag kom dock en mamma med sitt barn och frågade efter barnböcker. Det var en svår fråga, men jag kunde faktiskt visa henne till barnböckerna! stolt.
Sedan prismärkte jag lite reavaror samt andra saker som kommit med kalendrarna, men som inte var kalendrar. Till exempel supersmå kartongmappar, dyra pennskrin som såg ut som plånböcker och skinnfodral vars användning jag verkligen inte kan förstå… Efter det fick jag leta efter passande platser för allt detta, men jag fick lite hjälp. Jag gick också igenom några inleveranser av kontorsmaterial. Väldigt konstiga saker… Som medaljer med ”BFF” på. Vem köper ens det? (Jo, faktiskt en kvinna som jag hjälpte).
Resten av dagen tillbringade jag i kassan. Inleveranserna görs också där, men det blev lite krångligt så jag bytte av med en kollega. Jag tog hand om kassan medan hon tog hand om inleveranserna. Att stå i kassan är ju jättekul! Nu har jag verkligen fått kläm på det. Lite knepigt när engelsktalande kunder kommer, men det är ju bra att öva inför framtida jobb. Fast inte alla butiker har samma system.
I slutet av dagen kom pappa och lillasyster för att hämta mig och köpa en kalender till farfar. Så mina kunskaper om kalendrar fick verkligen sättas på prov!
