Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2014
Antal sidor: 463 st
Åldersgrupp: 15+ (Egentligen för vuxna)
Serie: Rönning Stilton, Del 2
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Den tredje rösten
Andra delar i serien: Springfloden, Svart gryning, Sov du lilla videung, Kallbrand
Format: Läst som pocket, vuxenbok.
Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar.
Handling
I Marseille görs en makaber upptäckte när en kvinna hittas styckad och nedgrävd i ett naturskyddat område. Hon har en bakgrund som target girl i en cirkus, vilket gör hennes död än mer chockerande för en nära vän till den före detta polisen Tom Stilton. Tillsammans reser de till Frankrike för att undersöka den brutala händelsen.
Samtidigt i Stockholm hittas en tulltjänsteman hängd i sitt hem. Polisen drar snabbt slutsatsen att det rör sig om ett fingerat självmord, kopplat till ett beslagtaget parti droger. Olivia Rönning hamnar ofrivilligt mitt i utredningen och börjar utforska alternativa spår, vilket leder henne in i kretsar som utnyttjar det svenska välfärdssystemet för stora vinster. När Tom och Olivia inser att deras fall är sammanflätade, bestämmer de sig för att samarbeta för att lösa mysterierna.
Omdöme
Efter att ha sett TV-serien ”Springfloden” hade jag stora förväntningar på denna bok. Det kan vara för att serien riktar sig till en vuxen publik, men jag kände att jag inte riktigt kom in i berättelsen. Handlingen i ”Springfloden” kändes mer fängslande, här når det inte riktigt samma nivå. Det finns inslag som är mer anpassade för en vuxen läsare, men berättelsen knyter ihop trådar på intressanta sätt. Mord och mysterier är alltid engagerande!
Trots att det händer mycket i boken är det viktigt att vara uppmärksam, då ledtrådar dyker upp och återkommer senare. Det finns en intressant skrivstil, men språket var till en början en utmaning. Jag hade svårt att få flyt i läsningen, och mot slutet kände jag fortfarande att det var segt. Ta till exempel denna mening: ”Han dog för ett tag sen, han bodde på ett äldreboende och dog där, pappa sa att de inte hade skött honom ordentligt och blev väldigt ledsen.” Det är svårt när allt bara radars upp, vilket är en känsla som genomsyrar hela boken.
Språket är annars helt okej, med många cliffhangers som gör att man måste vara med i svängarna och tänka själv. Karaktärerna får inte så mycket fokus; handlingen står i centrum, men man får ändå många intryck. Det finns många karaktärer att hålla reda på, och de visar ständigt nya sidor. Jag har ingen riktig favorit, och de flesta engagerar mig inte särskilt mycket. Kanske beror det på att de flesta är vuxna, men Olivia och Mette är karaktärer jag uppskattar. De är smarta och har en passion för mysterier.
”Den tredje rösten” har en svår uppgift att leva upp till förväntningarna efter den första delen av serien. Den klarar sig helt okej. Handlingen är spännande med flera olika trådar som knyts ihop, och tempot är lagom. Samtidigt är berättelsen inte lika stark som i del ett, och språket håller inte riktigt måttet. Det känns mer som talspråk, vilket påverkar flytet. Karaktärerna är mest bara där, utan att ge starka intryck, men trots att de är många lyckas man hålla koll på dem tack vare deras olika drag.
Sammanfattningsvis är boken läsvärd, men redan från början kände jag att den hade mycket att leva upp till.
Betyg: ★ ★ ★ ★ ☆
