Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2012 (Engelska), 2016 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 591 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: The Mortal Instruments, Del 5
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: City of Lost Souls
Andra delar i serien:
– Stad av skuggor
– Stad av aska
– Stad av glas
– Fallna änglars stad
– Himmelska eldens stad
– City of Bones (Film)
Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar.
Handling
Jace har befriats från demonens Liliths inflytande och Sebastian är död, eller åtminstone är det vad Clary och de andra skuggjägarna tror. Men plötsligt försvinner både Sebastians kropp och Jace spårlöst. Trots ihärdiga sökningar lyckas skuggjägarna inte lokalisera dem, och Clary är förtvivlad. När Jace till slut dyker upp förstår hon att något är fel – han och Sebastian är oskiljaktigt länkade. Sebastian hotar att förstöra världen, och om han dör, dör även Jace. Clary står inför ett val där hon riskerar både sitt och Jaces liv. Hon skulle göra vad som helst för Jace, men kan hon fortfarande lita på honom? Eller är han förlorad för alltid?
Omdöme
Trots att det kan vara svårt att hålla reda på händelserna mellan böckerna, kom jag snabbt in i den här femte delen, även om jag först hade lite problem med att minnas hur den föregående boken slutade i kaos. Det är alltid en glädje att återvända till denna värld, och jag förundras över hur Cassandra Clare lyckas hålla allt samman.
Tyvärr börjar det kännas en aning repetitivt. (Eller har det varit så i åtminstone två böcker nu?). Det blir tröttsamt i den bemärkelsen att det aldrig verkar leda till något lyckligt slut. Berättelsen svänger fram och tillbaka, och flera gånger luras man att tro att allt ska lösa sig, för att sedan dyka upp en demon eller liknande. Jag har en känsla av att den sista boken kanske slutar med att alla dör, och då undrar man vad poängen med allt har varit.
Jag uppskattar verkligen Cassandra Clares skrivstil. Hon får språket att flyta, trots att hon väver in bisarra ord och traditioner från änglarna med humor och vardag. Det känns naturligt och äkta. Vid ett tillfälle blir jag nästan övertygad om att Sebastian kanske inte är så ond som han verkar, vilket är ett fint exempel på hennes förmåga att skapa komplexa karaktärer.
Vi får ta del av berättelsen ur minst fem olika perspektiv, vilket borde vara förvirrande, men det fungerar verkligen. Dessutom har vi ett tiotal karaktärer med betydande roller, men jag lyckas hålla koll på dem alla. Visst, det är femte boken och de flesta har varit med från början, men jag känner fortfarande starkt för nästan alla. Det handlar om komplicerade personligheter och relationer, och allt känns äkta. Jag kan relatera till många av karaktärerna, och deras relationer är ofta vackra, även om de ibland går upp och ner.
Förlorade själars stad är precis vad jag förväntade mig. Tyvärr känns det som en utdragning av serien, men jag älskar fortfarande berättelsen. Det börjar bli lite tröttsamt, men den värld som Cassandra Clare har byggt är helt fantastisk! Allt känns så verkligt och språket är vackert. Karaktärerna är trovärdiga och utvecklas väl, och relationerna är genuina. Men jag kan inte längre påstå att böckerna erbjuder något unikt. Det försvann efter den tredje.
Betyg: ★ ★ ★ ★ ☆