Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2016
Antal sidor (med eventuellt efterord/tack): 506
Åldersgrupp (enligt mig): 13+
Serie: The Diabolic, del 1
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Diabolic
Andra delar i serien: Untitled
Handling
Diaboler är grymma. Diaboler är dödliga. Finns det något kvar av mänsklighet inom dem? Nemesis är en Diabol, skapad med mänskligt utseende och DNA, men programmerad för att endast ta hand om sin ägares välbefinnande. I hennes fall är det Sidonia, dottern till en av galaxens mest inflytelserika familjer. Tjejerna växer upp tillsammans – en som människa, den andra som livvakt. Men när kejsaren kräver Sidonias närvaro i palatset som ett sätt att manipulera hennes far, måste Nemesis ta hennes plats för att skydda henne. Omgiven av korrupta politiker och bortskämda aristokrater måste hon lära sig att uppträda som en fin dam, en utmaning för någon skapad för att döda. Men när rymdimperiet hotas av kollaps, inser Nemesis att hon kanske har mer mänsklighet inom sig än dem hon omger sig med. I en värld fylld av intriger och svek kan hennes förmåga att älska vara det som räddar både henne och imperiet.
Omdöme
Inledningsvis kände jag mig inte särskilt imponerad. Berättelsen drar en direkt in i en brutal och blodig verklighet som nästan får mig att känna mig illamående, men som också bär på en djup sorg. Efterhand växer brutaliteten till något mer komplext, vilket gör att boken blir betydligt mer njutbar. Jag var skeptisk i början, men när berättelsen som handlar om kärlek och spänning verkligen tar fart, blir jag fast.
Trots att boken är ganska lång, är det imponerande hur mycket författaren lyckas få in. ”Händelserik” är verkligen ett passande ord för att beskriva Diabolic. Den är konstant spännande med många oväntade vändningar. Jag tycker att vissa delar av boken är lite för brutala, med tanke på diabolernas handlingar, men i övrigt är det en riktigt fängslande berättelse. Det finns mycket vänskap, kärlek och spänning.
Dock är jag inte helt nöjd med språket, som känns en aning tråkigt och enformigt. Visserligen har boken ett bra flyt, vilket är viktigt, men det är synd att språket saknar liv. Det finns inslag av humor som jag uppskattar, men helhetsintrycket blir platt. Ibland kan det bli rörigt när det är mycket tankar och känslor, även om jag uppskattar försöken att ge berättelsen djup.
Karaktärerna är definitivt bokens starka sida. Kincaid har lagt ner tid på att skapa intressanta bakgrundshistorier för flera av dem, och relationerna mellan dem är väl genomarbetade. Att följa Nemesis är fascinerande, särskilt när hon kämpar med sin mänsklighet och utvecklas som person. Tyrus, som också har en fängslande bakgrund, är smart och charmig. Deras relation, som inledningsvis är oväntad, är en av mina favoriter; den är vacker och ger mig glädje, även om den ibland känns stormig och överdriven.
Intrigerna i berättelsen ger en extra dimension, och jag uppskattar när händelser har kopplingar till det förflutna. Diabolic överraskar på många sätt och erbjuder en mångsidig berättelse med viktiga teman. Även om språket inte är något att jubla över, är karaktärerna fantastiska och väldefinierade. Relationerna, särskilt mellan Nemesis och Tyrus, är vackra och känns äkta när de utvecklas över tid.
Betyg
★ ★ ★ ★ ☆
