Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2016/2017
Antal sidor (med eventuellt efterord/tack): 335 st
Åldersgrupp (enligt mig): 14+
Serie: –
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Our Chemical Hearts
Annat:
Handling:
Henry Page är en romantiker av rang, men han har ännu aldrig upplevt den stora kärleken. Allt förändras när Grace Town kliver in i hans liv, haltande med en käpp, iförd för stora kläder och med duschen långt ner på sin att-göra-lista. Henry förstår att hans liv är på väg att ta en ny, oväntad vändning – för alltid.
– Handling från Bokus.se
Omdöme:
Min första reaktion var ”nej”. Nej, nej, nej. Efter bara några sidor kändes det som om jag läste en kopia av ”Eleanor & Park”, som jag inte gillade. Men snart nog vände allt. Redan innan jag kom till hundra sidor fick jag den första överraskningen, och boken började snabbt växa i mina ögon. Jag insåg att Våra kemiska hjärtan är djup, genomtänkt och verkligen unik. Den kan inte jämföras med ”Eleanor & Park” eller något annat.
Om jag skulle sammanfatta Våra kemiska hjärtan med ett ord, skulle det vara osannolik. Jag kan inte räkna hur många gånger jag trott att jag visste vad som skulle hända, men haft helt fel. Med mängder av vändningar och oväntade händelser fungerar berättelsen ändå. Jag tror på den, för den är så genomtänkt och välskriven. Handlingen är både fin och tankeväckande. Här får vi kärlek med alla sina komplikationer i en ny och intressant tappning.
Språket får mig ibland att förlora mig själv i tankarna. Andra gånger skrattar jag, och ibland vill jag bara skrika av frustration. Det är en känslomässig berg-och-dalbana, och att jag får uppleva alla dessa känslor visar hur bra språket är. Det är inget extraordinärt, men det passar perfekt för den här typen av bok. Det varken känns för tungt eller för lätt, och chattmeddelandena bidrar till att göra boken luftig och lättläst.
Det är sällan jag läser böcker ur en killes perspektiv, så jag blev positivt överraskad av att berättelsen handlar om en kille som blir kär. Det känns fräscht och lite nytt, trots att det inte borde vara så. Henry Page är en intressant karaktär, men jag kände inte att jag riktigt fick grepp om varken honom, Sadie eller deras föräldrar. Det gör berättelsen ännu mer spännande, eftersom allt inte är helt klart.
Trots detta känns boken inte ogenomtänkt; det här är en av de mest genomarbetade böcker jag läst när det kommer till karaktärer och relationer. Relationerna må vara osannolika, men de känns ändå trovärdiga, och trots att de svänger mycket fram och tillbaka känns det verkligt. Dessutom finns det en vettig förklaring till Graces beteende och utseende, vilket var oväntat och tillför en ny dimension till berättelsen.
Slutet är fantastiskt på många sätt. Det gör att boken verkligen står ut, och den blir aldrig en i mängden. Det är en sådan bok man kommer ihåg just för att den liknar andra men ändå är sin egen. Budskapet är fint, och slutet är oväntat, vilket är ganska sällsynt för den här typen av böcker. Vanligtvis kan man lista ut hur det kommer att sluta, men Krystal Sutherland fortsätter att överraska mig, och boken blir ett riktigt äventyr.
Våra kemiska hjärtan är fantastisk på många sätt. Den är inte unik inom sin genre och påminner om andra böcker, men samtidigt sticker den ut. Det handlar mycket om dess oväntade och osannolika vändningar. När jag började läsa förväntade jag mig en helt annan historia, men jag är verkligen inte besviken. Våra kemiska hjärtan gör ett stort intryck och är en bok jag kommer att minnas.
Betyg:
★ ★ ★ ★ ☆
