Häromdagen snubblade jag över ett inlägg på Agnes bokblogg som verkligen satte igång tankarna. Hon svarade på en fråga som handlade om hur ens läsning har förändrats sedan man började blogga, och det fick mig att reflektera. Den 16 juli 2014 startade jag Tusen sidor, och herregud, nästan tre år har passerat! Det känns lite surrealistiskt att tiden har flugit förbi så snabbt. Jag har alltså varit aktiv här i snart tre år, och här är jag fortfarande!
Det är lätt att fokusera på de positiva aspekterna av att blogga; de roliga möjligheterna och hur mycket jag har utvecklat mitt skrivande. Men bloggen har också haft en stor inverkan på hur jag läser. Det finns många positiva förändringar, men också några mindre bra.
När jag började blogga 2014 visste jag att jag älskade böcker och läste en hel del. Det handlade mest om serier och kända titlar. Jag hade just avslutat Hungerspelen och flera andra serier, men nu inser jag hur lite jag egentligen visste om böcker. Jag läste nästan ingen contemporary, utan föredrog mest fantasy och deckare, gärna långa serier med upprepande teman. Jag har tappat räkningen på hur många Dalslandsdeckare jag har läst, och (inga klagomål mot dem, men…) i varje bok var det alltid små barn som nästan blev uppeldade, men mirakulöst nog överlevde. Så visst, jag älskade att läsa, men jag var ganska begränsad i mitt val av böcker. Det är en av de aspekter som bloggen har förändrat.
Under en tid var jag besatt av dystopier, sedan av fantasy, och nu har jag blivit något av en allätare. 2014 skulle jag aldrig ha rört vid ”de där kärleksböckerna”, men åh, så mycket fantastiskt jag har missat! Jag är verkligen glad att mitt bokbloggande har uppmuntrat mig att utforska nya genrer. När jag insåg att jag nästan var den enda som inte hade läst ”Förr eller senare exploderar jag” kände jag att jag var tvungen att läsa den, och jag blir fortfarande helt lyrisk när jag tänker på den!
En annan sak som slog mig var hur jag som 10-12-åring stod på biblioteket och blev exalterad över att ”oj, en ny bok i min favoritserie har kommit!”. Nu vet jag att den 6:e mars 2018 släpps en ny bok i Tahere Mafis ”Shatter me”. (Visste ni förresten det?!). Tidigare var det en ren slump om jag fick tag på en ny bok, men nu är jag medveten om vad jag kan förvänta mig flera månader i förväg. Det känns nästan som ett krav för att hänga med i bokbloggarvärlden!
En av de mindre positiva effekterna av att bokblogga är att läsning ibland känns som en plikt. Om jag inte läser, hur ska jag då kunna blogga? Jag känner ofta press att hinna läsa så mycket som möjligt. När jag har upptäckt alla böcker som lanseras om tre månader vill jag ju gärna hinna med dem också! Det kan ibland bli överväldigande. Samtidigt sätter jag gärna upp mål för att motivera mig själv och ha något att sträva efter…
Men det finns också en annan positiv aspekt av att blogga. Redan när jag började lovade jag mig själv (och mina då obefintliga läsare) att recensera varje bok jag läser, och det har jag hållit fast vid. Hittills har jag skrivit 170 recensioner, och det inkluderar inte de som är dubbla. Att veta att jag ska skriva om en bok efter att jag läst klart har verkligen förändrat mitt sätt att läsa. Tidigare plöjde jag bara igenom böcker utan eftertanke, men nu reflekterar jag mer över vad jag läser. Jag får så mycket mer ut av varje bok, och det är en fantastisk känsla!
Nu vill jag gärna höra hur bloggandet har påverkat era läsvanor! Tack, Agnes (och Systrarna Böcker) för inspirationen!
