Kanske har ni inte ens lagt märke till det, men jag har faktiskt gjort en del förändringar i upplägget av mina recensioner på sistone. Och jag måste säga att jag är ganska nöjd med resultatet! Tidigare var mina recensioner ganska enahanda; de började med torr information om böcker, följdes av en sammanfattning av handlingen från någon hemsida och avslutades med mitt omdöme.
Visste ni att jag försökte hålla en liknande struktur i varje recension? Jag hade en plan för ordningen, där stycke ett handlade om handlingen, stycke två om språket, och så vidare. Det funkade dock inte alltid; ibland skrev jag mer och ibland mindre. En sak som däremot alltid var konstant var antalet rader i varje stycke. Fem rader var målet i mitt inläggsdokument. Det blev dock sällan lika när recensionen publicerades, men textmängden var i stort sett densamma.
Nu undrar jag verkligen varför jag valde det upplägget! Det är ju helt ologiskt! Recensionerna blir inte rättvisa när jag begränsar mig till ett visst antal rader om språket eller liknande. Så för en tid sedan började jag tänka på ett nytt sätt att skriva recensioner. Ett sätt där jag fritt kan uttrycka mina tankar, känslor och åsikter, utan att följa någon särskild struktur eller längd.
Mina nya recensioner känns så mycket mer personliga. Jag inleder inte längre med tråkig fakta, utan sparar det till slutet. Jag tycker att det ger en lite mer ”journalistisk” känsla, och jag hoppas att ni tycker att det är roligare att läsa. De tidigare ganska mekaniska recensionerna har blivit mer personliga, vilket jag tror gör dem mer intressanta. De känns även mer genomarbetade, eftersom jag inte längre börjar med att kopiera en sammanfattning av bokens handling, utan skriver en egen version.
Dessutom inkluderar jag nu ett citat i varje recension, vilket gör att de tar lite längre tid att skriva. Men det är så mycket mer givande och roligt att skriva dem nu, så det är verkligen värt det!
Vad tycker ni om mitt nya format? Vilka recensioner fastnar ni för? Och om ni själva bloggar – hur gör ni?
