Obs! Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar.
Heden är en oväntad fortsättning på Petrus Dahlins trilogi ”Skogens systrar”, en serie som passar perfekt för den som älskar att läsa. Efter händelserna i Brunnen har Tuva, Månfare, Vilda och Tilda äntligen funnit en viss lugn. Tilda har hittat sin plats, och systrarna har accepterat sitt öde. Toms föräldrar tillåter systrarna att bo i torpet utan att informera polisen, men plötsligt vänds allt upp och ner. Toms föräldrar ska skiljas, torpet ska säljas, och systrarna tvingas återigen på flykt.
Månfare är trött på att alltid bli övergiven, trött på att bära ansvaret för sina småsyskon. Hon kämpar med svek och känslan av att ge upp. Det finns så mycket hon bär på, även minnen som Tuva och Vilda har glömt. I sin förtvivlan lämnar hon sina systrar i skogen och söker sig djupare in i skogen. Där möter hon en mystisk kvinna som erbjuder henne skydd, och tankarna på hämnd och att få ett avslut växer inom Månfare.
”Torpet ska så klart säljas och vi blir utkastade. Som avfall i en dikesren. Ut i skogen med oss. Låt oss ligga där och ruttna, precis som förra gången. Den där sommaren för länge sedan. Så länge sedan att varken Tuva eller Vilda har några minnen från den.” (s. 11, E-bok)
Jag blev riktigt glad när jag fick veta att Petrus Dahlin skulle återvända till sin trilogi, som avslutades för många år sedan. Men med det kom också en viss skepsis – hur lätt är det att fortsätta där man slutade, sex år senare? Men Dahlin överträffar mina förväntningar, och Heden är lika bra som de tidigare böckerna.
Det som kvarstår är känslan av att denna bok bara är en del av en större berättelse, och jag hade önskat mig ett mer tillfredsställande avslut. Men i övrigt tycker jag verkligen att berättelserna om Tuva, Månfare och Vilda bara blir bättre. Brunnen var snäppet bättre än de två första böckerna, och Heden når ännu högre. Det känns som om målgruppen växer med karaktärerna, vilket jag uppskattar. Det finns ett större fokus på djup, känslor och psykologiska aspekter, vilket gör läsningen intressant. Samtidigt är böckerna fortfarande lätta att ta till sig, vilket är en stor fördel.
Jag uppskattar Månfare som berättare; hon har alltid framstått som den stabila och trygga personen, men här får vi se att det inte alltid stämmer. Vi möter nya sidor av henne, och jag tycker att Dahlin har gjort ett fantastiskt jobb med att utveckla hennes karaktär. En annan styrka är den stämning som genomsyrar boken. Jag känner en stark obehagskänsla när jag läser, särskilt mot slutet, och jag längtar verkligen efter nästa bok!
Heden är en oväntad och djärv satsning, men den fungerar verkligen och blir dessutom riktigt bra. Månfares perspektiv ger boken nya dimensioner, och det finns mycket djup, känslor och tankar inbäddat i det lättlästa språket. Det enda negativa är att boken, liksom de andra i serien, känns ofullständig som en enskild del, då den är så beroende av de övriga böckerna. Men jag älskar hur Petrus Dahlin lyckas framkalla ett sådant obehag i mig som läsare, och slutet gör att jag vill ha mer av systrarna – helst nu!
Betyg: ★ ★ ★ ☆ ☆
Författare: Petrus Dahlin
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2017
Antal sidor (med eventuellt efterord/tack): 87 (Inbunden: 104)
Åldersgrupp (enligt mig): 9-13
Serie: Skogens systrar, Del 4
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Heden
Andra delar i serien: Skogens systrar, Flykten, Brunnen, Själen, Frosten
Annat: Läst som E-bok
Länkar:
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON. Boken i E-format finns på Adlibris och Bokus.
