Mordet på Orientexpressen är den tionde boken i Agatha Christies fristående serie om den kända detektiven Hercule Poirot. Första gången boken publicerades var 1934, men den fortsätter att fascinera läsare och har fått ett nytt liv tack vare den senaste filmatiseringen.
Det är vinter och Hercule Poirot är på väg hem med tåg. Vid en station måste han byta tåg, men till hans förvåning är allt fullbokat, trots den ovanliga tidpunkten för resan. När han väl kliver på Orientexpressen får han en kupé och lägger märke till den märkliga sammansättningen av passagerare från olika samhällsklasser och bakgrunder. Snart inträffar en chockerande händelse: en man hittas brutalt mördad. Mystiken tätnar, och det verkar som att fler är inblandade i brottet. Eller är det bara så mördaren vill att det ska se ut?
”En halvtimme efter midnatt fastnade vi i snödrivorna. Efter det kan ingen ha lämnat tåget.”
Monsieur Bouc sa allvarligt: ”Alltså har vi mördaren mitt ibland oss – här på tåget…”
s. 65
Jag trodde aldrig att en bok som är över 80 år gammal skulle kunna vara så fängslande som Mordet på Orientexpressen. Det är den andra boken av Agatha Christie jag läser, och jag är helt fast. Det jag uppskattar är den kluriga strukturen som samtidigt gör den lättillgänglig och snabbt avverkad. Christie har en fantastisk förmåga att väva samman komplexa mysterier och ger läsaren små ledtrådar som man ofta först i efterhand lyckas förstå.
Det är en riktig njutning att läsa, och man får en känsla av att vara detektiv för en stund. Boken har en lagom dos av obehag, utan att vara så brutal att den stör sömnen. Ibland kan tempot vara lite för snabbt, vilket gör det svårt att hänga med när Poirot och de andra försöker lösa fallet. Christie kände förmodligen inte av det problemet, men ibland kan det vara utmanande att hålla reda på vad som är ledtrådar och vad som inte är det. Men i slutändan kommer jag alltid tillbaka på spåret, vilket jag verkligen uppskattar, för jag älskar när böcker engagerar!
Trots att texten är ganska detaljerad och innehåller mycket information, flyter läsningen på bra. Språket är en fin balans mellan spänning och beskrivningar. Mordet på Orientexpressen fokuserar inte så mycket på karaktärerna och deras relationer, även om man stöter på många intressanta personligheter. Istället ligger fokus på handlingen, vilket är en stor fördel. Jag fascineras av detektivyrket och hur förhör genomförs, och Christie ger verkligen en trovärdig bild av detta.
Mordet på Orientexpressen är en perfekt deckare – spännande, klurig och lättläst, även om den är över 80 år gammal. Agatha Christie ger en realistisk skildring av detektivarbete, och det är alltid en glädje att läsa hennes verk. Jag kan vara förvirrad länge, men på slutet känner jag alltid att jag är med igen. Dagens deckare är ofta brutala för att tilltala läsarna, men Christie lyckas fånga samma känsla med sin listighet, vilket är imponerande.
Betyg:
★ ★ ★ ★ ☆
Författare: Agatha Christie
Förlag: Bookmark Förlag
Utgivningsår: 2014 (original: 1934)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 335 st (Inbunden: 273 st)
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Hercule Poirot, Del 10 (fristående serie)
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Murder on The Orient Express
Andra delar i serien: –
Annat: Läst som e-bok
Länkar:
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i pocketversion finns på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i E-format finns på Adlibris, Bokus och CDON.
