En titel som väcker nyfikenhet, och trots detta har förväntningarna varit skyhöga på denna bok. Efter fem års väntan släpper John Green sin senaste roman, där vi möter Aza Holmes som huvudperson. Aza kämpar med sin rädsla för sjukdomar; när hon kysser någon är hennes tankar fyllda av bakterier som kan överföras, och oron för att drabbas av C-difficile följer henne ständigt.
När hennes bästa vän Daisy föreslår att de ska leta efter den försvunne miljardären Russell Pickett mot en stor belöning, sätts Aza på prov. Picketts son, Davis, är en gammal vän till Aza, och deras återförening väcker både minnen och nya känslor. Men det är svårt för Aza att öppna sig när rädslan för bakterier och smitta alltid finns i bakgrunden, och Davis har sina egna osäkerheter kring vad människor verkligen vill ha av honom.
”Jag gillar korta dikter med konstiga rim, för det är så livet är.”
”Det är så livet är?” Jag försökte förstå vad han menade.
”Ja. Det rimmar, men inte på det sätt man tror.”
— s. 159
Första intryck
Det första som slår mig, och som jag också kände igen från Förr eller senare exploderar jag, är hur Green väljer att inte direkt avslöja vem huvudpersonen är. Det tar en stund innan man förstår att berättelsen kommer från en tjejs perspektiv, och jag uppskattar verkligen detta grepp. Det blir tydligt att alla är människor med sina egna komplexiteter, och det känns befriande att slippa etiketter och snabba slutsatser. Den här metoden ger en mer naturlig och trovärdig inledning.
”Om dessa krafter hade tilldelat mig ett annat lunchpass, eller om bordskamraterna som bidrog till att författa mitt öde hade valt ett annat samtalsämne den där septemberdagen, skulle min historia ha slutat annorlunda – eller åtminstone ha fått ett annat mittparti. Men jag började lära mig att livet är en historia som berättas om en, inte en man berättar själv.”
Det andra som slår mig är att handlingen ibland känns lite osannolik. Tempot är snabbt, vilket gör att jag aldrig riktigt får grepp om berättelsen. Jag hade gärna sett att boken var längre, då relationerna utvecklas för snabbt, vilket gör att det ibland känns som om allt är lite orealistiskt. Det är en besvikelse.
Språk och visdom
Trots dessa brister finns Greens fantastiska språk och insikter kvar. Jag kan inte räkna hur många kloka citat som berör mig under dessa knappt 300 sidor, och jag älskar känslan av att ha blivit lite visare när jag lägger ifrån mig en bok. Så ska det vara, och Sköldpaddor hela vägen ner är verkligen ett exempel på detta. Fem år senare skriver Green fortfarande med samma finess; språket flyter, underhåller och berör. Boken är lättläst och kombinerar djup, humor och allt där emellan på ett utmärkt sätt.
”Ingen tar någonsin farväl utan att vilja träffas igen.”
Trots att vissa delar av handlingen och relationerna känns orealistiska, är detta en liten del av boken. Överlag är den intressant och tar upp flera viktiga teman. Davis, som är miljardärens son, lever ett liv präglat av brist på kärlek och överflöd av pengar, vilket Green skildrar med många insiktsfulla perspektiv. Daisy, som skriver fanfiction om Star Wars-karaktärer, bidrar med en rolig och modern dimension till berättelsen.
Aza är också central i berättelsen. Genom henne belyser John Green hur det är att leva med tvångstankar på ett fängslande sätt. Jag blir verkligen berörd av hans skildringar. Han skriver dessa avsnitt med ett driv som ökar trovärdigheten och gör att jag känner att jag är en del av hennes upplevelse. Det är ett betydelsefullt ämne som han hanterar på ett imponerande sätt.
”Det är sköldpaddor hela jävla vägen ner, Holmesy. Du letar efter sköldpaddan längst ner i högen, men det är inte så det fungerar.”
”För det är sköldpaddor hela vägen ner”, sa jag igen och upplevde något som liknade en spirituell uppenbarelse.
Avslutande tankar
Sköldpaddor hela vägen ner är en bok vars titel kan tyckas märklig, men som med tiden känns helt självklar. Det jag älskar med John Greens böcker är att man alltid stänger dem med en känsla av att ha blivit lite visare. Denna bok är, precis som hans tidigare verk, fylld med kloka citat och en oförutsägbar handling. Tyvärr når den inte alltid hela vägen, men med teman som fanfiction och tvångstankar är den unik och förtjänar uppmärksamhet.
Betyg: ★★★☆☆
Författare: John Green
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2017 (original: 2017)
Antal sidor: 295
Åldersgrupp: 13+
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Turtles All the Way Down
Länkar:
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i E-format finns på Adlibris och Bokus.
