Fandom är den brittiska författaren Anna Days debutroman. Denna science fiction-berättelse utforskar tanken kring fandoms och hur de påverkar människors liv. Vi följer tonåringarna Violet, Alice, Katie och Nate. Förutom Katie är alla i gänget hängivna fans av dystopin Galgdansen, skriven av den framgångsrika författaren Sally King. Violet har alltid drömt om att vara som huvudkaraktären Rose, medan Alice skriver fanfiction om karaktärerna. När de besöker Comic Con för att träffa några av skådespelarna från filmatiseringen av boken, inträffar något oväntat. Plötsligt befinner sig alla fyra i en helt annan värld – en värld från Galgdansen. Gemmar kantar gatorna och hejar på när impar hängs. När Rose, huvudpersonen, dör på grund av Violet och de andra, tvingas Violet att ta hennes plats. Om Rose inte dör i galgen medan gemmen Willow förklarar sin kärlek till henne, kommer revolutionen som är central i berättelsen aldrig att ske, och allt förändras.
”Och jag vet att vi tänker en och samma tanke: Det här är inte cosplay.” s. 42
Månadens bästa bok?
Det här kan mycket väl vara månadens bästa bok. Visserligen är detta också den första boken jag läser i februari, men jag är nästan säker på att den kommer att behålla sin förstaplats hela månaden ut, eller åtminstone stanna bland topp tre. Det säger en hel del om hur bra Fandom faktiskt är. Det finns många faktorer som gör att jag älskar den här boken, och många av dem har gemensamt att de är nya. För det första är det inte första delen i någon trilogi, duologi eller liknande. Visst, jag älskar att följa nya favoritkaraktärer genom många sidor och att vänta i månader på uppföljare. Tre böcker i en serie är ofta ett välfungerande koncept som sällan gör mig besviken. Men de senaste åren har trilogier blivit en konstig trend, vilket gör att jag blir extra intresserad när en debutant ger ut en fristående bok inom science fiction-genren. Att Anna Day dessutom lyckas så bra är en bonus. Det är modigt och professionellt att bryta mot normen där science fiction oftast skrivs som serier.
Det är ovanligt med fristående böcker inom science fiction, men uppenbarligen fungerar det. Självklart skulle jag inte ha något emot mer av Galgdansen, Violet, Ash och så vidare, men efter 479 sidor känner jag mig ändå nöjd. Det är imponerande att skapa en ny värld med flera vändningar och unika relationer och sedan avsluta berättelsen innan man når 500 sidor. Jag hoppas verkligen att Day inte skriver en uppföljare, för då skulle de två senaste styckena ha varit helt onödiga.
In i handlingen
När jag nu har närmat mig bokens handling är det dags att dyka in direkt. Jag älskar den! Idén att bygga upp en bok kring ett fandom, i form av en påhittad dystopi som också har blivit film, är en bonus. Jag kan direkt relatera till karaktärerna i deras fascination för bokens värld och kärleken till dess karaktärer. Det är så spännande att läsa om, för jag har aldrig stött på ett sådant ämne tidigare. Tanken på fandoms påverkan är både fascinerande och tankeväckande.
”Man ska vara försiktig med vad man önskar sig, för ibland blir drömmen en mardröm.” s. 5, 136
Jag uppskattar också kopplingarna till vår egen värld, där exempelvis Divergent och Hungerspelen nämns, vilket får mig att känna mig ännu mer hemma. En annan unik aspekt av Fandom är inledningen. När det kommer till nya världar i böcker verkar det som att de första femtio sidorna ofta ska vara så förvirrande som möjligt, men ändå ge all information. Det fungerar sällan. Day har insett detta och håller inledningen enkel med en kort, spännande prolog följd av en skolredovisning. Det är en inledning som jag kommer att minnas, trots sin enkelhet, eftersom den gör det lätt att komma in i berättelsen, och ofta är det just detta som avgör.
Tydlighet och tempo
Jag gillar också hur tydlig boken är. Det finns inga oklara händelser, utan allt är lätt att förstå, vilket gör läsningen positiv. En intressant detalj är att boken ibland går långsamt att läsa, trots att språket flyter bra. Det är inte en nackdel; jag njuter av att stanna kvar i Fandoms värld, vilket säger en del. Det enda jag kan klaga på är att det ibland blir lite oklart var i tidslinjen man befinner sig. Jag vet att boken utspelar sig främst under en veckas tid, men mitt i berättelsen blir det lite otydligt.
”…kanske behöver mänskligheten skavanker – kräver det – för utan brister upphör den att existera.” s. 347
Om slutet
Jag måste också nämna slutet. Jag älskar alla vändningar som sker och hur rätt slutet känns. Det blir en upprättelse för allt och alla, och är tillräckligt bra för att jag ska kunna släppa boken helt, vilket jag sällan gör. Det här är första gången en författare lyckas så bra med att avsluta en berättelse. Jag vill också lyfta fram de fantastiska karaktärerna, som gör mig avundsjuk för att det inte var jag som fick åka till min drömvärld. Jag gillar hur de utvecklas och de budskap som följer med, och deras relationer är så fint gestaltade.
Omslaget!
Slutligen: omslaget! Det är otroligt vackert och passar perfekt till boken. Att bokryggen också pryds av illustrationer är genomtänkt, vilket gör att boken ser riktigt snygg ut, och den känns intressant bara vid första ögonkastet.
Fandom är boken jag har längtat efter. Debutanten Anna Day visar prov på en oväntad talang i sitt skrivande och fångar mig direkt i berättelsen. Det är en unik bok om ett spännande ämne, och jag älskar de kloka budskapen och den igenkänning som smyger sig in. Day har dessutom
