Vakuum är en bok som utforskar tomrummet efter en förlust. I en villa någonstans i Sverige bor Jonna med sina föräldrar. Sedan hennes storebror tog sitt liv för nästan ett år sedan har allt förändrats. Jonna kämpar med en djup känsla av tomhet och undrar hur hon ska gå vidare, eller om hon ens vill. Hennes föräldrar tycks leva vidare som om ingenting har inträffat, men ju närmare årsdagen av broderns död de kommer, desto mer pressande blir Jonnas känslor. När hon snubblar över en gammal lapp från sin bror, väcks en längtan att förstå hans sista budskap, men sökandet efter svar är allt annat än enkelt. Kanske är det nu hon kan få det avsked hon så desperat behöver.
”357 dagar sedan. Du har varit borta i snart ett år. Jag med.” s. 21-22 (e-bok)
Först trodde jag att Vakuum bara var en av många böcker som handlar om sorg och förlust. Men i efterhand inser jag att den erbjuder mycket mer än så. Mia Öström lyckas på knappa 200 sidor förmedla en stark berättelse och ett tänkvärt budskap. Temat död och sorg är inget nytt, och Vakuum rör sig delvis i dessa vatten, men den står också ut av flera anledningar.
Boken är kort, men ändå precis lagom för att inte bli överväldigande. Många författare som skriver om sorg gräver så djupt i det mörka att läsaren kan förvänta sig en lång och tung läsning, men Öström tar en annan väg. Hennes stil är både effektiv och tydlig, utan att linda in känslorna i komplicerade formuleringar. Det gör att texten flyter på och känns unik.
En annan aspekt som gör Vakuum speciell är tidsramen. Många böcker slutar vid årsdagen av en tragedi, men här inleds berättelsen då, vilket känns mer realistiskt. Kanske är det just då det finns något betydelsefullt att berätta. Jag uppskattar också hur titeln ”vakuum” verkligen speglar bokens tema. Det är inte bara en djup titel utan en som har en konkret betydelse i berättelsen.
Öström erbjuder nya perspektiv, som hur den som är kvar kan uppleva sig själv som död, vilket ger boken en extra dimension. Den upprepar inte bara det som andra författare har skrivit, utan bjuder på ett tankeväckande budskap.
Samtidigt upplever jag att boken ibland blir lite för vanlig. Att skriva om sorg är utmanande, och det är lätt att falla in i spår som många andra författare har gått före. Även om Vakuum har sina egna inslag, känns den stundtals förutsägbar och följer klassiska mönster, vilket kan göra läsningen lite tråkig.
Jag har också vissa svårigheter med huvudpersonen Jonna. Hennes personlighet framställs inte särskilt tydligt, medan hennes utseende beskrivs mera. Det gör att jag har svårt att förstå vem hon egentligen är. Jag kan inte riktigt identifiera mig med henne, vilket skapar en distans under läsningen. Dessutom skulle jag ha föredragit kortare kapitel; nu är boken indelad efter dagar, vilket ibland gör att delarna känns för långa och förlorar sin röda tråd.
Trots detta är Vakuum en positiv överraskning. Mia Öström tar sig an ett tungt ämne och berättar en sorglig historia på ett enkelt sätt, utan att det känns orealistiskt. Hon avviker från vissa traditionella mönster inom genren, vilket gör att boken verkligen står ut. Även om det krävs lite mer för att en bok som denna ska stanna kvar i minnet, är den definitivt läsvärd och erbjuder en nyanserad och lättillgänglig läsupplevelse.
Betyg: ★ ★ ★ ☆ ☆
Författare: Mia Öström
Förlag: Gilla Böcker
Utgivningsår: 2017
Antal sidor (med eventuellt efterord/tack): 147 st (Inbunden: 207 st)
Åldersgrupp (enligt mig): 13+
Serie: –
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Vakuum
Annat: Läst som e-bok
Länkar:
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus.
