Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar
Ödets timme är den andra och avslutande delen i Veronica Roths duologi, som inleddes med den spännande boken Dödens märken. I denna del får vi återigen träffa Akos och Cyra, som nu står inför sina öden. Frågan är hur de bäst ska hantera sina domar och när de egentligen kommer att inträffa. Snart visar det sig dock att situationen kanske inte är som de tidigare trott, och det kan visa sig vara en fördel.
Samtidigt brottas de med sin relation till varandra, och i samma veva tvingas de fatta beslut som kan hota hela samhället, men som också kan bli räddningen. Det handlar om att finna allierade som man kan kompromissa med, annars hotas alla av den gemensamma fienden.
”Det var inte lätt att förklara för någon som kände sig hotad till livet, att döden inte var det värsta som kunde drabba en. Lazmet Noavek vore värre.” — s. 134
Det här är verkligen ett exempel på hur lång tid mellan böcker kan påverka läsupplevelsen. Jag skulle nog ha älskat denna bok mer om jag hade haft bättre minnen av Dödens märken. Nu insåg jag snabbt att jag hade tappat mycket av vad som hände i första boken. Jag minns vagt att jag gillade relationen mellan Akos och Cyra, men nu känns det som jag glömt det mesta, och jag har inte samma starka känslor för denna del som för den första.
Det hade verkligen behövts en sammanfattning av händelserna i den förra boken för att påminna om viktiga aspekter. Kanske hade jag då kunnat återfå den känslan jag hade för första boken. Istället kastas man rakt in i en nästan okänd värld där man har glömt de flesta relationer och rivaliteter, vilket gör det svårt att hänga med.
Trots detta är boken bra och mycket spännande. Handlingen är verkligen full av action, vilket gör den lätt att läsa. Jag uppskattar särskilt att få ta del av flera olika karaktärers perspektiv, vilket också bidrar till att boken går snabbt att läsa. Dessutom ger det berättelsen fler dimensioner, vilket gör läsningen ständigt underhållande.
Samtidigt har jag svårt att följa med i vissa delar av berättelsen eftersom jag inte minns vad som hände i den förra boken. Jag rekommenderar att läsa Ödets timme, men se till att läsa Dödens märken precis innan för att få en bättre upplevelse än jag hade.
Ödets timme är en riktigt bra, actionfylld bok med ett språk som är lättillgängligt. Problemet är att den kräver att man minns Dödens märken mer ingående än bara i stora drag. Därför blev min läsupplevelse inte så bra som den kunde ha varit. Hade jag haft tid skulle jag ha läst om båda böckerna, och jag rekommenderar varmt andra att börja med Dödens märken, oavsett om man läste den förra året.
Betyg: ★★★★☆
Författare: Veronica Roth
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2018 (original: 2018)
Antal sidor: 413 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Dödens märken, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Fates Divide
Andra delar i serien: Dödens märken
Blev du intresserad? Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON. Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus.
