Sjön

Sjön är en novellsamling med 44 författare och genren är skräck, med sjöar som det centrala temat i 49 noveller av varierande längd. Berättelserna utforskar förhäxade sjöar, sjöodjur, mystiska drunkningar och mycket mer. De svenska författarna tar läsaren genom berättelser som berör kärlek, svek och besatthet, allt med en skrämmande underton.

Sammanfattning

Sjön är en ambitiös novellsamling som erbjuder en bred variation. Jag hade dock önskat en mer genomtänkt struktur på novellerna än att de enbart är ordnade alfabetiskt. Temat med sjöar är verkligen genomgående och jag uppskattar det. Tyvärr saknar många av novellerna den skräck jag hoppats på, men de flesta är ändå läsvärda och välformulerade. Med så många som 49 noveller blir vissa berättelser lite för lika, vilket är en besvikelse. Mina personliga favoriter är Jag är inte färdig här och Lyktbäraren.

Betyg: ★★★☆☆

Mer om novellerna:

• Adeline: Lättläst och lagom lång, mystisk och ryslig, men inte överraskande.
• Althea: Passar inte mig, men trots ett hackigt språk är den händelserik.
• Auktoritet: Vackert skriven med fina naturbeskrivningar, men ger en olustig känsla.
• Bada aldrig i okänt vatten: Skrämmande med ett obehagligt slut som verkligen sätter sig.
• Bara ett hus: Har en bra berättelse och är så ryslig att jag ångrar att jag läste den på kvällen.
• Blöta avtryck: Har för mycket bakgrund och för lite nutid, vilket gör den mindre effektiv som novell.
• Bottenlös: Avviker för mycket från ämnet, vilket förlorar den röda tråden.
• Den dåliga flickan: Brutal och tankeväckande kring hur långt man kan gå för känslor.
• Den sista zombien: Bygger en spännande stämning mot ett mäktigt slut.
• Det drar: Annorlunda och med ett viktigt tema, jag uppskattar det öppna slutet.
• Det som lever i sjön: Ryslig, kort och koncis, precis som en novell ska vara.
• Döden under ytan: Stämningsfull och öppen för tolkning.
• Falsk som vatten: Har en intressant berättelse och ett oväntat slut som knyter ihop allt.
• Finns i sjön: Riktig skräck men något för lång och plottrig.
• Förlorad: Lagom lång och dramatiskt med ett oväntat slut som ger extra krydda.
• Gabriels tavla: Unik och obehaglig, med ett perfekt slut.
• Gamla synder stiger: Spännande men passar inte riktigt som novell.
• Gideons val: Förutsägbar och obehaget kommer för sent, vilket stör balansen.
• Grumligt vatten: Sällsam med språklig finess, vacker på ett skrämmande sätt.
• Hägring: Fantastiska miljöbeskrivningar men ger en olustig känsla.
• Hämnden från Fatburssjön: Utmärker sig med ett lyckligt slut, annars helt okej.
• Helvetesporten: Berättar en märklig historia med en välformulerad inledning.
• Huset runt sjön: För otydlig och saknar poäng, men är vacker på sitt sätt.
• Iakttagen: Har rätt längd men förvånar aldrig läsaren.
• Inte ensam: Inte mer än förväntat, men slutet är mäktigt.
• Jag är inte färdig här: Oviss och öppen för tolkning – helt perfekt!
• Juvelgäddan: Inte förvånande, men berör genom familjetemat.
• Klagosång: För kort och händelselös, men språket imponerar.
• Lika ensam som sjön: Långdragen men slutet väger upp.
• Limnad: Välskriven, särskilt inledningen, och fascinerande.
• Lyktbäraren: Har en fantastisk berättelse och spännande upplösning.
• Mästaren i sjön: För lång bakgrund, men oväntat slut är en bonus.
• Min barndoms sjö: Kort och märklig, snyggt avslutad.
• Och korparna flög över mig: Saknar action, men slutet knyter ihop allt snyggt.
• Odjuret: Oviss, spännande och obehaglig till sista sidan.
• Offertjärnen: Unik med ett perfekt obehagligt slut.
• Om natten: Tyvärr inte minnesvärd, men jag uppskattar det rysliga slutet.
• Priset man betalar: För händelserik, men språket är bra och den är unik.
• Sjön: Språket passar mig och jag uppskattar dramatiken.
• Sjung för mig: Vacker och spännande, med en fantastisk idé.
• Skogstjärnen: Lättläst men saknar sjön som tema.
• Spegelblank yta: Spännande berättelse, men stavfelen ger ett oproffsigt intryck.
• Svart vatten: Fin och sällsam, extra känslosam när barn är involverade.
• Svartmögel: Osmaklig och skrämmande med ett unikt ”du”-berättande.
• Tanten Aina: Inte överraskande, men lättläst och lagom lång.
• Tillsammans för alltid: Actionfylld och spännande, med ett oväntat slut.
• Under ytan: Intressant perspektiv på döden, bra längd.
• Vattnet: Märklig och väntar på en klargörande vändning som aldrig kommer.
• Varelsen: Äcklig och oklar, för många perspektiv gör den rörig.

Författare: 44 olika (inklusive Lovisa Wistrand)
Förlag: Miramir förlag /