Europa pandemus är Peter Westbergs nya dystopiska roman, som tar oss genom en skrämmande verklighet i Europa. Berättelsen inleds i Spanien, där människor plötsligt förvandlas till zombieliknande varelser. En epidemi sprider sig snabbt, land efter land. Marta flyr i Spanien för att försöka återförenas med sin familj i Polen en sista gång. I Sverige kämpar barnen Lisa och Sebastian när deras föräldrar drabbas av förvandlingen. Italienaren Niccolo är också i Spanien, osäker på vart han ska ta vägen. Samtidigt är Georg på väg mot sin dotter i Polen, som han har förlorat kontakten med. Trots deras olika bakgrunder och mål, leder ödet dem mot samma slut.
”Nyhetssändningarna, som manat folk att hålla sig i säkerhet inomhus, hade slutat redan ett par dagar efter de första rapporterna om den smitta som förvandlade människor till våldsamma galningar. Den spred sig som en löpeld från södra Europa och hade nu, till sist, nått Sverige.” s. 18
Jag hade ingen aning om vad jag skulle förvänta mig när jag öppnade Europa pandemus. Och nu, i efterhand, är jag fortfarande osäker på vad jag just har läst och upplevt, och det känns inte särskilt positivt. Å ena sidan tror jag att jag faktiskt gillar boken, men jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Jag har en ambivalent relation till både genren och boken i sig. Det är intressant att läsa en dystopi med en unik vinkling, men jag saknar en handling som verkligen fångar mig. Jag saknar stordåd, dramatiska händelser, svåra val, dilemman och känslor… Ni vet, sådant som ger en bok djup och gör att den verkligen påverkar.
Jag gillar verkligen den distinkta idén, men jag saknar en berättelse som överraskar, engagerar och berör. En stor brist anser jag vara karaktärerna. Jag känner aldrig att jag kommer dem nära. Deras innersta känslor förblir dolda, och det är svårt att gå på djupet när så många olika perspektiv ska hanteras. Jag tror att boken hade vunnit på att fokusera på färre karaktärer, så att läsaren verkligen får lära känna dem. Det skulle ha gett mer igenkänning och känslor, för persongalleriet är i grunden intressant. Det finns människor med olika livshistorier och mål, och med mer fokus på dessa hade resultatet kunnat bli mycket mer fängslande.
En annan aspekt jag vill lyfta fram är hur Westberg elegant kopplar samman de många perspektiven mot slutet. Även om det inte är särskilt oväntat, uppskattar jag idén att låta berättelserna börja i Sverige och Spanien, för att sedan vävas ihop. Det ger verkligen olika synvinklar på samma händelser. Jag undrar nu om detta är slutet för Georg, Marta och de andra, för det finns så mycket mer som kan utforskas. Slutet innehåller många cliff-hangers, vilket är spännande, så länge det inte är ett definitvt slut.
Europa pandemus väcker inte starka känslor hos mig. Trots att jag gillar konceptet, är jag inte helt nöjd med utförandet. Handlingen känns platt, och jag saknar att bli överraskad eller berörd. Jag önskar också att jag hade fått lära känna karaktärerna bättre; deras relationer är faktiskt intressanta. Om det kommer en fortsättning ser jag fram emot djupare reflektioner och mer nyanserade karaktärer, för grunden finns redan där!
Betyg: ★ ★ ★ ☆ ☆
Författare: Peter Westberg
Förlag: Miramir Förlag
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 323
Åldersgrupp (Enligt mig): 14+
Serie: –
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Europa pandemus
Annat:
Blev du intresserad? Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
