söndag 29 mars 2020

Det blir vår ändå.

Världen befinner sig i kris. 

Hela länder har försatts i karantän, världsekonomin krisar och i skrivande stund har fler än 30 000 människor i världen dött till följd av coronaviruset och covid-19. 

Jag tror inte att jag ens har nämnt det här på bloggen ännu, och det är dels då jag tror att vi alla mår bra av att ha några frizoner som är fredade från denna ohyggliga tragedi som påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Samtidigt tänker jag att det kan vara givande att låta det här vara en plats där jag kan dela med mig av några valda tankar kring ämnet, om inte för att det kan vara intressant för någon att läsa, så åtminstone för min egen skull. Jag tror att det kan vara intressant att gå tillbaka om några år och minnas den här tiden och vad jag tänkte då. 

För coronaviruset har verkligen tagit över hela världen. Det är i princip det enda medierna rapporterar om - av förklarliga skäl - och det är också omöjligt att föra ett samtal utan att ämnet på något sätt kommer upp. Vilket har fått konsekvenser. Vi glömmer bort alla andra saker som händer och goda nyheter hamnar i skymundan för fler katastroflarm och tragiska historier. 

Imorse blev det ju exempelvis sommartid, och på fredag börjar mitt påsklov, och helgen därpå är det påsk. Det insåg jag alldeles nyligen, för allt sådant glömdes bort när coronaviruset tog över.  


Sedan började jag tänka på vad det här med sommartid och påsk egentligen betyder. När man går ut känner man solen värma. Fåglarna kvittrar, vårblommarna har slagit ut och träden har börjat få knoppar. Det är vår på väg, och jag kan inte låta bli att känna en enorm tacksamhet för det. För att våren inte låter sig stoppas av den här pandemin känns hoppfullt om att världen kan bli som vanligt igen om vi bara har tålamod, förnuft och medmänsklighet i prioriteringarna just nu. 

Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är vår tids största katastrof och en enorm tragedi. Den sätter press på politiker, myndigheter och inte minst alla människors förnuft, och den skapar massarbetslöshet, krossar företag och sätter hela ekonomier på prov. 

Men mitt i allt det mörka har fjärilarna vaknat och träden börjat bli gröna. 

Det blir vår ändå. 

1 kommentar:

  1. Det blir vår ändå och det är så skönt. Solen som värmer mitt i allt kaos och det hjälper verkligen att ge lite positiva känslor.

    SvaraRadera

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)