Det är dags för ett nytt inlägg i min serie där jag utforskar olika yrken kopplade till böcker. I detta avsnitt har jag pratat med en bibliotekarie från Stadsbiblioteket i Stockholm. Hon heter Sandra Sporrenstrand, är 42 år gammal och har varit anställd på ”Stockholms stadsbibliotek” sedan 2001, en organisation som inkluderar cirka 40 bibliotek i Stockholmsområdet. Låt oss lära känna bibliotekarien Sandra och yrket lite mer!
Beskriv ditt jobb med en mening.
En bibliotekarie behöver inte veta allt, men ska kunna ta reda på det mesta. (Det är kanske lite överdrivet, men det stämmer i grunden.)
Hur ser en vanlig dag på ditt jobb ut?
Som i många andra yrken finns det ingen typisk dag. Igår tillbringade jag mycket tid vid informationsdiskarna, där jag hjälpte besökare att hitta ljudböcker om vikingar, förklarade när Henrik Lilljebjörns ungdomsminnen publicerades under 1860-talet och visade hur man får tillgång till Stockholms fastighetskalender digitalt. Idag förbereder jag mina presentationer inför ”After Work Bok & Film”, som denna gång handlar om skräckromantik. Imorgon arbetar jag med Stockholmskällan (www.stockholmskallan.se), en webbplats som presenterar Stockholms kulturarv – men jag kommer att smita iväg till vår Poesibazar klockan 12 för att lyssna på en liveinspelning av en poesipodd.
Vilken utbildning och erfarenhet krävs för att jobba hos er?
Stockholms stadsbibliotek erbjuder en mängd olika yrken – förutom bibliotekarier finns det kommunikatörer, IT-tekniker, ljudtekniker och producenter. De flesta bibliotekarier har en examen i biblioteks- och informationsvetenskap, och många har även läst litteraturvetenskap, vilket inte ingår i bibliotekarieutbildningen. Andra har en akademisk bakgrund som bedöms som likvärdig samt relevant erfarenhet för sina specifika roller.
Vilken typ av personer passar som bibliotekarier?
Det finns många olika bibliotekstyper, men på ett större folkbibliotek behöver en bibliotekarie vara en kompetent, snabbtänkt och stresstålig informationssökare med bra sociala färdigheter. Specialkunskaper inom olika ämnen eller kunskap om katalogisering och databaser är också värdefulla, men den som arbetar vid våra informationsdiskar måste vara beredd på att ta emot frågor från alla typer av besökare, ofta utan förvarning. Alla, från förskolebarn till forskare, ska få samma goda service.
Vad är det bästa med ditt yrke?
Vi har alla våra egna preferenser. Det som gör mig mest glad är en lyckad bokcirkelkväll, där främlingar samlas för att diskutera och dela sina tankar om en gemensam läsupplevelse.
Vad gillar du minst med yrket?
Som en del av den kommunala verksamheten är vi beroende av att få tillräckliga resurser. När biblioteken inte får tillräckligt med stöd blir vi underbemannade och vår verksamhet begränsas. När samhället i stort får för lite resurser, ser vi också sociala problem tränga sig in på biblioteken.
Vad är det svåraste med ditt jobb?
Att hinna med alla uppgifter, både de inspirerande och de mindre roliga.
Varför valde du att bli bibliotekarie?
Jag har alltid varit intresserad av läsning, text och språk. Jag funderade länge på bibliotekarieyrket, men det var först efter att jag hade läst litteraturvetenskap som jag bestämde mig för att utbilda mig till bibliotekarie och söka mig till folkbibliotek.
Är det ni som väljer vilka böcker ni köper in?
Det finns en grupp bibliotekarier som ansvarar för medieinköp för hela Stockholms stadsbibliotek, men varje bibliotek har också sitt eget ansvar. Alla bibliotekarier kan påverka inköpen genom att lämna förslag, och det gäller även våra låntagare!
Tack så mycket, Sandra, för att du deltog i intervjun och delade med dig av dina intressanta och inspirerande svar!
