Vad ska jag bli när jag blir stor?

Idag öppnar ansökningen till höstens högskole- och universitetsutbildningar.

Jag tar studenten i juni om inte hela Sverige stänger ner på grund av Coronavirsuet så studenten måste flytta?! och tiden går snabbare än någonsin. Om en månad måste jag ha en plan för vad jag ska göra i höst.

Det har från början stått klart för mig att jag vill plugga vidare direkt, dels för att jag tror att jag skulle tappa studielusten för mycket på ett år, dels för att jag absolut inte är sugen på att jobba heltid just nu. Det är ju en bra insikt, men sedan måste man ju också veta vad man ska plugga, och då blir det mer komplicerat.

Valet har för mig först och främst stått mellan något naturvetenskapligt eller något kopplat till litteratur och läsning. Det låter exempelvis helt underbart att arbeta på ett bokförlag och få ha sitt största intresse som jobb, men samtidigt är jag kluven: jag är rädd att mitt läsintresse skulle riskeras om jag började plugga exempelvis litteraturvetenskap, när det roliga istället blir ett måste och någonting jag är tvungen att prestera i. 

Jag tror att det bästa för mig är att det får fortsätta som nu: jag pluggar hårt i skolan och har böckerna som en frizon där jag kan koppla av och aldrig behöver känna press. Jag tror absolut inte att mitt intresse för att läsa är någonting övergående, men jag är rädd att det skulle bli det om jag började ägna mig åt det på heltid. 

Sedan årsskiftet har jag bestämt mig för Civilingenjör i Bioteknik på KTH som förstahandsval. Jag har sagt det till alla som frågat och när jag skriver det här också tänker jag att det blir ännu svårare att ångra mig. Det låter som en perfekt utbildning för mig, men det skulle också någonting inom litteratur kunna vara. Fem år på KTH betyder ju dock inte att jag stänger alla dörrar, och det går ju att ångra sig. I värsta fall kan jag ju alltid göra som Elin Säfström som kom på att programmeringsyrket egentligen inte var för henne och började skriva humoristisk fantasy för ungdomar istället!