söndag 3 maj 2020

Neverworld

Neverworld av Marisha Pessl grundar sig en tragedi. Ett år har gått sedan Beatrices pojkvän Jim hittades död i vad som tros ha varit självmord. När hon återvänder till de forna bästa vännerna är stämningen spänd. Vet de mer än de berättar om Jims död? En bilolycka försätter gruppen i ett surrealistiskt tillstånd där gränsen mellan verklighet och inbillning suddas ut. Kanske får Beatrice äntligen chansen att ta reda på vad som verkligen hände för ett år sedan? 

Jag skulle vara fast här för evigt.
   Här i Neverworld där jag aldrig skulle bli gammal.
   Aldrig få en familj.
   Aldrig bli kär.
[...]
   Jag var en tickande klocka i en värld utan tid.
s. 61

* * *

Jag slog upp Neverworld utan någon särskilda förväntningar eller förhoppningar, och slog sedan ihop den utan att vara varken lyrisk eller besviken. Sådana böcker behövs också.

Det är inte en dålig bok - tvärtom är den intressant och välskriven, med ett vackert och målande språk. Det finns många tänkvärda citat som fängslar mig och det ryms ett oanat djup på de 272 sidorna. Jag har aldrig tidigare läst en bok som så fulländat tagit begreppet tid, förändrat dess förutsättningar och utifrån det skapat en fascinerande historia.

”Utan tid hade inget någon betydelse. Jag hade aldrig tidigare förstått hur avgörande tidens gång var för att känna att något var viktigt. Tiden gav saker ett bäst före-datum, nerv, kraft och energi. Utan den blev allt orörligt, försatt i en stum väntan.”
s. 61

Så jag fascineras av synen på tid som boken visar, och också av den absurda relation till döden bokens karaktärer får. Det är intressant och också bisarrt att läsa om deras odödlighet och hur den får dem att leva om och om igen och aldrig få något avslut. Detsamma gäller när man får följa karaktärernas systematiska planer för vakorna, där de exempelvis planerar in i minsta detalj hur de ska sno en bil. Jag är otroligt imponerad av författarens kreativitet!


”Jag ska tala om för dig vad kärlek är”, sa Martha och blickade upp mot taket. ”Det är Heisenbergs osäkerhetsprincio. Så fort man tror att det är kärlek, så fort man sätter ord på den, är den borta. Den är här. Sedan är den där. Sedan här. Man kan inte fånga den eller tygla den hur mycket man än försöker.”
s. 34

Boken når ändå inte hela vägen. Jag kommer aldrig karaktärerna tillräckligt nära för att engagera mig i deras liv eller blir berörd, och det är det som gör det här till en bok som underhöll och fascinerade i stunden, men lika snabbt tyvärr glöms bort. 

Neverworld är en bra bok. Marisha Pessl var fantastiskt kreativ när hon smidigt vände på begreppet tid och skapade intressanta frågor och ett djup som berör både livet, kärleken och döden. Det är vackert, fascinerande och smärtsamt, men tyvärr bara i stunden. Så fort jag slår ihop boken lämnar Beatrices berättelse mig, för den nådde aldrig hela vägen fram. 


⭐️ ⭐️ ⭐️

Författare: Marisha Pessl
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2018 Original: 2018) 
Antal sidor: 272 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Neverworld Wake
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.

1 kommentar:

  1. Jag har inte hört talas om den här boken, men jag blev nyfiken. Särskilt det första citatet gillade jag.

    SvaraRadera

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)