Balladen om sångfåglar och ormar är den efterlängtade prequelen till Suzanne Collins framgångsrika serie Hungerspelen. Det tionde hungerspelet närmar sig, och den artonårige Coriolanus Snow har blivit utvald som mentor för en av spelarna. Han ser detta som en möjlighet att återupprätta sin familjs heder, men han får den svåra uppgiften att vägleda flickan från distrikt 12. Det visar sig dock att detta inte är så enkelt som han trott; det medför både oväntade fördelar och komplikationer för honom och andra. Berättelsen väcker frågor om människans natur, moral och ondska.
”Lucy Gray Baird hade blivit hans spelare. Han insåg att hon var en gåva och att han måste hantera henne som en sådan. Men hur skulle han bäst kunna utnyttja hennes uppseendeväckande entré? Hur kunde man vända en klänning, en orm och en sång till succé?” s. 41
Förväntningar och reflektioner
Jag har verkligen sett fram emot denna bok. Efter Collins succétrilogi kändes det svårt att tro att något skulle kunna mäta sig. Men Suzanne Collins är klok och insåg att det inte gick att skapa en ny bok i samma stil som hennes tidigare verk. Istället erbjuder denna prequel ett helt eget perspektiv, vilket är en stor fördel.
”Folk är inte så farliga”, sa hon. ”Det hemska är vad världen gör med dem, som med oss på arenan. Vi gjorde saker där som vi aldrig ens skulle ha kunnat tänka oss att göra om vi hade fått vara i fred.” s. 527
Boken, vars titel tyvärr inte låter lika bra på svenska, går djupare än trilogin. Den fokuserar på samhällsstrukturer, människans natur och frågor om etik och moral snarare än på action och romantik. Ibland kan boken kännas lite tung och långsam.
”Vad var det egentligen som hände på arenan? Det var mänskligheten som blev avklädd, både spelarna och du. Civilisationen försvinner snabbt. Din fina uppfostran, din utbildning, din bakgrund, allt du är så stolt över försvinner på ett ögonblick och avslöjar vem du egentligen är. En pojke med en klubba som slår ihjäl en annan pojke. Det är mänskligheten i sitt naturliga tillstånd.” s. 261
Teman och insikter
Det är fascinerande att få följa hungerspelen i ett tidigt skede och att ta del av tankar kring deras syfte. Frågor om våld och ondska, och huruvida de är medfödda eller en produkt av samhället, ger intressanta perspektiv. Boken reflekterar över historiska samhällen och öppnar ögonen för tendenser i dagens samhälle. Den är verkligen visdomsfull.
”Vi ser barn som oskuldsfulla. Och om till och med de oskyldigaste av oss förvandlas till mördare i hungerspelen, vad säger det då om oss? Att vi till vår natur är våldsamma.” s. 550
Att följa en ung Coriolanus Snow är verkligen fascinerande. Den här boken har helt förändrat min syn på honom. Jag hade dock gärna velat läsa mer om hans utveckling från (ganska) oskyldig artonåring till brutal president. Kanske finns det utrymme för ännu en prequel?
”Det finns en medfödd godhet inom människan. Man vet när man har gått över gränsen till ondskan och det är det man måste kämpa med hela livet, att hålla sig på rätt sida om den gränsen.” s. 527
En sista önskan
En sista sak: låttexterna. Jag hade gärna läst Deep in the Meadow och The Hanging Tree på engelska istället. Med allt kring ”Snow is on top” kanske det skulle vara värt att läsa boken på engelska för den fulla upplevelsen?
Balladen om sångfåglar och ormar är en genialisk bok. Collins insåg att det skulle vara hopplöst att försöka återskapa magin från Hungerspelen, så med denna prequel går hon istället på djupet med mänskligheten, vår natur och vår moral. Resultatet är en djup, stundtals tung och framför allt perspektivberikande läsupplevelse. Det är träffande, trovärdigt och tankeväckande. En bok full av visdom.
⭐️ ⭐️ ⭐️ ⭐️
Författare: Suzanne Collins
Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2020 (Original: 2020)
Antal sidor: 552 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 14+
Serie: Hungerspelen, Del 0
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Ballad of Songbirds and Snakes
Andra delar i serien: Hungerspelen, Fatta eld, Revolt
Annat:
Intresserad? Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.
