måndag 20 oktober 2014

"De utvalda: Hemligheternas rike"

Av Kristin Cashore

Förlag: Semic                                               

Utgivningsår: 2012 (Engelska) 2013 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 622 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: De utvalda, Del 3
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Bitterblue
Andra delar i serien: Tankeläsaren, Monstrets dotter
Annat:

OBS! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar

Handling: Monsea och Bitterblue city (Tidigare Leck city) är äntligen fria från kung Leck. Nu tvingas drottning Bitterblue kämpa för sitt folks förtroende för att kunna få kungadömet på fötter igen. Samtidigt försöker hon ta reda på vad Leck egentligen gjorde och hitta alla sanningar om honom. Men det finns de som inte vill få sanningen om Leck avslöjad och som ständigt saboterar jakten på sanningen. Men varför vill de inte avslöja sanningen? Hur hemsk kan den vara? Men det visar sig snart att sanningen faktiskt är värre än någon kunnat ana.

Omdöme: Det här är en riktigt bra fantasybok med en spännande och lättförståelig handling. Karaktärerna är väl beskrivna och det är svårt att låta bli att gilla de flesta karaktärerna. Den här boken binder ihop handlingen i de två andra böckerna som gjordes innan, och böckerna är ändå fristående. Men jag rekommenderar att man läser böckerna i ordning. Alla böckerna handlar om olika personer, men de hör ändå ihop och binds som sagt ihop i slutet.

Jag tycker att det var kul att läsa om chiffer, för boken handlade lite om chiffer och det visades även hur man kunde göra ett chiffer. Det var ganska intressant och spännande och eftersom att det var en bild av en chifferkod som användes när Bitterblue skickade meddelanden, tycker jag att det borde ha varit något chiffer som man skulle lösa i slutet av boken, med något spännande meddelande.

Boken är ganska lång och egentligen så tycker jag att alla böckerna i serien varit lite onödigt långa, för ibland är det som om det är en massa betydelselösa saker i boken, bara för att fylla ut den. Men om böckerna inte varit så långa hade nog serien nått ut till de ovana läsarna mer än nu. Bokens språk är ganska lättläst och väldigt beskrivande. Kapitlen är något långa och det gör att man ibland inte hinner läsa ut ett kapitel och då blir det svårt att hänga med sedan.

Och jag måste bara säga att jag gillar böckernas omslag väldigt mycket, för de är riktigt häftiga bilder på dom.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Vad kul att du vill kommentera på min blogg. Kommentera gärna om du har några boktips, bloggtips eller något helt annat på hjärtat! Alla kommentarer är lika roliga att få. Jag svarar på allt!
//Lexie