tisdag 29 januari 2019

Suicide Club

Suicide Club är en nytänkande dystopi skriven av Rachel Heng, debutantförfattaren född i Singapore. Istället för krig, förödelse och mörker, ligger fokuset i Suicide Club på kost, hälsa och strävan mot odödlighet. Lea är mer än hundra år gammal, och lever på portionspåsar med Nutripak och genomgår regelbundna kontroller och behandlingar, för att inte förlora ett enda år av sitt liv. Och snart kan evigt liv vara möjligt för henne.

Men när en sedan länge försvunnen bekantskap återvänder till hennes liv, ställs allt på sin spets. Lea begår ett misstag, som leder till att hon hamnar på fel sidan av samhället. Lea upptäcker nya saker om både sig själv och sin omgivning, och börjar omvärdera livet och önskan om att uppnå odödlighet. Kanske finns det något större än detta?

Lea kände ett häftigt hugg i bröstet. Ett tryck över magen, en åtstramning i strupen. Åttioåtta år hade gått sedan han försvann utan att säga farväl, och där var han igen. På andra sidan gatan, som om han aldrig hade varit borta.
s. 18


* * *

Jag har läst fler dystopier än jag kan räkna de senaste åren, och nu har jag kommit till det stadium då jag faktiskt är trött på dessa mörka och negativa framtidsvisioner. Och då kommer Suicide Club - uppenbarligen en dystopi, men helt unik i sitt slag, för här ligger inte fokus på krig, statlig kontroll och mörker. Istället beskrivs ett fantastiskt samhälle, där nära oändligt liv är verklighet och fantastiska möjligheter finns att tillgå. 

Det som är intressant med Suicide Club - och det som gör den riktigt bra - är det faktum att Rachel Heng lyckas skriva om teknisk utveckling och framgång för människoarten, och ändå skapar en dystopisk känsla. Hengs värld ligger verkligen helt i tiden, med den aktuella hälsohetsen, larmen om mat som skadar oss och de eviga nyheterna kring hur vår livstil påverkar vår livslängd. Det är skrämmande läsning det här, om ett samhälle där det som redan nu pågår i vårt samhälle har gått överstyr och vilka konsekvenser det får. Heng gör mig illa till mods och väcker tankar jag aldrig tidigare tänkt, och det gör boken otroligt intressant och nästan obehaglig att läsa. 

Det finns dock ett problem med boken, och det är att jag länge saknar en huvudhandling, ett mål, något för både mig och huvudpersonen att lägga fokus på. Jag tycker att själva huvudmeningen med boken tar fart alldeles för sent, och transportsträckan innan dess känns därmed ganska värdelös och går långsamt fram. Jag hade önskat att själva konflikten introducerats tidigare, för ett bättre driv genom hela boken.

Något annat jag inte riktigt kan bestämma mig för vad jag tycker om är Lea. Lea är över hundra år gammal, men samtidigt ingår boken i ungdomsgenren och det gör att jag inledningsvis tänker på Lea som en ungdom. Det är också den känslan resten av boken förmedlar, och det gör allt lite komplicerat. Jag kan inte direkt se på Lea som ung - hon är ju trots allt hundra år gammal - men hon är inte heller vuxen i sitt sätt. Jag har genom hela boken svårt att förstå vad Lea ska spegla, och därmed får jag svårt med att identifiera mig med henne. Samtidigt är det här ett väldigt intressant inslag i boken som jag inte riktigt kan släppa. 

Suicide Club tar dystopigenren till oanade nivåer och beskriver ett oväntat, dystopiskt samhälle, skrämmande nära gemene mans vardag. Det är en bok unik i sin genre, och tack vare nya tänkvärda perspektiv på livet är det en bok att behålla i minnet. Jag saknar dock ett driv i handlingen, och kan inte riktigt bestämma mig för hur jag ska se på Lea. Boken har dock väckt känslor av obehag och funderingar inom mig, och det kan ju inte förklaras som något annat än framgång. 

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Rachel Heng 
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2018 (original: 2018) 
Antal sidor: 303 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Suicide Club
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris and Bokus


torsdag 24 januari 2019

E-böcker: 13 för- och nackdelar

För någonstans omkring två år sedan förändrades mitt läsande något enormt. Det var då jag upptäckte e-böckernas underbara värld. En värld jag tidigare varit skeptisk till, då jag verkligen älskar traditionell läsning av inbundna böcker. Hur som helst, sedan jag läste min första e-bok har jag nu nästan alltid två böcker på gång - en fysisk bok i fokus, och en e-bok jag tar fram när jag inte har en andra boken till hands, och det gör att jag läser mer än någonsin. Det finns dock även mindre bra sidor med e-böcker, och därför kommer nu mina tankar kring för- och nackdelar med e-böcker!

Boken är alltid med
Läser man e-böcker är det enkelt att ha boken både i dator, surfplatta och mobil, och mobilen är ju (nästan?) alltid med, och då har man också alltid en bok med sig. Perfekt alla gånger man inte vill bära en större väska. Nu är boken alltid med!

Dåligt utbud
Jag som läser ungdomsböcker märker ofta det dåliga utbudet hos e-bokstjänster. Förmodligen är genren inte prioriterad, och resultatet blir att det är svårt att hitta e-böcker att läsa inom vissa genrer, då utbudet ofta är ganska dåligt. 

Tar ingen plats
Fortsätter man anta att en alltid har med sig sin mobil är det ju också så att e-böcker inte kräver något extra utrymme. Det är perfekt när man bara har en liten handväska, eller mycket annat som ska få plats i en resväska till semestern. En eller flera böcker är med, utan att ta någon plats. 

Missvisande
Ser jag någon sitta med mobilen på bussen, tåget eller i skolkorridoren är inte min första tanke att personen sitter och läser en bok, utan istället tänker jag på sociala medier och slösurfande. Förmodligen är det också så andra tänker. Att istället sitta med en bok ger ju ett helt annat intryck, och att då läsa en e-bok blir ju missvisande.

Skräddarsy texten
Vit eller svart bakgrund, stor eller liten text? Det går oftast att välja allt sådant helt själv, så att du kan anpassa dina böcker utifrån dina förutsättningar, vilket ju är fantastiskt bra och omöjligt med en fysisk bok, som ju består.

Ej solanpassat
I stark sol räcker sällan ens maximal ljusstyrka på mobilen till för att man ska kunna urskilja vad skärmen visar, så e-boken är ingen trogen följare på solsemestern. Där fungerar den fysiska boken mycket bättre, medan e-boken inte är solanpassad. 

Miljövänligt
Allt som innebär alternativ till producerande av nya varor gynnar miljön och genom att välja e-böcker gör man en insats för minskad skogsskövling, och bidrar till en hållbar utveckling. Så att läsa e-böcker är rena rama tjänsten till miljöns fortlevnad! 

Dyrt
Ja, e-böcker är dyra. De finns visserligen ofta att låna på bibliotek, men att köpa enskilda e-böcker är ofta dyrt, och att ha abonnemang hos e-bokstjänster är ofta så dyrt per månad att man måste läsa minst 3-4 böcker för att det ska löna sig att välja det istället för pocketböcker. 

Tålighet
Man tar ju aldrig med sin finaste bok till stranden, för vem vet vad sol, saltvatten och sand kan åsamka för skada. En droppe vatten kan förstöra en sida i en älskad bok, men e-böcker är tåligare. Visst, en fysisk bok tål att tappas i golvet, men annars är den inte i närheten lika tålig som en e-bok.

Skärmtid
Jag tror inte riktigt att vi vet ännu exakt vad vår skärmtid gör med oss, men att det inte är helt bra är nog de flesta överens om. Och plöjer du e-böcker får du en hel del skärmtid som du annars tillbringat i en fysisk bok. Fast att läsa är ju ändå bättre än att slösurfa! ;)

Citathantering
Det är verkligen enkelt att spara citat i e-böcker, tack vare markeringsverktyg, och det är perfekt för mig som bokbloggar. Dessutom kan man även söka på enskilda ord och hitta dem direkt. Det tar lite längre tid i en fysisk bok, vill jag lova.

Ingen bok
En e-bok är ju trots allt ingen... bok. Jag menar, det finns väl inget som slår känslan och doften av en helt ny bok, de ofingrade sidorna, den härliga tyngden i handen... Det är ju en helt annan sak att bläddra igenom en traditionell bok än en e-bok som ju ändå inte är någon riktig bok

Mer läst
Jag vet inte hur det är med er, men har jag mindre än fem minuter på mig tar jag inte fram en bok, bläddrar till rätt sida och läser några stycken, för att sedan lägga undan den. Tiden räcker dock bra till att ta fram mobilen och läsa några sidor. Några sidor här och där och vips har man läst mycket mer än annars. 


söndag 20 januari 2019

Sömnernas sömn

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Sömnernas sömn är tredje delen i Elin Säfströms humoristiska serie om Tilda Modigh, där hon blandar vardagligt tonårsliv med tomtar, älvor och troll. Tildas sextonårsdag närmar sig, men vad hjälper väl det när hon ändå inte kan få all viktig information om väktarskapet, då hennes mormor är borta. Borta. Inte död. När det blir tomteting i stan måste dock även Tilda erkänna för sig själv att hon inte kan räkna med sin mormor just nu, utan istället får hon motta hjälp från den dryge väktaren Loke från Göteborg.

Mot sin vilja blir hon och Loke väktarpartners sedan i jakten på det väsen som gör fruktansvärda saker mot djuren på Skansen. Snart blir dessutom hoten personliga, och Tilda  tvingas nu samarbeta med Loke för att rädda både Stockholm och sina egna nära och kära. Samtidigt har hon problem med sina egna vänskapsband och relation till sin mamma, och frågor kring väktarskapets roll i allt börjar växa i hennes huvud. 

”Ursäkta förseningen”, säger Loke. ”Vi hade en liten situation hemma. Jag har hört att du sitter en aning i skiten här. Men farsan Loke ska lära dig allt han kan. Så du kan slappna av.”
   Jag känner någonting väldigt, väldigt tydligt redan nu.
   Jag gillar inte den här människan.
s. 32


* * *


Jag har nästan varit orolig inför att läsa Sömneras sömn, då jag läst så mycket om Elin Säfströms frustration över den här boken, och hur dålig den var, hur mycket som har behövt redigerats och så vidare, på hennes blogg. Kanske var det bara någon listig taktik, för det här är helt klart seriens hittills bästa bok! Det kommer väl fler, Elin? Snälla, säg ja!

Jag insåg nu att jag verkligen har saknat Tilda, Natta, Vide, Knappeman, alla obegåvade troll, med flera, då det var ett bra tag sedan jag läste förra boken. Trots det var det dock inte det minsta svårt att återigen komma in i allt, och det är otroligt skickligt av Säfström att skriva fristående böcker som ändå hänger ihop i allt, utan att böckerna känns upprepande. 

Vidare är storyn i Sömnernas sömn underbar. Elin Säfströms språk och stil har verkligen växt upp tillsammans med Tilda, för böckerna blir mer och mer seriösa och tar upp viktiga ämnen på ett ändå uthärdligt humoristiskt och lättsamt sätt. Jag gillar verkligen inslagen med Tildas relation till sin mamma och kärleks- och vänskapsproblemen, som finns utöver huvudhandlingen som är mer fantasy-inriktad, och dessa inslag ger det djup som jag saknat lite i tidigare böcker. 

Jag måste också säga att själva huvudstoryn i den här boken är underbar. Jag fullkomligt älskar idén med sagornas betydelse, och gillar hela grejen med det nästan detektivarbete man som läsare erbjuds att delta i. Visserligen känns allt nästan lite för enkelt, och det tar inte lång tid innan jag listar ut vad som har hänt/behöver göras. Det är dock inte bara negativt, för jag älskar faktiskt att få känna mig riktigt smart och klurig när jag läser!

Sist men inte minst måste ju Elin Säfström få en eloge för sitt magiska språk. Hon skriver verkligen otroligt lättsamt, spännande och underhållande. Jag har nog aldrig skrattat så mycket som åt Tildas olyckliga öden som åt något annat. Säfström skriver skickligt humoristiskt men med en seriös underton, och det är det som gör böckerna om Tilda helt unika.

Sömnernas sömn är beviset på Elin Säfström är en professionell författare. Hon har överträffat sig själv, med en bok där spänning, vardag och humor kombineras på de mest osannolika, unika och skickliga vis. Språket är underhållande men med en allvarlig underton, och det är det som gör både Elin Säfströms författarskap och Sömnernas sömn unika och fantastiska. 

Betyg: 
   

Författare: Elin Säfström
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 314 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: En väktares bekännelser, Del 3 (fristående)
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Sömnernas sömn
Andra delar i serien: En väktares bekännelser, Visheten vaknar
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus

tisdag 15 januari 2019

Doften av ett hem

Doften av ett hem är en roman skriven av Bonnie-Sue Hitchcock. Det är en bok om livet på Alaska, för ett antal unga människor. De är alla på varsitt håll på väg att försöka bryta sig loss, på de mest osannolika vis. Dessutom är deras vägar nära att korsas, och det av mycket slumpartade skäl. Deras liv kommer nu förändras för alltid.  

Pappas flygplan hade störtat bland Kanadas arktiska öar, precis intill Alaska.

[...]
   ”Du får gråta om du vill, men det kommer inte att göra så att han kommer tillbaka.
s. 14


* * *

Jag är så besviken. Jag vet inte vad det var som gjorde att jag väntade mig stordåd av Doften av ett hem. Kanske var det författarens efternamn som gav sådana associationer, kanske var det att den liknandes med de underbara böckerna Jellicoe road och Jag ger dig solen. Kanske var det en stilla förhoppning om att jag för en gångs skull skulle uppskatta en sådan där bok som utspelar sig någon gång runt 70-80-talet. 

Jag har aldrig läst en nutida bok som utspelar sig i mitten av 1900-talets andra halva, som jag faktiskt uppskattat. Ta bara Eleanor & Park, till exempel. Dessvärre kvalar också Doften av ett hem in där. Jag fastnar inte alls för boken - jag förstår inte boken, vad den vill säga till mig. Jag blir inte engagerad, jag är inte intresserad av vad som kommer hända med karaktärerna, jag bryr mig inte om de relationer som utvecklas.

Fast faktum är att det inte sker så mycket på de knappa 250 sidorna. Det känns verkligen som att ett klimax aldrig nås, utan på sista sidan vänder jag förgäves blad i hopp om att det ska komma något mer, så att det blir en riktigt berättelse av boken. Jag känner helt enkelt bara inte att det händer saker som kan räknas till en huvudhandling, och det sker ingen direkt utveckling hos karaktärerna, utan allt går för snabbt. Det kan jag dock säga som något positivt - boken är både lättläst och snabbläst. Fast till vilken nytta?

Doften av ett hem är en besvikelse, från en bok jag hade förväntat mig mer från. Jag saknar en huvudhandling, för det känns aldrig som att boken kommer igång, och jag saknar att få lära känna karaktärerna på riktigt, och inte bara i all hast. Språket är dock vackert och dessutom lättläst, och det är en bedrift värd att nämnas att kombinera dessa två. 

Betyg: 
★ ★   ☆

Författare: Bonnie-Sue Hitchcock
Förlag: Gilla böcker
Utgivningsår: 2018 (original: 2016) 
Antal sidor: 248 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Smell of Other People's Houses
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus.


lördag 12 januari 2019

Mitt läsår 2018

Antal lästa böcker: 93 st

Antal böcker i genomsnitt per månad:
 ca 7,8 st

Antal lästa sidor: 27671 st

Antal sidor i genomsnitt per månad: ca 2306 st

Antal sidor i genomsnitt per dag: ca 76 st
Antal sidor i genomsnitt per bok: ca 298 st


Kommentar: Vilket läsår! Jag läste mycket fler böcker och sidor än jag hade som mål, och det trots att jag haft en mycket hektisk höst i skolan. Jag läste dock fler sidor förra året, så min läsning har minskat, även om jag hunnit läsa mycket mer än jag någonsin hoppats på. Min genomsnittliga bok är dock kortare i år än tidigare, så uppenbarligen har jag läst fler korta böcker är tidigare.


Läsmål 2018:
• Läsa 70 böcker
Status: 93/70 UPPNÅTT!
• Läsa 22 000 sidor
Status:
27671/22000 UPPNÅTT!


Årets bästa böcker: 
Där 1 är bäst
10. Love, Simon av Becky Albertalli
9.
Karne - Skriet från Häxberget av Kristina Suomela Björklund
8.
I sparvens klor (Del 1 & 2) av Karin Söderlund Leifler

7. Innan ni tog oss av Lisa Wingate
6. Ord i djupaste blått av Cath Crowley
5. Till alla killar jag har gillat av Jenny Han
4. Warcross av Marie Lu
3. Mantor av Karolina Bjällerstedt Mickos

2. Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande av Moa Eriksson Sandberg
1. Bränd av Axel Schylström



Kommenterar: Som alltid den svåraste listan att göra, och trots ansträngning blir den alltid missvisande och orättvis mot den första halvan av årets böcker, som lätt har glömts mer än de senast lästa böckerna.

Årets bästa påbörjade (och eventuellt avslutade) serier: 
Där 1 är bäst

5. Svärd utan herre-serien av Karin Söderlund Leifler
4. 
Warcross av Marie Lu
3. 
Mantor av Karolina Bjällerstedt Mickos
2. 
The Selection av Kiera Cass

1. Till alla killar jag har gillat (Lara Jean) av Jenny Han

Antal lästa serier: 29 st
Antal böcker i serie: 39 st (ca 42%)

Påbörjade serier: 15 st
Avslutade serier: 6 st

Enbart mellanböcker: 7 st



Mål för 2019:

• Läsa 75 böcker
• Läsa 24 000 sidor
• Avsluta så många påbörjade serier som möjligt

onsdag 9 januari 2019

The Picture of Dorian Gray

The Picture of Dorian Gray gavs ut för första gången år 1890, men talas om än idag. Det är den välkände Oscar Wildes enda bok, och en roman som utspelar sig under den viktorianska tiden i England. Huvudpersonerna är konstnären Basil Hallward, aristokraten Lord Henry Wotton och den unge, oskuldsfulle Dorian Gray. Dorian sitter modell till ett självporträtt som Basil målar, och dagligen får han hörda ord om hans magnifika skönhet och att skönhet och ungdom är det enda värt att ha.

Lord Henry influerar den oskuldsfulle unge mannen på sätt som ska komma att förändra honom för all framtid. Det börjar med avvisandet av en kärlek, leder till flera självmord och förstörande av andra människors liv. Frågan är hur jakten på evig skönhet och evig ungdom ska sluta, och hur långt Dorians nya vänners influenser kommer driva honom. 

Time is jealous of you, and wars against your lilies and your roses. You will become sallow, and hollow-cheeked, and dull-eyed. You will suffer horribly... Ah! Realise your youth while you have it.
s. 21


* * *

The Picture of Dorian Gray gavs ut för första gången år 1890, men det är verkligen en uråldrig bok som bevarat sin ungdom på något nästan magiskt vis. Och vi vet ju det - ungdom är det enda värt att ha! Saken är den att boken tar upp sådant som är aktuellt även i dagens samhälle och det gör att dess budskap kan appliceras även hos oss människor idag.

”...beauty is a form of Genius - is higher, indeed, than Genius, as it needs bo explanation. It is one of the great facts of the world, like sunlight, or springtime, or the reflection in dark waters of that silver shell we call the moon. It cannot be questioned.”
s. 21

För det finns ett budskap som heter duga, även om det troligtvis döljer sig ännu fler budskap bakom lustiga metaforer och liknelser som jag inte förstått ännu. "Djupare en Marianergraven" skrev jag på Instagram för ett tag sedan, och då hade jag bara läst något kapitel. Nu har jag läst tjugo, och förmodligen markerat över hundra djupa citat att hitta tillbaka till. Ärlig talat vet jag inte riktigt vad jag tycker om det. Det är helt klart en bok man grotta ned sig i till bristningsgränsen, men jag blir ofta frustrerad när Wilde för sjuttioelfte gånger ”säger det med en blomma” eller något sådant istället för att bara SKRIVA RAKT UT VAD SOM HÄNDER. Vi får ju dock inte glömma att det här var sent 1800-tal med allt vad det heter filosofi och livsideologier och jag är ändå väldigt glad att jag får ta del av lite av hur livet faktiskt såg ut då.

”...anybody can be good in the country. There are no temptations there. That is the reason why people who live out of town are so absolutely uncivilised. Civilisation is not by any means an easy thing to attain to. There are only two ways by which man can reach it. One is by being cultured, the other by being corrupt. Country people have no opportunity of being either, so they stagnate.”
s. 166

Om man bortser från det faktum att jag någonstans efter halva boken var rejält trött på all symbolism och allt det djupa, filosofiska och obegripliga tjatet, är det en riktigt bra bok. Jag är nästan hundra procent säker på att det inte finns ett ord här i som Wilde inte nagelfarit in i minsta detalj, utan allt känns verkligen otroligt genomtänkt. Efter ett tag hände det att jag läste ordet ”glad” och direkt började fundera kring vad det egentligen innebar. Ja, helt sant, men det kan ju också bero på att jag förväntade mig extremt detaljerade frågor omöjliga att besvara, under nästa engelsklektion. Språket är verkligen magiskt, om man faktiskt orkar sig igenom det. Charles Dickens skrev dock mer avancerat, och egentligen är språket i The Picture of Dorian Gray mest gammaldags och väldigt symboliskt, vilket är enormt skickligt av Wilde och lite spännande att läsa. 

”Beauty is the wonder of wonders. It is only shallow people who do not judge by appearance. The true mystery of the world is the visible, not the invisible.”
s. 21

För övrigt är det ju en mycket intressant story bakom boken, med fokus på skönhet och ungdom - sådant som förmodligen var avgörande under den viktorianska tiden. Jag blir mörkrädd av Lord Henrys fanatiska tankar om betydelsen av ovan nämnda två, men budskapet är verkligen fint och viktigt och det är så skrämmande att läsa om hur långt man kan gå för just skönhet och ungdom. Det är också väldigt fascinerande att följa Dorian Gray, en till en början oskuldsfull pojke som man känner så otroligt mycket med när Basil och Harry börjar omforma honom, men som man sedan snarare ser som en fiende. Det är alltid så intressant och givande att följa en karaktär man ogillar, och med Dorian går det ett steg längre för man vet ju alltid vem han egentligen är, utan den omformning han utsatts för. Avslutningsvis bör ju även Wildes syn på konst nämnas; revolutionerande och väl underbyggd genom hela boken!

”Art has no influence upon action. It annihilates the desire to act. It is superbly sterile. The books that the world calls immoral are books that show the world its own shame. That is all.”
s. 172

The Picture of Dorian Gray är en tidlös roman vars budskap med den magnifika och imponerande inlindningen i symboler kan appliceras även i dagens samhälle. Språket är magiskt, när man väl kommit in i det, och storyn är fascinerande redan från första början. Det märks att Oscar Wilde tänkt igenom varenda ord i detalj, och på nära varje sida döljer sig symboler och metaforer som ger ännu mera djup till en roman som ligger helt hos tolkaren. 

”It was his beauty that had ruined him, his beauty and the youth that he had prayed for.”
s. 175

Betyg: 
    

Författare: Oscar Wilde
Förlag: Wordsworth Classics
Utgivningsår: 2001 (original: 1890) 
Antal sidor: 177 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Picture of Dorian Gray
Annat: Finns även på svenska som Dorian Grays porträtt

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris, Bokus och CDON.


söndag 6 januari 2019

Läst i december

Antal böcker: 9 st
Dödlig konsekvens av Carina Drätting
Slutet av Mats Strandberg
En julsaga av Charles Dickens
Berättelsen om Sverige av Patrik Lundberg
Bli hjärnsmart av Johan Rapp
Azoria - Återkomsten av Kristina Suomela Björklund
The Picture of Dorian Gray av Oscar Wilde
Doften av ett hem av Bonnie-Sue Hitchcock
Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande av Moa Eriksson Sandberg

Antal sidor:  2455 st
Antal sidor/dag (genomsnitt): ca 79 st

Kommentar: 
Härlig läsmånad där många, men flera korta, böcker lästes. Helt klart ett bra slut på året med många bra böcker, och jag hann läsa mer än jag trodde jag skulle göra. 

Böckerna i rangordning (där 1 är bäst):
1. Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande av Moa Eriksson Sandberg
2. Berättelsen om Sverige av Patrik Lundberg
3. Dödlig konsekvens av Carina Drätting
4. Bli hjärnsmart av Johan Rapp
5. The Picture of Dorian Gray av Oscar Wilde
6. En julsaga av Charles Dickens
7. Azoria - Återkomsten av Kristina Suomela Björklund
8. Slutet av Mats Strandberg
9. Doften av ett hem av Bonnie-Sue Hitchcock

Mest...
Överraskande: Många faktiskt - Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande (sååå bra!), Berättelsen om Sverige (Superintressant!), Dödlig konsekvens (Unik deckare!)
Sorglig: The Picture of Dorian Gray
Spännande: Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande

Bästa...
Karaktär(er): Lena - Dödlig konsekvens (grymt cool, men vet fortfarande inte om jag egentligen gillar henne...)
Titel: Dödlig konsekvens (Så talande och passande)
Citat: Hela The Picture of Dorian Gray ÄR ju citat, t ex: 

”...beauty is a form of Genius - is higher, indeed, than Genius, as it needs bo explanation. It is one of the great facts of the world, like sunlight, or springtime, or the reflection in dark waters of that silver shell we call the moon. It cannot be questioned.”

s. 21

”Beauty is the wonder of wonders. It is only shallow people who do not judge by appearance. The true mystery of the world is the visible, not the invisible.”
s. 21

”Art has no influence upon action. It annihilates the desire to act. It is superbly sterile. The books that the world calls immoral are books that show the world its own shame. That is all.”
s. 172


torsdag 3 januari 2019

Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande

Tack, B. Wahlströms, för det fantastiska recensionsexemplaret!

Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande är en sprillans ny bok från B. Wahlströms förlag, skriven av Moa Eriksson Sandberg. Det är en bok där vänskapsband prövas, hemligheter kommer till ytan och intriger skapas samt förintas. När Julias familj flyttar till Stockholm mitt i terminen får Julia trots sitt missnöje mot flytten plats på en ny gymnasieskola med teaterinriktning. Och där jobbar den snygga, men mycket stränga, teaterläraren Rafael. Teaterlektionerna här är något helt annat än på Julias förra skola.

När Julia dessutom råkar få huvudrollen i en pjäs, blir klassens stjärna Ester Gråberg så upprörd att hon försvinner spårlöst. Julia känner sig skyldig och börjar nysta i Esters försvinnande, och där finner hon saker som dolts väl under ytan bland ungdomarna i området, och som kan förändra allt. Samtidigt prövas hennes nya vänskapsband, och frågan är vem hon kan lita på, och om Ester någonsin kommer återfinnas.

”Och vem av er vackra damer ska spela Ofelia?”
   Det pirrar till i Julias mage av spänning. 
[...]
   Julia tänker med obehag på vad Agnes sa tidigare: att Ester hade kunnat mörda för en roll.
s. 29


* * * 

När jag såg bokens omslag och läste synopsisen föreställde jag mig en härlig mysrysare i Ingelin Angerborns anda, men Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande är något helt annat. Det är en nära fulländad bok, som verkligen har allt, och jag är så glad att jag fick äran att förhandsläsa och recensera den, för annars hade jag förmodligen aldrig tagit upp den.

Den här boken har verkligen allt en bok behöver för att vara riktigt grym. Handlingen är ständigt spännande, och nära varje kapitel avslutas med en cliffhanger, vilket gör att man bara måste läsa ett kapitel till. Att sträckläsa är ju underbart och det här är verkligen en perfekt bok att sträckläsa, då den har ett ständigt driv framåt och då kapitlen är korta och boken lättläst utan att språket känns fattigt. Istället är det alldeles lagom med beskrivningar, dialog och rafflande, actionfyllda delar. 

Det finns ju böcker där antalet sidor känns för få, och andra gånger för många, men trots bara 250 sidor är Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande perfekt, för den känns mycket längre, och innehållet känns aldrig för packat trots att så mycket händer. För handlingen är verkligen otroligt omfattande, med alla intriger, mysterier och all spänning, och med den här boken har jag aldrig en tråkig stund, vilket är magiskt!

Dessutom är jag alltid svag för det här konceptet med att något hänt på en plats innan, och så kommer en ny person dit. Det fungerar verkligen alltid! I övrigt uppskattar jag verkligen hur aktuell boken är i många olika avseenden och i de mycket realistiska karaktärerna finns mycket igenkänning, vilket gör boken ännu bättre, om nu det ens är möjligt!

Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande är magi på 250 sidor och har allt en bok behöver för att vara fantastisk: En spännande handling, med igenkänning, rafflande partier och oväntade vändningar, ett lättläst språk, samt en unik sträckläsningspotential. På 250 sidor tar Moa Eriksson Sandberg med sina läsare på ett äventyr jag aldrig hade väntat mig, och när jag väl börjat är jag fast till sista sidan, och jag blir inte besviken en enda gång! Helt klart en bok alla (åtminstone tonåringar) borde läsa!

Betyg: 
    

Författare: Moa Eriksson Sandberg
Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 250 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 14+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Sanningen om Ester Gråbergs försvinnande
Annat: 

Blev du intresserad?
Du hittar boken på Adlibris och Bokus.