tisdag 29 oktober 2019

Beröringen

Tusen tack, Rabén & Sjögren, för ett otroligt recensionsexemplar!

Beröringen av Gustav Tegby är en av höstens ungdomsböcker från Rabén & Sjögren. Huvudpersonen Elin är sexton år och född med en förbannelse - Beröringen. Alla hon rör vid dör. Hon har levt gömd och isolerad tillsammans med sin pappa under hela sitt liv, och när hon kommer ut i den verkliga världen blir allt en katastrof. För ingen vill tro att Elins förmåga är verklig. Snart börjar även hon själv att tveka. Kanske är det som alla säger - att hennes pappa var knäpp som höll henne inlåst, och hittade på allt med förbannelsen? Eller kanske är allt ännu värre än Elin någonsin kunnat tro? 

”Snälla, ni måste släppa mig, han kommer dö, jag har något, det heter Beröringen, det är som en smitta, om jag rör någon kommer den dö om den kommer mer än trettio meter ifrån mig, jag har rört honom, fattar ni, jag måste vara där han är, det är min pappa, han kommer dö, jag har ju ingen annan snälla, jag gör vad som helst, låt mig bara följa med honom, snälla snälla snälla...”
    Jag kan inte se deras ansikten där jag ligger, jag vet inte ens om de lyssnar. Men jag hör hur det låter.
s. 18

* * *

Wow. Vilken. Bok. 

Redan efter 50 sidor är jag fast, för boken är spännande och medryckande från början, då den är så speciell. Den är perfekt att sträckläsa och att den dessutom är lite längre än den klassiska ungdomsromanen är underbart, för det gör att man hinner få lite mer av både karaktärer, handling och utveckling, vilket gör boken ännu bättre. 

Det finns framför allt två saker jag fastnar för i Beröringen. Det första är handlingen, som är helt unik och oväntad och därmed superintressant. Jag älskar mystiken, och jag gillar att man först inte riktigt vet om det egentligen är en ”vanlig” ungdomsroman om en stackars tonåring som blivit förledd av sin far hela livet, eller om det är en bok där en övernaturlig förmåga spelar huvudrollen. Det gör allt ännu mer spännande, och då man vill veta hur det verkligen ligger till fångar boken in en direkt. 

Det jag också älskar är att boken passar alla åldrar. Gustav Tegbys aktuella spänningsroman är perfekt för både mellanåldern, tonåringar och vuxna. Det är otroligt talangfullt att lyckas skriva en sådan bok som passar för alla, utan att det blir märkligt (Harry Potter, säger jag bara!)

Det andra jag fastnar för är Elin. Hon är en perfekt berättarröst, för boken är stundtals brutal, sorglig och otäck, men allt det här lättar Elins ord upp lagom mycket. Hon är rolig och uppriktig, och hennes cynism är underbar och perfekt för en bok som berör ett hemskt tema, för nu får den mig både att skratta, darra och snyfta. Elin är alltid spot on och det är intressant att följa hur hon hanterar tonårsvärlden efter att ha levt sexton år instängd i en lägenhet. Solklar huvudkaraktär i en solklar bok!

Det enda trista med den här boken är slutet. FY, vad fräckt det var. Det är inte helt okej att avsluta en bok med så här många lösa trådar, både kring Sanaz och Milan. Det finns så många frågor i mig just nu och det är så frustrerande. Fast kanske var skälet till slutet att en uppföljare är på gång? Isåfall är det mycket okej med ett sådant här slut. 

Sist men inte minst vill jag också dela med mig av ett av alla underbara citat från boken. Här handlar det om en fruktansvärd och också surrealistisk situation, som är klockrent beskriven av Gustav Tegby:

”Så där står jag, rak och stel som en pinne, och försöker ta så lite plats som möjligt i ett gammalt restaurerat träkapell i Västerbottens inland. Medan femtio unga män rusar runt mig med höjda nävar och skriker med i en melodiös refräng om att alla kommunister ska radas upp mot sin egen jävla vägg och avrättas.
   ”Nackskott, nackskott, nackskott” skanderar hela publiken på sångarens begäran, samtidigt som jag desperat funderar på hur jag ska undgå att begå massmord.”
s. 306

Beröringen är bland det bästa jag läst på länge, och mycket mer än jag någonsin vågade hoppas på. Storyn är unik, spännande och fylld av en massa olika element, och boken blir därmed aldrig tråkig att läsa. Den är perfekt att sträckläsa och lagom rolig, sorglig och läskig. Gustav Tegbys aktuella spänningsroman är perfekt för både mellanåldern, tonåringar och vuxna – inte minst nu i halloween-tider.  

Betyg: 
    

Författare: Gustav Tegby
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 400 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Beröringen
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible

lördag 26 oktober 2019

Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död

Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död är Alexander Karims debutroman, utgiven av Norstedts. Det är en skruvad berättelse med Jonas Paulsson i centrum. En söndag blir han nämligen kallblodigt mördad i sitt eget hem. Fast så vaknar han igen och det är lördag - dagen innan mordet. Jonas inleder därmed en desperat jakt på sin mördare, och snart ser han fiender i allt och alla - inklusive sin fru. När han vaknar nästa gång är det ännu en dag tidigare och Jonas börjar se alla möjligheter han har att ändra på dåtiden, samtidigt som hans sökande efter sin mördare blir än mer gränslöst. Kan han lösa sitt eget mord, och kommer han någonsin återvända till den verkliga tiden? 

Det är omöjligt att veta när ens stund är kommen. Han kunde omöjligt veta att hans blod skulle sugas upp i de porösa marockanska kakelplattorna i den stora hallen. Plattorna han ägnat en vecka åt att få helt perfekta.
    Och han skulle aldrig någonsin kunnat ana de bisarra omständigheterna kring hans alltför tidiga bortgång.
s. 13


* * *

Det här var ju en positiv överraskning på alla sätt.

Ni vet, när jag först slog upp den här boken förväntade jag mig en galen, humoristisk bok om en Jonas surrealistiska jakt på sin egen mördare. Och den är visserligen allt det, men också så mycket mer. För det är en bok om kärlek, sorg och förluster, att våga sörja och göra allt det som egentligen skrämmer en. Det handlar om allt man gör eller inte gör som man ångrar i efterhand, och givetvis också om alla djupa, filosofiska tankar som konsten att tidsresa medför. Allt det blir en galen kombination, men jag gillar den verkligen, för boken slutar aldrig förvåna mig och jag tycker om att humorn gör allt det mörka lättare att stå ut med. 

”Jag tänker så här: han dog inte första gången för att han inte var redo. Han hade inte sina svar. Men i slutet har han det och då är han redo att möta sin skapare. För han har ju redan dött. Punktteorin. Han är redan död. Han är död och lever samtidigt, kan man säga. Visst, han kan gå bakåt i tiden men nån gång måste han ju konfrontera dödsögonblicket. Det kommer alltid att finnas där. [...]
    Jonas höll inte alls med. Att ge Desi rätt i den här frågan skulle vara självmord.”
s. 184

Jag har dessvärre vissa problem med att komma in i boken från början. Närmare slutet blir det dock enklare, då boken blir otroligt spännande och svår att lägga ifrån sig. Jag har lite svårt för det ganska hackiga språket. Det känns stundtals mer som att läsa ett manus än en bok, för det är stolpigt och det saknas bilder och känslouttryck i texten, som om skådespelarna skulle bidra med dem. Jag tycker dock att det finns många lyckade formuleringar i boken som är väldigt kraftfulla och tänkvärda, och i allmänhet är språket ändå trevligt och härligt rappt. 

”När ens tid är kommen och man ska vidare så kommer det att ske, oavsett vad man gör för att komma undan. En jägare sänker sitt vapen och en annan tar hans plats. Det är så det är bestämt. Och det kan ingen av oss ändra på.”

s. 163

”Han hade gjort så mycket fel, korsat så många gränser. Ljugit och bedragit. Allt för sin egen skull. För att han skulle få leva. Kunde det verkligen rättfärdiga all skit han hittat på under de senaste dagarna?”
s. 285

Slutligen vill jag också berömma Alexander Karim för hur han lyckas så väl med att få ihop "logiken" bakom tidsresorna. Det blir aldrig för förvirrande och invecklat, men inte heller för simpelt. Det jag gillar mest med Karims debut är dock att den är otroligt innovativ och klurig och får läsaren att gång på gång bli överrumplad och förvånad. Det är helt enkelt en positiv överraskning på alla sätt. 

Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död har inte bara en extraordinärt lång titel, utan rymmer en helt unik story som fångar mig redan på första sidan. Först är det komiskt, sedan blir det spännande, och slutligen blir det djupt och tänkvärt om livets stora frågor. Alexander Karim gör en strålande debut som inte liknar någon annan bok. Språket är rappt, konceptet intressant och boken är svår att lägga ifrån sig. 

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Alexander Karim
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 396 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible

onsdag 23 oktober 2019

Nya böcker i min bokhylla!

Jag har varit en dålig bloggare den sista tiden. Det har varit mycket i skolan och utöver det, så jag har dels inte haft tid att blogga, dels inte hunnit läsa så mycket. Däremot har jag varit ganska aktiv på Instagram, men jag antar att det finns de som bara följer min blogg och inte mitt konto där, så därför tänkte jag nu även på bloggen dela med mig av de böcker som hittat hem till mig den senaste månaden! Skrolla vidare!


De förlorade, De ihåliga & De första skickades nyligen hem till mig som en positiv överraskning, från Rabén & Sjögren och författaren Henrik Fexeus. Jag har redan hunnit läsa trilogins första två böcker och hoppas snart få tid för att läsa den sista också! 

Sönderslagen av Emma Johansson har jag väntat länge på, och därför blev jag jätteglad när Vox by Opal skickade den till mig strax innan bokmässan. Jag kunde inte hålla mig länge, så nu har jag både läst och recenserat den. Recensionen hittar ni här!

Beröringen är en ny ungdomsbok skriven av Gustav Tegby och jag har länge velat läsa den. Därför var det en superfin överraskning när jag hittade den i brevlådan en dag. Tack, Rabén & Sjögren! Jag läser den faktiskt just nu och den är otroligt spännande!

Inte som du gavs ut för bara några dagar sedan. Den är skriven av Ida Ömalm Ronvall & Johanna Screiber, och lär bli en stor snackis nu i höst. Jag fick ta emot ett förhandsexemplar och här hittar ni min recension av den här viktiga boken!

Planeten Frank lånade jag på biblioteket i måndags. Jag har länge velat läsa boken som är skriven av David Yoon, och jag hoppas att den inte ska göra mig besviken! Jag har dock hört både ris och ros om den, så vi får se vad jag tycker. 

Den mörka portalen & Konflikternas tid är ytterligare två recensionsexemplar. Genren är fantasy och författaren heter Mattias Lönnqvist, och jag hoppas att jag ska tycka om böckerna. Det blir nog perfekt läsning för läslovet nästa vecka!


/Lexie

lördag 19 oktober 2019

Inte som du

Tack, B. Wahlströms, för recensionsexemplaret!

Inte som du är en alldeles ny bok från B. Wahlströms. Den är skriven av duon Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall och utspelar sig i Norrbyvik i norra Sverige, bland konståkare och hockeyspelare. Innan var Vincent bara en okänd kille i ettan, som spelade hockey på fritiden och ville få A i allt. Nu, efter en fest, vet alla vem han är, på grund av tjejerna som vet hur exakt hur de ska få allt de vill ha. Men när Vincent träffar deras okrönta ledare konståkardrottningen Ester ställs allt på sin skridskospets. Det är en bok där tjejerna har makten, utnyttjar och förminskar killar, och fram tills nu aldrig har blivit ifrågasatta. 

Han öppnar meddelandet och fattar först ingenting. För på skärmen ser han bilden som han skickade till Amanda. [...]
   Nej nej nej. Det får inte vara sant. Det är sant. Plötsligt framstår hela dagen som så logisk. Blickarna i matsalen. Viskandet i korridorerna. Katjas flin på matten. [...]
   Vincent stänger ögonen hårt, som om han skulle kunna få bort bilden ur huvudet. Det kan han såklart inte.
s. 36

* * *

Det är böcker som den här som behövs för att samhället ska kunna förändras. 

Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall har verkligen tänkt till i Inte som du. De har valt ett ämne som de flesta unga tyvärr är bekanta med, men som man sällan möter i litteraturen. Det är intressant, smart och väl genomfört. Igenkänningen är stor - mycket större än den vanligtvis är när vuxna försöker sätta sig in i hur det är att  gå på gymnasiet år 2019. Hela boken är realistiskt och allt i den skulle kunna ha hänt på vilken gymnasiekola som helst. 

Schreiber och Ömalm Ronvall träffar mitt i prick i sina skarpa analyser av pressande kroppsideal, samhällets ytlighet och ungdomars falska spel om varandras känslor. 

Dessutom finns en tvist på det hela där det är killarna som utmålas som offer för tjejerna, och det väcker sannerligen intressanta tankar och funderingar. Genom hela boken tänkte jag på om rollfördelningen där är den verkliga, eller om det egentligen är tvärtom, och ärligt talat vet jag inte. Kanske en blandning? Hur som helst kan jag säga att jag kommer ha den här boken och dess budskap i åtanke varje gång jag befinner mig bland andra tonåringar eller i skolan. Inte som du har verkligen lyckats nästla sig in i min hjärna, och när en bok gör det är det ett mycket gott betyg. 

Inte som du sticker också ut tack vare det fina samarbetet mellan författarna. Det märks inte ens att det är två personers ord som ger karaktärerna och storyn sina röster. Dessutom skriver de lika naturligt från både kille och tjejs perspektiv. Det enda jag kan klaga på är en något fantasilös dialog där "men du" och "eh" upprepas ett antal gånger för mycket. När man känner känslorna och elektriciteten mellan karaktärerna så tydligt kan man dock bortse från den lilla missen. 

För alla relationer är verkligen lyckade. Återigen märks det att Schreiber och Ömalm Ronvall gjort sin research, för både vänskap och kärlek beskrivs realistiskt och är lätt att relatera till. Det jag dock älskar är att relationerna inte följer alla grupperingar, hierarkier och normer. Det är så otroligt hoppfullt att läsa om, och samtidigt intressant då det känns så klockrent här men tyvärr skulle vara totalt orimligt i verkligheten. Slutet är dock inte helt trovärdigt, då det går alldeles för snabbt och för lätt, utan det skulle krävts lite mer där för att jag skulle bli helt nöjd.

Inte som du är inte som någon annan bok jag läst. Den är spännande, realistisk och omöjlig att lägga ifrån sig. Schreiber och Ömalm Ronvall träffar mitt i prick i sina skarpa analyser av pressande kroppsideal, samhällets ytlighet och ungdomars falska spel om varandras känslor. Det är en bok som ifrågasätter, uppmärksammar och får en att tänka till, och även nu efteråt bär jag med mig dess budskap. Den bör läsas av ALLA unga, och kanske också av de som någon gång varit unga! 

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Johanna Schreiber & Ida Ömalm Ronvall
Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2019 
Antal sidor: 361 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Inte som du
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris och Bokus

måndag 14 oktober 2019

Hjärnstark

Hjärnstark har blivit en stor succé. Här skriver Anders Hansen utifrån mängder av studier om fysisk aktivitet och dess betydelse för vår hjärna. Han berättar om precis hur forskning säger att vi ska träna och röra på oss för att vår hjärna ska komma till sin fulla rätt. Det handlar om alltifrån kreativitet, intelligens och minne, till att motverka stress, depression och demens. Emellan upprepningarna om den fysiska aktivitets enorma betydelse för oss berättar Anders Hansen om hur vår fantastiska hjärna fungerar. Det är en populärvetenskaplig bok indelad i tio kapitel, alla med fokus på hjärnan och rörelse. 

Walking is man's best medicine. Orden är ingen wellness-klyscha från ett hälsomagasin utan kommer från Hippokrates, läkekonstens fader, som redan för 2 500 år sedan – helt utan modern medicinsk teknik – förstod hur viktigt det var för hälsan och hjärnan att röra på sig.
[...]
   Som en historiens ironi är det en av våra allra mest avancerade medicinska tekniker – magnetkameran – som har fått oss att återupptäcka värdet av den minst avancerade medicinen – fysisk aktivitet.
s. 313-314 (e-boken)

* * *

Den som inte fascineras av hjärnan fascineras inte av någonting.

Så inleds Anders Hansens populärvetenskapliga bok, som verkligen har gjort mig intresserad av vår makalösa hjärna. Jag älskar alla inslag om hjärnan, som finns som bakgrund och bevis för allt boken tar upp. Man får läsa om alltifrån en person som saknade en hjärnhalva, till hur hjärnan är uppbyggd och utvecklas under hela vår livstid. Det här är helt klart det med intressanta jag läst på länge!


Det viktigaste med den här boken är trots allt att läsarna övertygas till att börja röra på sig, och Hansen skriver trovärdigt, med tanke på den digra referenslistan längst bak i boken. Det refereras till antika filosofer, nobelpristagare och aktuell forskning i varje område som berörs, så boken känns seriös vilket är avgörande i sammanhanget. Det märks också att författaren själv är otroligt insatt i ämnet, för hans språk är säkert, vetenskapligt och avancerat.


Eller nja, avancerat är fel ord, för Hansen skriver verkligen för sin målgrupp (oss vanliga tonåringar/vuxna...). Även om det handlar om vår komplexa hjärna förklaras alla begrepp, vilket gör att det aldrig blir svårt att hänga med. I slutet finns också en ambitiös ordlista som verkligen var hjälpsam. 
Jag tycker också om språket i allmänhet, för trots ett mastigt ämne är allt behagligt skrivet, och det känns som att Hansen riktar sig direkt till en när man läser, vilket stärker budskapet ytterligare.

Tyvärr blir boken långtråkig ungefär halvvägs. Då har läsaren fått predikat för sig vad löpning gör för stress, depression, koncentration och minne, och det är dags för ännu mer. Nästan alltid är 30-45 minuters löpning svaret. Och när ”Och vet ni vad det bästa är för att undvika xxx är? Jo.... fysiska aktivitet!” upprepas för femtioelfte gången blir jag inte längre hänförd. Boken är för lång och omfattande för att hålla hela vägen. 


Hjärnstark är en otroligt fascinerande och intressant bok. Den lyckas helt klart få sina läsare att inse vidden och vikten av fysik aktivitet, tack vare den omfattande och imponerande research som gjorts. Det är trovärdigt, men för omfattande med alla snarlika kapitel. Att lösningen på allt tycks vara löpning känns tillslut överdrivet. Det är överlag en välskriven bok, och så tänkvärd att jag tycker att alla borde läsa den för att få sig en ögonöppnare. 

Betyg: 
    

Författare: Anders Hansen
Förlag: Fitnessförlaget
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 322 st (Pocket: 253 st)
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Hjärnstark
Annat: Läst som e-bok

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.


En samling av några intressanta och tänkvärda citat från boken:


Hjärnan kommer att stärkas hur sent i livet man än börjar träna.
s. 287-288

Kroppen kan inte röra på sig utan en hjärna och om kroppen inte rör på sig kommer hjärnan inte att fungera som den ska.
s. 298

Om du vill få bra effekt bör du promenera i minst 30 minuter. Det allra bästa för hjärnan är att springa minst tre gånger i veckan och i 45 minuter varje gång.
s. 317-318

Att ha förmågan att planera inför framtiden och tänka på hur det skulle kunna bli ger dig möjligheten att oroa dig för saker som du vill undvika. Där är människan unik. Vårt stressystem kan dra igång när vi tänker på vad som skulle kunna hända på jobbet i nästa vecka utan att det är ett direkt hot just nu. Förmågan att förutse en fara innebär att man både kan planera för att undvika den och oroa sig för den innan den är ett faktum. Ångesten är priset vi får betala för vår intelligens.
s. 64

På område efter område verkar stress och träning ha i princip rakt motsatta effekter. Motion och träning är alltså bokstavligt talat ett motgift mot stress och ångest!”
s. 89

Forskning visar tydligt att det i första hand är den som för ett stillasittande liv som ska vara orolig för demens – inte den som har föräldrar eller farföräldrar med demens.
s. 281-283

”En daglig promenad minskar risken för demens med 40 procent.”
s. 281-283

Kognitiva träningsmetoder som spel och appar gör att du successivt blir bättre på spelet men du blir inte smartare, mer koncentrerad eller kreativ och du förbättrar inte ditt minne. Du blir bara bättre på själva spelet. Samma sak gäller för korsord och sudoku som ofta kallas för hjärngymnastik. Om du tränar på korsord kommer du att bli bättre på korsord – inte på något annat.”
s. 220

Varje år publiceras runt 100 000 vetenskapliga studier om hjärnan. Det innebär en studie var fjärde minut, dygnet runt, året om. Kunskapen ökar bokstavligt talat för varje timme som går. Trots det har vi bara börjat skrapa på ytan.
s. 320-322

torsdag 10 oktober 2019

Sönderslagen

Tack, Vox by Opal, för det superfina recensionsexemplaret!

Sönderslagen är Emma Johanssons andra bok, efter succén med Papperssjälar för två år sedan. Nu är hon tillbaka med en ny ungdomsroman om Juliet som vill bort. Hon vill bort från Stockholm, minnen av det fruktansvärda hon nyligen var med om och hennes föräldrar som är besvikna på henne för att hon inte är perfekt som sin storasyster. Därför börjar hon läsa franska på folkhögskola i Småland, med sikte mot en framtid i Paris. Hon får vänner och träffar Emil, som inte är som någon annan. Fast han tycks dölja något och Juliet vet inte om hon lita på honom. Samtidigt börjar hennes egna förflutna komma ikapp. 

Jag vet inte om jag vill ha något att göra med en människa som är kapabel att göra något sånt. Efter det som hände lovade jag mig själv att aldrig mer sätta mig situationer där jag är så utsatt. Men det är också det som gnager i bakhuvudet. Hur hjälplös jag var den där gången. [...] Och så vill jag aldrig känna igen.
s. 109

* * *

Jag har längtat efter att Emma Johansson ska ge ut något nytt ända sedan jag läste hennes debut för två år sedan, och Sönderslagen gör mig inte besviken.

Jag tycker att Emma Johansson överträffar sig själv med den här boken, samtidigt som allt som gjorde Papperssjälar så fantastisk finns här också. För Emma har valt ett otroligt spännande och intressant ämne som handlar om två personer med ett tufft förflutet, en flykt från familjen och storstaden, till Småland och kärlek och vänskap som verkligen känns. Jag fullkomligt älskar mystiken i boken, där man inte vet vad som hänt innan när man slängs in i berättelsen, och det gör att boken är svår att lägga ifrån sig. Man vill få reda på vad karaktärerna varit med om tidigare, och genom att börja i mitten av berättelsen lyckas Emma Johansson effektivt fånga sina läsare redan från start.

”Vidriga, vidriga människa. Varför kan han inte bara lämna mig ifred? Vad är det som gör att han måste fortsätta plåga mig?
   Du är ett sådant lätt offer, Juliet.”
s. 75

Det bästa med Sönderslagen är dock att Emma nu skriver säkrare och djupare, och verkligen berör mig med sina ord. Alla känslor är äkta och påtagliga och det är omöjligt att inte påverkas av berättelsen. Jag älskar exempelvis snöbollskrigsscenen (s. 121-124), för den är så fin och så elektriskt laddad av känslor. Den här boken får mig verkligen att känna starkt, både när det handlar om sorg, vänskap och kärlek, och jag älskar det!

Något annat som gör att jag älskar att läsa Emma Johanssons böcker är att hon skriver om ett unika ämnen. Utan att avslöja för mycket har åtminstone jag aldrig tidigare läst om ett småländsk samhälle om en vilsen stockholmare, en lada där det förekommer mystiska saker, och ett mörkt, förfärligt förflutet. Och jag älskar att läsa om okända platser med en intressant men väl sammansatt kombination av personer och företeelser. Den här boken ger verkligen mersmak!

Dessutom älskar jag karaktärerna och relationerna i boken. Jag gillar att få återse karaktärer från Papperssjälar, för då får man ett bra avslut till förra boken. Juliet är också en väldigt intressant person att läsa om, för hon är verkligen mänsklig. Och relationen mellan Juliet och Emil är så fin, och det gör ont i mig när den utvecklas så sakta och inte alls, för man bara vill att det ska bli rätt helst från den stund när man känt den här elektriciteten för första gången. 

Sönderslagen är en bok för alla som älskade Papperssjälar och längtat efter mer, eller bara ser fram emot att läsa något helt unikt, tänkvärt och omöjligt att släppa. Emma Johansson har överträffat sig själv med den här unika romanen som är tänkvärd, känsloladdad och omöjlig att lägga ifrån sig. Boken är skickligt och intelligent skriver, och Emma Johansson har uppenbarligen blivit en kraft att räkna med!

Betyg: 
   

Författare: Emma Johansson
Förlag: Vox by Opal
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 254 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Sönderslagen
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris och Bokus

måndag 7 oktober 2019

Jack

Jack är en bok från 2016, skriven av Christina Lindström. Det är hennes andra ungdomsroman, och det är en berättelse om Jack. Jack som går sista året på gymnasiet och gör sitt bästa för att fly från sitt mörka förflutna. För i grundskolan var Jack en mobbare, och han har också bakgrund i nazistiska rörelser. När han av en slump träffar Freja i ett badkar på en fest förändras allt. Hon är inte alls Jacks typ, men han faller handlöst. Frågan är bara nära hans förflutna kommer komma ikapp. 

Jag borde ha berättat allt redan från början. Verkligen allt. [...] Men det går liksom inte att gå tre varv baklänges runt ett träd vid midnatt och tro att man har ställt allt tillrätta. Har man uppfört sig som ett svin så har man. Jag kan inte göra något ogjort. Ingenting.
s. 4 (e-bok)

* * *

Det jag gillar mest med den här boken är att den är så otroligt hoppfull. Den visar på alla sätt och vis att människor verkligen kan förändras och att man kan bli fri från sitt förflutna, och det är ett så makalöst viktigt budskap som kommer fram på ett så fint sätt att bara det får mig att verkligen gilla den här boken.


”Jag undrar om jag ens förtjänar chansen. Sådant här kanske ska komma ikapp. Det kanske är meningen?”

s. 221 (e-bok)

Något annat som imponerar på mig är hur Christina Lindström skriver och berättar som om hon verkligen var en artonårig kille. Förstår ni hur jag menar? Ofta skiner ju författaren igenom i berättarrösten, men det gör den verkligen inte här och det blir extra märkbart när jag senast läste en bok av Lindström berättad genom en femtonårig tjej. Det här är konkret bevis på skickligt författande. Dessutom är språket rappt, enkelt och samtidigt inte simpelt. Det finns utrymme till eftertanke och det ges många perspektiv på saker och ting. 

Vidare tycker jag verkligen om Jack som karaktär. Jag fastnade aldrig för huvudpersonen i senaste boken Välj mig, men trots att Jack och jag är olika på alla sätt är han otroligt intressant att läsa om på grund av sitt förflutna och numera vilja att förändras. Han är en så stereotyp tonårig kille, och allt känns väldigt autentiskt och trovärdigt. Jag älskar också hur han är en självsäker, cool och populär före detta mobbare som när han kommer hem helst pratar med sin illaluktande hund Rolf. Jack är verkligen inte den man först tror, och därför är det så spännande att lära känna alla hans sidor. 

Det bästa med boken är trots hoppfullheten och temat förändring, och det är verkligen fint hur både Jack och hans pappa börjar förändras, och hur Freja och Enar får Jack att vilja göra det. Relationen mellan Freja och Jack känns dock inte realistisk, utan uppstår under ganska märkliga förhållanden, får aldrig något riktigt djup och känns mest som att den är där för att Jack ska få skäl att ändra sig. Den funktionen fyller kärleken dock verkligen, och läser man boken med fokus på just Jacks utveckling och förändring är den fantastisk och väldigt unik i sitt slag. 

Jack är hoppfull. Otroligt hoppfull, och det är det jag främst tar med mig. Jag kommer också minnas boken för dess skickliga författare Christina Lindström som skapat trovärdiga karaktärer som aldrig slutar intressera läsaren. Det är en unik bok med ett speciellt tema och den är tänkvärd och väcker hopp om att det aldrig är för sent för förändringar, vilket är ett perfekt budskap. En bok för alla tonåringar som inte vet vilken väg de ska gå, eller som valt fel väg. 

Betyg: 
   

Författare: Christina Lindström
Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 321 st (Inbunden: 267 st)
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Jack
Annat: Läst som e-bok

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris och Bokus

fredag 4 oktober 2019

Läst i september

Antal böcker: 6 st
Berör och förstör av Athena Farrokhzad & Kristofer Folkhammar
Mellan oss av Sandra Beijer
Det slutna sällskapet av Elizabeth Klehfoth
Välj mig av Christina Lindström
Jack av Christina Lindström
Frukta mig av Tahereh Mafi

Antal sidor: 1555 st
Antal sidor/dag (genomsnitt): ca 52 st

Kommentar: Skolan tog över och mitt läsande blev lidande, men jag är glad över att jag har läst så många olika - och en del riktigt bra - böcker under månaden.


Böckerna i rangordning (där 1 är bäst):
1. Frukta mig
2. Det slutna sällskapet
3. Jack
4. Välj mig
5. Mellan oss
6. Berör och förstör



Mest...
Överraskande: Det slutna sällskapet (Omöjlig att släppa vilket jag inte väntade mig)
Sorglig: Frukta mig (Så hjärtkrossande och känslorna svämmar nästan över)
Spännande: Frukta mig (Spännande från början; man vet aldrig vad som ska ske)


Bästa...
Karaktär(er): Juliette, Warner & Kenji - Frukta mig
Titel: Berör och förstör (Mäktig, djup och med så mycket utrymme för egen tolkning)


Läsplaner för oktober: Jag vill läsa Sönderslagen, Inte som du, Min tur nu och Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulssons plötsliga död. Sedan får vi se!


torsdag 3 oktober 2019

Min bokmässa 2019!

Hej på er!

Det har gått några dagar sedan bokmässan, och jag har åter landat i vardagen. Därför tänkte jag nu berätta lite om mina höjdpunkter under bokmässan 2019.

Fredagen:


Jag och mamma tog tåget från Stockholm till Göteborg tidigt på morgonen. Tyvärr var jag tvungen att plugga till ett fysikprov inför måndagen, så det blev en tråkig resa...


Vi anlände till ett regnigt Göteborg efter lunch, och startade bokmässehelgen med lite strosande i montrarna. 


Vi lyssnade på Anders Hansen som för övrigt var med i cirka varannan programpunkt på mässan. Han pratade om hur vi påverkas av skärmar och det var intressant och skrämmande att höra om hur de appar vi använder är skapade för att göra oss beroende. 



Som avslut på dagen träffade jag härliga Agnes, och vi lyssnade på två seminarier. Det första var en besvikelse, för det var som att höra fyra olika samtal, då de medverkande egentligen inte pratade med varandra. Seminariet med Flora Wiström, Åsa Hellberg och Johanna Lindbäck var dock toppen. Jag blev sugen på att läsa om Floras och Åsas böcker nu när jag hört deras tankar kring dem!


Lördagen:



Vi tog en slow start på morgonen med härlig hotellfrukost läs: och fysikpluggande! Senare bar det av mot mässan, och dagen till ära var det uppehåll!



Det var inte bara vi där, nej! ;)



Dagen startade vi i Crimetime. Sedan lyssnade vi på pappas kusin som höll i ett Harry Potter-quiz! Därefter pratade stencoola Catharina Ingelman-Sundberg som skrivet böckerna om Pensionärsligan på Feelgood-scenen, och det var så roligt att lyssna på att jag helt glömde att fota!


Efter en oväntat god lunch inne på mässan hörde vi Johan Ehn som pratade om sin nya bok Hästpojkarna, som jag verkligen vill läsa!



Av en slump gick vi senare förbi när Julia Tuvesson pratade om sin nya kokbok, och jag blev verkligen inspirerad av hennes tankar kring matlagning!



Vi stannade sedan kvar i Norstedts monter och lyssnade på Alexander Karim. Jag hade ingen aning om vad han skrivit, men boken lät så spännande att jag köpte den. Det fick avsluta andra dagen på mässan!

Söndagen:


Vi startade dagen i Mat- och livsstilshallen, där vi lyssnade på en fin presentation av en diabeteshund. Sedan tittade vi på Jessica Frej när hon lagade mat, vilket alltid är kul!

Sist men inte minst var det dags för mig, Agnes, Paula och Eva att samtala om böcker och sociala medier på Litteraturscenen. Otroligt spännande samtal som jag gärna hade fördjupat. Kul att så många lyssnade och att få vara längst för en gångs skull!




* * *

Så där har vi det bästa från min bokmässa 2019! Det var en jättemysig helg och jag har hört många spännande samtal och fått ny inspiration till både mitt läsande och bloggande.