måndag 29 juni 2015

"Vit som snö"

Av Salla Simukka

Förlag: Rabén & Sjögren

Utgivningsår: 2015 (Finska & svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 204 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Lumikki Andersson, Del 2
Originalspråk: Finska
Originaltitel: Valkoinen kuin lumi
Andra delar i serien: Röd som blodSvart som ebenholts
Annat: 

Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar


Handling: Lumikki Andersson är i Prag för att vila och återhämta sig efter händelserna från i vintras då hon blev indragen i en härva om narkotikasmuggling. Nu har hon bestämt sig för att vad som händer så ska hon inte blanda sig i något som egentligen inte handlar om henne. När en tjej som beter sig underligt och verkar dölja något kommer fram till Lumikki och påstår sig vara hennes syster tvingas Lumikki ändå bryta löftet, det är ju trots allt kanske hennes syster det handlar om.


Omdöme: Den här boken uppnådde tyvärr inte förväntningarna jag hade. Boken var inte så spännande och det var inte så mycket deckare i den heller. Det kändes som att man visste allt från början och det andra fick man reda på ganska tidigt. Det var bara en sak man inte fick veta förrän i slutet och det var i princip den enda riktiga "detektivsaken".


Bokens karaktärer och språk utmärker sig inte så mycket, men en bra sak är ett varierar mellan Lumikkis perspektiv och andra personers, vilka man först inte vet vilka de är. Det gör boken lite mer spännande och man vill fortsätta läsa. Bokens karaktärer är helt okej och Lumikki är väldigt annorlunda och väldigt stark och tuff, med tanke på vad hon har varit med om. Annars är det inga speciella karaktärer som man fäster sig vid.

Jag tycker egentligen att bokens handling var ganska bra, men det blev tyvärr inte så bra som det kunde ha blivit, för det blev som sagt inte så mycket deckare. Boken var också ganska förutsägbar och man förstod ofta innan det hände vad som skulle hända, vilket gjorde boken mindre spännande. Bokens slut gillar jag för där blir det en liten teaser så nu vill jag ändå läsa den avslutande delen, för att få veta vad som händer.

Jag rekommenderar den här serien till killar och tjejer som vill läsa en ganska lättläst deckare som är annorlunda och spännande.

Betyg:

  

söndag 28 juni 2015

"Kanske är det allt du behöver veta"

Av E. Lockhart

Förlag: Lavender lit

Utgivningsår: 2014 (Engelska & svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 260 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: We were liars
Annat:

Handling: Cadence Sinclair Eastman släkt är verkligen drömlik. Allt är perfekt och varje sommar tillbringar de tillsammans på släktens helt egna ö. Den femtonde sommaren råkar Cadence ut för en olycka. Nästa sommar kommer hon inte dit. Sommaren efter vill hon tillbaka och tillslut ger mamman med sig, trots att Cadence inte vet vad som väntar. Cadence drabbades av minnesförlust efter olyckan och hon försöker komma på vad det egentligen var som hände. Och allt hade ju varit mycket enklare om det fanns någon på ön som ville berätta. Inte ens de närmaste kompisarna säger något. Vad var det egentligen som hände och är släkten verkligen lika drömlik inuti som utanpå, eller är det något som döljs?


Omdöme: Jag vet helt ärligt inte vad jag tyckte om den här boken. Den var varken bra eller dålig. Den är speciell och jag gillar budskapet med att allt kanske inte alltid är som det verkar och att även de mest perfekta kan ha mörka hemligheter. Bokens handling är väldigt annorlunda. Först liknar den mest en fin kärlekshistoria, men sedan blir det något helt annat... Ändå är det något som gör att jag gillar boken mycket, det var en väldigt fascinerande historia att läsa. Och idén är verkligen unik, vilket jag gillar. Bokens karaktärer är väldigt intressanta och unika, vilket är ett plus.


Boken har ett fint språk med bra flyt. Det var lätt att komma in i boken från början = Ett stort plus. En mindre bra sak med boken var att det ibland skiftade mellan nutid och dåtid och ibland blev det lite rörigt och jag visste inte om det var ett minne eller något som hände nu jag läste om. Det gjorde att jag ibland fick hoppa tillbaka och läsa om stycken.

Bokens slut var en rejäl tvist som verkligen vände på allt. Jag tycker att det var synd att slutet var så, för det förstörde lite min upplevelse av boken, men i och för sig var ju hela grejen med boken att "allt är inte alltid som det verkar" och det visade slutet bra. Efter slutet känner man verkligen för att läsa om boken, då man har fått en helt ny bild av allt. Slutet var väldigt sorgligt, men också lite konstigt och lite oklart och ogenomtänkt.

Det här är nog den svåraste recensionen jag skrivit. Jag vet egentligen inte vad jag tycker om boken och egentligen tyckte jag om den mycket, men slutet förstörde som sagt mycket för mig. Trots att jag vet att slutet i princip är en stor del av bokens budskap...

Betyg: 


Märkte ni nu att den här recensionen faktiskt var ganska kort? Jag känner mig väldigt stolt och jag hoppas att den ändå inte var för lång! (Bokens betyg är en (tyvärr) svag fyra, men det är ju ett bra betyg ändå!)

fredag 26 juni 2015

"Outtalat"

Av Sarah Rees Brennan

Förlag: Modernista

Utgivningsår: 2012 (Engelska) 2014 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 333 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Lynburn Legacy-trilogin, Del 1
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Unspoken
Andra böcker i serien: Untold, Unmade
Annat: 

Handling: Kami Glass bor i den engelska småstaden Sorry-in-the-vale där alla känner alla. Där alla också vet att Kami är lite annorlunda, då hon ända sedan hon var liten pratat med Jared i sitt huvud. Jared, som hon aldrig sett på riktigt och som hon inte längre är säker på verkligen finns. Ändå är Kami nöjd med livet och hon har precis börjat arbetet med att göra sin dröm om att bli journalist till verklighet genom att bli journalist på skoltidningen. Hennes första artikel handlar om familjen Lynburn som efter att ha varit borta i flera år nu kommer tillbaka till staden där de en gång regerade. Men vad är det som gör att ingen verkar vilja prata eller berätta något om familjen och vad är det egentligen för konstiga saker som börjar hända i skogen? Kanske har Jared svaren?



Angela kastade en blick på Kami innan hon återgick till sitt blänga-på-Jared-maraton. 
”Jared tänker jag inte kalla dig”, sa hon bestämt. ”Det blir för konstigt. Jag kallar dig för Carl istället.”
Jared rynkade på pannan. ”Men jag vill inte bli kallad för Carl.”
”Intressant invändning, Carl”, svarade Angela och sken upp. 

” ”Kami, det här är min mamma”, fortsatte Ash dämpat. ”Kom, så går vi och ser oss omkring lite i trädgården”, sa han sedan och föste henne därifrån, fortfarande med handen på hennes rygg.
”Trädgårdsskötsel är något som fascinerar mig”, sa Kami allvarligt. ”Berätta om växtgödning, Ash.”
”Jag vet inte, vi har ju inte känt varandra så länge och det känns som ett lite vågat samtalsämne”, svarade Ash.  

Omdöme: När jag slog upp första sidan visste jag inte vad jag hade framför mig. Jag hade hört att boken skulle vara bra, men jag var ändå lite osäker. Den här boken överraskade mig till hundra procent. Vad jag hade förväntat mig var (förlåt, men) en seg fantasyroman som skulle vara svår att komma in i. Den här boken var verkligen fantastisk på alla sätt och vis. Den var aldrig svår att komma in i, för själva storyn började på sida 1 och språket är verkligen amazing. Karaktärerna är underbara och boken är väldigt unik.

Jag verkligen älskar bokens handling. Den är väldigt speciell och det är mycket fantasy i den, men ändå så skulle jag inte kalla den här boken för en fantasy-bok. Boken är väldigt spännande och man känner sig verkligen deltagande själv när man läser. Jag gillar alla händelser som hela tiden lyckas vända upp och ner å Kamis liv, för det gör att man känner med henne ännu mer, samtidigt som det bli roligt att läsa. Boken är skickligt skriven och det blir aldrig konstigt när det skiftar mellan humor, vardag, kärlek, fantasy, äventyr och deckare, som jag för övrigt tycker gör boken ännu bättre. Bokens språk är även det helt underbart. Det är ett sådant bra flyt i det och ändå så är språket väldigt vuxet och "fint". Boken är skriven på ett väldigt humoristiskt sätt och lockar ofta till skratt (Se citat ovan) och ändå så kan den kännas så allvarlig. Återigen - Amazing.

Karaktärerna håller även de måttet och de är välgjorda och beskrivs på ett roligt och intressant sätt. Alla karaktärerna verkar ha en ganska skön inställning och alla är väldigt roliga och ja, härliga som personer. Kami verkar alltid så glad och entusiastisk och hennes glädje smittar. Kami är väldigt smart och en tuff tjej som jag verkligen gillar. Och Angela, när hon beskrivs som en lat tjej som hatar människor kan man ju inte annat än skratta. Jared och Ash Lynburn är kusiner och så olika man kan vara, men ändå kan man inte låta bli att gilla båda. Alla karaktärerna förändras mycket under berättelsens gång och det gillar jag.

Om du inte har läst den här boken har jag bara en sak att säga; läs den, du kommer inte bli besviken. Boken är helt amazing, med en fantastisk handling, fantastiska karaktärer ett fantastiskt språk och jag förstår helt ärligt inte hur man lyckas skriva en bok som är så här bra. Det borde vara fysiskt omöjligt. Jag vet inte hur det skulle ha gått till. Det måste röra sig om magi...

Betyg: 

 

(Förlåt får mina som vanligt långa recensioner. Jag försöker att göra dem kortare, men till en sådan här bok går det inte. Och då var det här ändå en förkortad version...)

torsdag 25 juni 2015

Ännu en bok som blir film...

Idag kommer jag med ännu fler filmnyheter, det har ju blivit en hel del på sistone. Snart får jag nog börja kalla det här för en filmblogg. Det här kanske inte är nyheter för er, men jag som inte alltid hänger med, fick reda på det här tidigare idag på Facebook.


Japp, tydligen så ska Looking for Alaska bli film. Det kan förmodligen ta ett tag, eftersom att det verkar som att regissören precis blev vald, men det gör inte så mycket för mig, för då hinner jag läsa boken innan filmen kommer! Jag har inte hört så mycket om den här boken, men jag ska nog inte bli besviken - Det är ju en John Green!

Det är ju verkligen roligt att John Green nu får sin tredje bok filmatiserad. Hur lyckas man? Men ja, han skriver ju verkligen helt fantastiska, unika böcker, så så konstigt är det ju inte. Jag hoppas också på att Katherine-teorin blir film, men det kanske tyvärr blir lite för svårt med alla fotnoterna.

onsdag 24 juni 2015

Nylånade böcker + "Det borde finnas regler" blir film

Idag var jag på biblioteket och det var verkligen längesedan jag var där. Jag har mest reserverat böcker utan att bara gå och titta, men idag gick jag runt och kollade en lång stund. Jag hittade inte någon ny bok som lät spännande, men däremot hittade jag fler böcker som finns på min lista med böcker jag vill läsa. Jag lånade totalt 7 böcker, varav 6 st funnits på min lista. Det borde finnas regler kollade jag speciellt efter sedan idag då jag precis såg att den ska bli film! Verkligen roligt då det är en svensk bok. Jag tänkte att jag skulle läsa den för att se om filmen ens är aktuell för mig, men det borde ju finnas en anledning till att boken blir film... Så jag tror inte att jag kommer bli besviken och så har jag hört mycket gott om den också.

Nu har jag i alla fall gott om böcker för några veckor och sedan ska jag också läsa klart Harry Potter, då jag bara läst de 3 första delarna. Jag har också (i princip) lovat min mamma att läsa en serie som hon läste när hon var i min ålder som heter "Sagan om isfolket". Vi får väl se när det blir av...


tisdag 23 juni 2015

"Maze runner: I vansinnets öken"

Av James Dashner

Förlag: Semic
Utgivningsår: 2010 (Engelska) 2014 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 359 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 11+
Serie: Maze runner, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The scorch trials
Andra delar i serien: I dödens labyrintI dödens stad, I solstormens spår, The fever code Filmer: The maze runnerThe scorch trials
Annat: 

Obs! Recensionen innehåller spoilers från tidigare delar

Handling: Flykten från labyrinten var bara början... Efter att de lyckats ta sig ut från labyrinten trodde Thomas att han och de andra skulle få sina liv tillbaka. Men ingen av dem visste vilken sorts liv som väntade dem. Nu vet de. En bränd jord, förstörd av klimatförändringar och sjukdom. En värld av kaos. Flykten är långt ifrån över. De har två veckor på sig att korsa en förbränd öken. Och de fasansfulla syner de får se och farorna de möter är sådant som aldrig går att glömma. För den som överlever. Ska Thomas och hans vänner någonsin bli fria? Finns gåtans lösning bland Thomas förlorade minnen?

-Bokens baksida

Omdöme: Det var ganska längesedan jag läste del ett i serien och det gjorde att jag inte hade ett så färskt minne kring alla händelser, men jag hängde ändå med och mindes saker allt eftersom. Jag tycker definitivt att det här är en bra uppföljare till del 1, men de skiljer sig ändå väldigt mycket ifrån varandra. Den här boken är enligt mig mycket "våldsammare", medan del 1 inte var så brutal och överdriven och lite mer som en deckare då och då.


Den här boken har ett språk med bra flyt och den är skriven på ett humoristiskt sätt i dialogerna, vilket är bra. Bokens handling är bra, men ibland kan den bli lite för invecklad och överdriven när en massa konstiga saker händer. T ex (Spoiler) blev det väldigt förvirrande när "Råttan" snackade en massa om att de inte kunde tro på allt de såg, för det kunde vara på låtsas och då visste man aldrig om det som hände egentligen hände... (Slut på spoiler) Handlingen är väldigt intressant, spännande och delvis underhållande och humoristisk. Jag gillar att Thomas hela tiden minns lite mer från sitt tidigare liv, för det gör att man själv kunde vara med och försöka lösa gåtan med allt.

Bokens karaktärer tillför mycket till boken, men ibland tycker jag att det kan bli lite för många personer att hålla reda på. Då hinner man inte "lära känna" de som egentligen verkar ganska intressanta, för det blir ju så att man fokuserar mest på huvudpersonerna som det handlar mest om. Karaktärerna är i alla fall välgjorda och alla har så bra humor och är så olika. Jag har fastnat mycket för flera av karaktärerna och det är svårt att välja en favorit just eftersom att alla är så olika. Thomas är såklart den karaktär som man lär känna mest och det är nog han och Minho som är mina favoriter. De är väldigt smarta och tuffa och båda har ett sådant härligt sinne för humor vilket gör att man ofta skrattar när man läser. Även fast Minho ofta kan vara lite småelak mot de flesta, bryr han sig verkligen om alla egentligen och när det gäller och det gillar jag med honom.

Enligt mig är det här en helt okej fortsättning på del 1 i serien, även om jag gillade första boken mer. Den här boken var enligt mig lite för våldsam, brutal, invecklad och överdriven ibland. Det fanns inte heller lika stor möjlighet att själv vara med och försöka lösa gåtan kring vad som hände. I I dödens labyrint, kunde man själv vara med och försöka lista ut hur de skulle ta sig ut ur labyrinten, vilket gjorde en mer deltagande i boken. Jag rekommenderar boken till ungdomar som gillar spännande äventyrsböcker, som tar väldigt snabba vändningar och ofta vänder upp och ner på allt man trott!

Betyg:



måndag 22 juni 2015

Enkät: Låt böckerna beskriva ditt liv

Den här roliga enkäten, tagen eller vad man nu vill kalla den hittade jag när jag letade efter just en rolig tag att göra. Jag hittade den på bloggen Bokstaden, men det finns säkert andra som också gjort den och idag tänkte jag försöka mig på den. Reglerna är enkla - Man ska besvara nedanstående frågor med en boktitel från sin bokhylla. Det gör ju att svaren kan bli helt fel och lite galna, men det är lite det som är meningen. 

1. Är du man eller kvinna? 
Jag, En av David Levithan

2. Beskriv dig själv: 
Divergent av Veronica Roth

3. Hur mår du? 
Förr eller senare exploderar jag av John Green

4. Beskriv stället du bor på: 

I vansinnets öken (Maze runner) av James Dashner

5. Vart skulle du vilja resa? 
Hungerspelen av Suzanne Collins

6. Beskriv din bästa vän: 

Den unga eliten av Marie Lu

7. Favoritfärg: 
Röd som blod av Salla Simukka

8. Väder just nu: 
Frost av Maggie Stiefwater

9. Favoritårstid: 

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

10. Om ditt liv vore ett tv-program, vad skulle det heta? 
Lex bok av Sara Kadefors

11. Vad betyder livet för dig? 
Tid att dö av Anne Cassidy

12. Hur är ditt förhållande? 
Hjärtat fortsätter att slå av Maj Lundgren

13. Vad är du rädd för? 
Revolt av Suzanne Collins

14. Dagens aforism?

Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart

15. Vilket råd skulle du vilja ge? 
Om jag stannar av Gayle Forman

16. Hur skulle du vilja dö? 
Fatta eld av Suzanne Collins

17. Motto: 

Outtalat av Sarah Rees Brennan

Det här var en väldigt rolig, men svår, enkät att göra och gör den gärna du med. Dock så blev inget av svaren "rätt". Rött är definitivt inte min favoritfärg. Och nej, jag lovar att jag inte kommer explodera, jag mår faktiskt riktigt bra. Och jag har faktiskt lite ljusare tankar kring livet än döden och jag skulle aldrig vilja åka till Hungerspelen... :) Inget svar är sant, vilket är tur. Dock blev jag ganska nöjd med ett svar och det är på fråga 10. Namnet Lex liknar ju Lexie och jag gillar ju böcker, så det funkade ju bra!








fredag 19 juni 2015

Boktips: Tema Sommar

Idag tänkte jag göra ett nytt inlägg med boktips inom ett speciellt tema. För ett tag sedan gjorde jag ett inlägg med böcker som handlar om andra världskriget. Idag tänkte jag göra ett inlägg med temat "Sommar", då det ju faktiskt är det även om man inte riktigt kan tro det när man tittar ut genom mitt fösnter. Där råder regn och himlen är grå. Men vad är då inte bättre än att få lite boktips på böcker som kan öka sommarkänslan lite. Här har jag nu hittat lite böcker som jag tycker är extra somriga och det var faktiskt ganska svårt, men här kommer i alla fall några titlar.

Du glömde säga hejdå, Mycket mer än så, Mitt perfekta liv, Blunda och hoppa, Allt och lite till och Du är aldrig ensam av Sarah Dessen
Jag tycker att de här böckerna passar helt klart på listan. Det är ingen serie, men fler böcker som liknar varandra. Böckerna passar främst tonårstjejer och handlar om kärlek och vänskap och de är verkligen mysiga att läsa. Alla böckerna utspelar sig på sommaren och har ett så bra språk och det känns som äkta med alla fina kärlekshistorierna. Karaktärerna gillar jag mycket och de är många som man kan känna igen sig, vilket jag tycker är bra. Mina favoriter av de här böckerna är först och främst Mycket mer än så, men också Du glömde säga hejdå. Alla böckerna är verkligen superbra även om de är ganska långa. Jag har dock inte läst Du är aldrig ensam som utkom på svenska i början av juni.

Jag ger dig solen av Jandy Nelson
Det här är också en bok som jag tycker ger mycket sommarkänslor. Boken handlar om Jude och Noah som är tvillingar och de har alltid stått varandra nära. Även fast de är så olika har de alltid varit bra vänner, fram tills något händer, något som förändrar tvillingarnas liv. Boken har ett fantastiskt språk och alla karaktärerna är så intressanta och underbara. Boken är verkligen intressant och den ger mycket tankar och känslor kring många olika saker. Boken passar ungdomar från 12 år som vill läsa en bok som berör och sticker ut.

Förr eller senare exploderar jag, Pappersstäder och Katherine-teorin av John Green
De här är alla väldigt unika böcker och de har alla väldigt intressanta och annorlunda handlingar. Jag tycker främst de två sista passar bäst som sommarläsning då Förr eller senare exploderar jag är väldigt sorglig, men den passar ändå. Pappersstäder handlar om Quentin som bestämmer sig för att följa de finurliga ledtrådar som Margo, som han varit förälskad i sedan han såg henne första gången, lämnar efter sig när hon försvinner utan några andra spår. Katherine-teroin handlar om Colin och hur hans kompis Hassan tar med honom på en långresa genom USA och de hamnar i Gutshot. Colin har varit ihop med och blivit dumpad av 18 tjejer, alla vid namn Katherine, och nu har han bestämt sig för att hitta en matematisk formel för när ett förhållande ska ta slut. Dessa böcker passar ungdomar från 12 år som gillar underhållande böcker, som ändå kan vara sorgliga, lärorika och annorlunda.

Anledningen till att de här böckerna passar på sommaren är för att jag tycker att de är väldigt underhållande, men ändå tänkvärda och så är det mysigt att läsa om de resorna som huvudpersonerna genomför. Böckerna har bra språk, underbara och intressanta karaktärer och de är väldigt lärorika och tänkvärda och innehåller många fina citat. I sommar blir Pappersstäder film också, så den passar ju extra bra att läsa nu och sedan se filmen!





onsdag 17 juni 2015

"Lex bok"

Av Sara Kadefors

Förlag: Pocketförlaget
Utgivningsår: 2013
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 327 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Annat:

Handling: Lex försöker överleva andra ring på gymnasiet. Hon tvingas varje dag stå ut med de irriterande tjejerna i klassen. Hon anstränger sig inte det minsta i skolan, för hon vill inte bli en del av det hemska samhället. Lex tycker att alla är idioter förutom Jonathan och sin pappa som sitter i fängelse. När Lex mamma träffar Bruno på en zumbakurs och han plötsligt ska bo hos dem "ett tag" får Lex nog. Bruno verkar tro att han bara kan klampa in i huset och vara den som lagar mat och skämtar med mamma. Bruno är dessutom en helt okänd författare och han klagar hela tiden på att han inte kommer på något att skriva om. Lex och pappan börjar smida planer på hur de ska bli av med Bruno och planen går ut på att Lex ska berätta en falsk historia för Bruno som han kommer skriva om och sedan ska hon skriva samma historia på en blogg och då få Bruno att verka som någon som kopierat en redan befintlig berättelse. Men blir allt verkligen så som Lex trott?

Omdöme: Till att börja med måste jag säga att den här boken verkligen överraskade mig. Jag har hört mycket positiv kritik om den, men jag trodde faktiskt inte att den skulle vara så bra. Idén till boken är väldigt bra, rolig och unik. Jag hade trott att boken skulle vara lite trist, för det lät lite svårt att få till en sådan här handling enligt mig, men inte då! Så ja, boken överträffade definitivt mina låga förväntningar.

Till att börja med måste jag säga att boken är skriven på ett väldigt enkelt, men underhållande sätt. Det gör att boken blir ännu bättre och det är också ett bra flyt och man vill hela tiden fortsätta läsa. Bokens handling är som sagt också ett stort plus, då den är smart och väldigt unik. Den är också underhållande. Jag tror att det kan ligga lite baktankar i handlingen och att författaren kanske reagerat på något och byggt en handling efter det. Boken är väldigt lärorik om t ex internet och hur lätt saker sprids, hur lätt det är för en okänd person att påverka och att det är lätt att vara anonym på nätet, vilket är saker många inte tänker på. Boken handlar också mycket om ytlighet och åsikter och den innehåller många enligt mig "bra" åsikter och den är också lärorik om hur man faktiskt kan få andra att lyssna på ens åsikter.

Jag tycker att bokens karaktärer verkligen tillför mycket. De är väl genomtänkta och alla är väldigt unika och intressanta. Jag kan direkt säga att min favorit är Lex. Hon är en väldigt intressant karaktär, då hon t ex döljer mycket av sina egentligen väldigt smarta idéer och åsikter. Egentligen är Lex väldigt negativ och pessimistisk, men av någon anledning tycker jag ändå om henne mycket. Lex förändras också väldigt mycket under bokens gång, vilket jag tycker om.

Om jag ska komma på något mindre bra med boken är det att den ibland kändes lite overklig. Det är lite svårt att förklara, för jag vill ju inte avslöja något, men jag tycker i alla fall att vissa delar var lite orealistiska och de kunde man kanske ha gjort lite annorlunda.

Det här är alltså en riktigt bra bok som definitivt överraskade mig positivt, då den var mycket bättre än vad jag egentligen trodde att den skulle vara. Boken har en annorlunda och intressant handling, som också är underhållande och lärorik. Karaktärerna är väldigt välgjorda och ett stort plus. Boken är snabbläst och ganska lättläst trots att den är ganska lång. Boken rekommenderar jag till alla tonåringar som vill läsa en underhållande men ändå tänkvärd bok.

Betyg:



tisdag 16 juni 2015

"Enklav"

Av Ann Aguirre

Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2011 (Engelska) 2015 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 247 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Razorland-trilogin, Del 1
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Enclave
Andra delar i serien: Utpost, Hord
Annat:

Handling: När Flicka 15 fyller 15 år blir hon genom en rit invigd på riktigt till enklaven i underjorden där hon föddes. Hon blir jägarinna och får namnet Spadertvå. Hon paras snart ihop med Tålig som är en annan jägare. Han bodde ovan jord förut och blev hittad av folk från enklaven. Numera lever han med dem, men ändå tycks han inte riktigt vilja bli en del av enklaven. Spadertvå och Tålig får bege sig ut ur säkerheten och in i de stora tunnlarna och de upptäcker att missfostren, som är de värsta fienderna, har tagit över en annan enklav. De börjar ana att det är något som inte stämmer, men ingen i enklaven tror dem. De blir förvisade och tvingas leva ovan jord. Kommer de klara sig? Vad kommer hända med de i enklaven - kommer missfostren döda dem också? Och vad är det med enklaven som gör att Tålig inte tycker om den?

Omdöme: Den här boken vet jag faktiskt inte vad jag egentligen tyckte om. Den var bra, men det var ändå något, som jag inte kan sätta fingret på, som jag inte gillade. Jag tyckte dock ofta att boken var lite svårförståelig, om t ex vilken tid det egentligen handlade om, för ibland kändes det som att det var längesedan, ibland nutid och ibland framtid.

Bokens språk var sådär. Språket var udda och det passade inte till boken. Språket hade inte något riktigt flyt, vilket förstörde. Språket blev ändå bättre ju längre man kom, speciellt flytet. Det är synd när boken inte har ett bra flyt och det förstör mycket av förhoppningar och man är redan besviken då. En specifik sak med språket som jag inte gillad var ett ord som användes på monstren som lurade i tunnlarna; missfoster. Jag tyckte att det lät så hemskt när det stod det och det är inte ett fint ord att använda om något.

Jag tycker att handlingen var okej, men på något sätt inte ändå. Det var för mycket fantasy och det hände overkliga saker. Idén till handlingen var bra och intressant, man har flytt ner under jord från en sjukdom. Handlingen liknar andra dystopier, men är ändå unik. Handlingen kändes smal, det hände inte så mycket. Det händer mest i början och sedan är det bara om hur de överlever. En stor besvikelse och jag tror att det hade gått att få till en riktigt bra handling.

Bokens karaktärer gillade jag ganska mycket. Jag tyckte att det var intressanta och de var väldigt välgjorda. Jag tycker att de beskrevs bra i boken på ett trovärdigt sätt. Dock gjorde vissa karaktärer ibland lite konstiga val och sådär, men annars tyckte jag mycket om dem. Min favorit är nog Tålig, för han är verkligen utstickande och vågar gå sin egen väg. Ibland kan man till och med bli lite rädd för honom och alla har respekt för honom, vilket jag gillar, för det känns lite "mäktigt".

Så den här boken blev ingen ny favorit, men den var ändå inte en total besvikelse. Den kändes inte helt genomtänkt. Första boken måste locka och så var det inte för här. Det bästa med boken var karaktärerna, för de var väldigt intressanta och unika. Jag rekommenderar boken till killar och tjejer från 12 år som gillar fantasy och dystopier. Jag vet helt ärligt inte om jag kommer läsa nästa bok i serien, den kommer åtminstone inte stå så högt på min lista.

Betyg:

☆☆


söndag 14 juni 2015

Mockingjay part 2

För några dagar sedan såg jag att den första trailern för Mockingjay part 2 har kommit. Det är roligt och det är ju faktiskt inte så långt alls tills den kommer ut. Jag tycker att det ska bli spännande, även om jag helt ärligt tröttnat lite på The hunger games. Nu är det Divergent som står högst upp på listan för mig! Jag ska självklart se filmen ändå.


fredag 12 juni 2015

Snart kommer... #4

Den här veckan är min sista skolvecka och det har varit en väldigt skön vecka. Måndag-onsdag hade vi "Elevens val" och jag hade gymnastik och dans. Det var roligt och speciellt sista dagen då vi fick åka till en stor gymnastikhall i Järfälla och träna. Igår hade jag skolavslutning och för en gångs skull var vädret faktiskt riktigt bra, så det var roligt. Nu är det verkligen skönt att äntligen få sommarlov, men innan jag blir helt ledig har jag en stor handbollscup utomhus i helgen, vilket ska bli roligt. Hoppas bara att det blir bra väder! Under lovet hoppas jag på mycket tid för bad, läsning och vila.

Idag så tänkte jag att det var dags för ett "Snart kommer..."-inlägg, där jag kommer skriva lite om några ungdomsböcker som jag tycker låter intressanta och som kommer ut i höst eller senare i sommar. Jag har länkat till en sida där du kan läsa mer om boken, klicka bara på titeln.

"Svart som ebenholts" av Salla Simukka
Utkommer i augusti. Del 3 och den sista delen i trilogin om Lumikki. Jag har dock inte läst tvåan än, men jag vill ändå läsa klart serien, då det var kul med en deckare.

"Förrädarna" av Camilla Lagerqvist
Utkommer i augusti. Del tre i "Svarta rosorna" som utspelar sig under andra världskriget. Egentligen är jag nog lite stor för den här serien, men jag vill läsa den här boken ändå.

"Djupa ro" av Lisa Bjärbo
Utkommer i september. En för mig helt okänd bok, men den låter verkligen bra och så är den ju svensk också.

"Röta" av Siri Pettersen
Utkommer i september. Del 2 i "Korpringarna". Jag läste dock aldrig klart del 1, för den skulle tillbaka till biblioteket.

"Mysteriet på Hester hill" av Kristina Olsson
Utkommer i september. Kanske passar lite yngre barn, men den låter ändå spännande, så vi får väl se.

"Den nya världen" av Chris Weitz
Utkommer i oktober och är del två i "The young world". Låter intressant och jag vill läsa den för att få veta hur det går för alla.

Två filmer som också snart kommer är "Paper towns" som har biopremiär 24/7 och Insurgent som kommer ut på DVD 30/7. Jag längtar mycket till båda de här filmerna. Senare i höst kommer också "Maze runner: I vansinnets öken" och "Det borde finnas regler" bli film. Och så kommer ju den avslutande delen i Hungerspelen ut på bio i november. Det är med andra ord mycket böcker och filmer att se fram emot nu i höst.

onsdag 10 juni 2015

Paper towns

Boken Paper towns av John Green håller som ni kanske vet just nu på att filmatiseras. Premiären i Sverige är 24 juli, så det är inte alls långt kvar. Jag läste boken på svenska någon gång i slutet av förra året och jag gillade den mycket. Dock så slår den inte Förr eller senare exploderar jag eller Katherine-teorin enligt mig. Jag hoppas att Katherine-teorin också blir film vad det lider, för den skulle nog kunna bli riktigt rolig som film.

För några dagar sedan kom den nya trailern för Paper towns ut och jag tycker att den var bra. Jag tycker att de flesta skådespelarna passar till rollerna även om jag inte minns så mycket av alla. Jag är väldigt spänd på att få se filmen när den kommer och jag hoppas att jag har tid nu i sommar då jag är ledig.


Ps. Just nu har jag väldigt mycket idéer till blogginlägg och därför kommer jag ta en paus från "Five a week". Också för att det inte var en så rolig sak heller, men jag har som sagt många inlägg som väntar på att publiceras just nu. 

söndag 7 juni 2015

"Pojken i randig pyjamas"

Av John Boyne

Förlag: Ponto pocket (Pocket)
Utgivningsår: 2006 (Engelska) 2007 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 176 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 10+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The boy in the striped pyjamas
Annat: Filmatiserades 2008

Handling: Nioåriga Bruno lever i en rik familj i Berlin under andra världskrigets tid. Plötsligt tvingas han och familjen flytta ifrån Berlin och alla vännerna på grund av faderns arbete. De flyttar till en ny plats där allt är trist och det finns ingen att leka med. Från ett fönster kan Bruno se en massa barn och vuxna som bor bakom ett stängsel. Han undrar vad de gör där och varför ingen kommer till honom för att leka. En dag går Bruno på upptäcksfärd och då träffar han Shmuel som lever innanför stängslet. Bruno och Shmuel lever väldigt olika liv, båda ovetande om vad det egentligen är som försiggår i världen. Det uppstår en annorlunda vänskap mellan dem, men hur länge kommer den få vara?

Omdöme: Den här boken är en väldigt viktig bok som verkligen berör. Jag gillar att boken handlar om barn och därmed vänder sig till yngre barn och inte bara tonåringar. Jag tycker att boken passar för barn från 10 år på grund av handlingen, som kan vara svår att förstå för yngre. Vuxna borde definitivt också läsa den här boken, då den tar upp ett väldigt viktigt ämne.

Boken är väldigt lättläst, men språket är något gammaldags vilket jag tycker är bra, för då känns det mer äkta. Boken är relativt kort, men det är bra, för då läser nog fler unga den. Jag tycker att det var en väldigt bra idé av författaren att välja en nioåring som huvudperson och att man läsa om hans tankar och känslor kring vad som händer. Det är väldigt skrämmande att barnen inte visste något alls om vad som hände i princip och Bruno tror att det som händer och vad hans pappa gör är det rätta, eftersom det är vad folk sagt till honom. Man märker ofta det här i boken och jag tror att författaren tänkte extra mycket på det när han skrev boken, för barnens situation under andra världskriget är nog något man nog sällan tänker på.

Det här boken berör som sagt väldigt mycket. Den är väldigt sorglig när man förstår vad det egentligen är som händer och när man hör hur Shmuel berättar för Bruno om vad han har varit med om. Det är också så hemskt att när de pratar är det som om de kommer från helt olika världar, för allt Bruno tagit för givet är inte ens värt att drömma om för Shmuel, då han verkligen har det dåligt. Bruno förstår inte alltid vad Shmuel menar, för han har alltid trott att det är bra saker tyskarna gör.

Boken har verkligen ett sorgligt slut. Jag tycker ändå att det var ett bra slut på något sätt, för då stannar boken kvar ännu mer i minnet och det blir tydligare hur det egentligen var att leva under den här tiden. Självklart hade ju ett lyckligt slut varit bättre, men jag tror ändå att det fanns en djupare tanke med det här slutet.

Det här är en bok som rekommenderas till alla då boken är viktig att läsa och den skiljer sig en del från andra böcker om andra världskriget och just det här med att den verkligen fokuserar på barnen tycker jag är viktigt. Boken är lättläst, den berör och är verkligen sorglig. 

Betyg:



lördag 6 juni 2015

Månadssammanfattning: Maj 2015

Antal böcker: 3 st
"Eviga glömskans allé" av Ritta Jacobsson
"Pojken i randig pyjamas" av John Boyne
"Katherine-teorin" av John Green

Kommentar: Det hanns inte med att läsas mycket alls i maj, men jag tror att jag kommer ha mer tid till läsning nu i juni. I maj ska alla skolarbeten färdigställas och juni blir mycket lugnare när betygen är satta och man dessutom får sommarlov.

Antal sidor: 784 st

Bäst  - "Minst bra":

1. Katherine-teorin av John Green
2. Pojken i randig pyjamas av John Boyne
3. Eviga glömskans allé av Ritta Jacobsson

Mest...
Överraskande: Katherine-teorin av John Green
Sorglig: Pojken i randig pyjamas av John Boyne
Spännande: Eviga glömskans allé av Ritta Jacobsson

Favorit...
Karaktär: Colin, Hassan och Lindsey - Katherine-teorin
Titel: Katherine-teorin
Citat: Katherine-teorin hade flera minnesvärda citat liksom Johns andra böcker. Jag minns dem inte så himla mycket, men här är tre (!) citat som jag kom ihåg och fastnade mycket för när jag sökte på internet. Självklart fanns det fler fina citat, men de här fastnade jag mest för.

"If I did get her back somehow, she wouldn't fill the hole that losing her created. "

"Books are the ultimate dumpees: Put them down and they'll wait for you forever; Pay attention to them and they always love you back."

"You don't remember what happened. What you remember becomes what happened."

Pojken i randig pyjamas hade också flera fina citat och också riktigt hemska och här är det jag minns mest som verkligen berörde mig, då det är riktigt hemskt hur man fick folket att tro på saker och hur lite barn visste om det som hände mm:.

"Polen", sa Bruno eftertänksamt och smakade på ordet. "Det är inte lika bra där som i Tyskland, väl?"
Shmuel rynkade pannan. "Varför skulle det inte vara det?" frågade han.
"Ja, för att Tyskland är det bästa landet av alla", svarade Bruno och mindes något han hade hört pappa diskutera med farfar en massa gånger. "Vi står högre än andra."


* * *

Det här inlägget kommer väldigt långt i efterskott då det har varit fullt upp den här veckan. Nu blir det nog lugnare och på torsdag nästa vecka slutar skolan, så då kommer jag nog ha ännu mer tid för bloggen.

fredag 5 juni 2015

Min helg i London! (del 2)

Idag tänkte jag göra det andra inlägget som handlar om min och min familjs resa till London. Jag är ledsen för att det har tagit lång tid, men jag har inte haft tid att göra det. Jag har bara hunnit med skola, lite träningar samt att plugga till ett so-prov den senaste tiden. Sedan blev det också strul med att lägga in bilder och tillslut struntade jag i det... Därför kommer det här inlägget alltså idag.

Lördag: Det här var den stora dagen av Londonresan. Vi gick runt i London på förmiddagen och vi testade även på att åka buss. Konstigt nog så tog det längre tid att åka buss än tunnelbana, men det är nog för att det är mycket folk och bilar överallt. På eftermiddagen så åkte vi buss till "The making of Harry Potter", som ligger utanför London. Det tog lång tid, för det var mycket köer, men vi kom åtminstone fram. Vi fick gå där i 3 timmar, för sedan gick bussen tillbaka hem. Det var dock lite kort tid för att hinna med allt, men vi hann ändå hyfsat bra.


Det fanns väldigt mycket att se. Först och främst så fick man gå igenom "The great hall". Sedan var det en utställning med saker från filmerna. På ett ställe fick man också testa på att flyga kvast. Det var roligt och man hade en greenscreen bakom sig, så efteråt kunde man köpa bilder på när man flög med olika bakgrunder. Man fick också ta en bild när man åkte i den flygande bilen som ägs av familjen Weasley. Det fanns också en utställning med hur de hade gjort filmerna. Det fanns masker till olika personer, peruker och även en jättestor modell av Hogwarts. En häftig sak var att en del av Hogwarts express fanns med på utställningen. Man kunde gå in där, men det var en sjukt lång kö, så det skippade vi. Det sista av äventyret var självklart en affär. Det var riktigt mysigt och häftigt att gå runt där bland alla sakerna. Jag köpte det här, mest för att ha lite minnen:

När vi kom hem på kvällen åt vi pizza till middag och sedan gick vi till hotellet. Efter den dagen var vi alla riktigt trötta.

Söndag: Vi åkte på förmiddagen tunnelbana till Madam Tussauds. Där var vi ett långt tag och det var verkligen en häftig upplevelse. Jag tog bild med flera kändisar, som t ex Katniss, Lady Gaga och Albert Einstein. De hade bara någon dag tidigare öppnat en Star Wars-utställning med olika personer från Star Wars. Den var en av anledningarna till varför vi gick just denna dagen. Den var också väldigt häftig. En annan häftig sak var en 4d-film man fick se. Det var "Marvel superheroes" eller något sådant och det var 3d och ibland fick man även luft och vatten på sig. Stolarna vibrerade ibland och vid några tillfällen kändes det som att man fick ett hugg i ryggen. Det var verkligen en häftig upplevelse, fast tyvärr blev jag åksjuk, så efteråt var jag jätteyr och mådde illa! Konstigt, men jag brukar ofta må illa när jag åker buss mm. Det var väldigt konstigt på själva utställningen, för säkert varann person gick runt med en sådan här "selfie-pinne" och tog Selfies med alla kändisdockorna. Det såg väldigt roligt ut, men jag undrar varför man egentligen köper en sådan uppfinning.

När vi kom tillbaka till känd mark efter att ha tillbringat förmiddagen på Madam Tussauds gick vi i de här affärerna som vi inte hunnit kolla i utan bara sett och tänkt "vi kollar på söndag". Vi hann också med att kolla på några butiker som låg längre bort och vi åt lunch på Piccadilly circus vid en fin staty. På eftermiddagen tog vi tunnelbanan till Victoria Station och därifrån tåg vi ett tåg till flygplatsen. Vi åt middag, kollade i lite affärer och 20.30 gick planet hem. Därför kom vi hem väldigt sent och 1 timme extra dessutom, då vi behövde ställa fram klockan. När vi kom var det självklart en jättelång kö för att få tag på en taxi och det var ju det sista man behövde på den tidiga morgonen. (Vi landade ca 00.00, men kom ut till taxibilarna senare. Rätt ska vara rätt! Och det låter ju lite häftigare om man säger att man kom hem på morgonen...)

På måndagmorgonen började skolan lyckligtvis kl. 9, så lite sovmorgon blev det, men ärligt talat var jag trött hela den veckan och först förra veckan mådde jag normalt igen!