söndag 29 mars 2020

Det blir vår ändå.

Världen befinner sig i kris. 

Hela länder har försatts i karantän, världsekonomin krisar och i skrivande stund har fler än 30 000 människor i världen dött till följd av coronaviruset och covid-19. 

Jag tror inte att jag ens har nämnt det här på bloggen ännu, och det är dels då jag tror att vi alla mår bra av att ha några frizoner som är fredade från denna ohyggliga tragedi som påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Samtidigt tänker jag att det kan vara givande att låta det här vara en plats där jag kan dela med mig av några valda tankar kring ämnet, om inte för att det kan vara intressant för någon att läsa, så åtminstone för min egen skull. Jag tror att det kan vara intressant att gå tillbaka om några år och minnas den här tiden och vad jag tänkte då. 

För coronaviruset har verkligen tagit över hela världen. Det är i princip det enda medierna rapporterar om - av förklarliga skäl - och det är också omöjligt att föra ett samtal utan att ämnet på något sätt kommer upp. Vilket har fått konsekvenser. Vi glömmer bort alla andra saker som händer och goda nyheter hamnar i skymundan för fler katastroflarm och tragiska historier. 

Imorse blev det ju exempelvis sommartid, och på fredag börjar mitt påsklov, och helgen därpå är det påsk. Det insåg jag alldeles nyligen, för allt sådant glömdes bort när coronaviruset tog över.  


Sedan började jag tänka på vad det här med sommartid och påsk egentligen betyder. När man går ut känner man solen värma. Fåglarna kvittrar, vårblommarna har slagit ut och träden har börjat få knoppar. Det är vår på väg, och jag kan inte låta bli att känna en enorm tacksamhet för det. För att våren inte låter sig stoppas av den här pandemin känns hoppfullt om att världen kan bli som vanligt igen om vi bara har tålamod, förnuft och medmänsklighet i prioriteringarna just nu. 

Vi befinner oss mitt i en pandemi. Det är vår tids största katastrof och en enorm tragedi. Den sätter press på politiker, myndigheter och inte minst alla människors förnuft, och den skapar massarbetslöshet, krossar företag och sätter hela ekonomier på prov. 

Men mitt i allt det mörka har fjärilarna vaknat och träden börjat bli gröna. 

Det blir vår ändå. 

fredag 27 mars 2020

Brott och straff

Brott och straff är Fjodor Dostojevskijs klassiska roman från mitten av 1800-talet, där läsaren får följa Raskolnikovs tankar när han bestämmer sig för att brutalt och intuitivt mörda en gammal pantlånerska, för samhällets skull, vilket visar sig få konsekvenser både för honom själv och många andra. Boken är en studie av människans inre godhet och ondska, och diskuterar huruvida det är vårt inre eller miljön som får oss att begå brott. 

Även om han väntat i flera år på ett lägligt tillfälle att utföra sin plan, så hade det varit omöjligt att räkna med ett tydligare tecken till framgång för denna plan än det som nu stod klart för honom. [...] Dagen därpå vid den och den tiden skulle en viss gumma, mot vilken det förbereddes ett attentat, vara hemma alldeles ensam.
s. 79

* * *

Jag började läsa den här storslagna klassikern med ganska höga förväntningar. Till en början införlivades de dessutom, med en intressant inledning kring varför Raskolnikov bestämde sig för att han villa genomföra ett mord. Sedan kom mordet och sedan kom en av många delar som egentligen mest känns som utfyllnad och transportsträcka mot fortsättningen.

Sammanfattningsvis upplevde jag den här berg- och dalbaneläsningen ungefär så här: spännande början, seg, spännande och intressant mitten, seg och tänkvärt slut. De här sega delarna blev lite för långa för att boken skulle kännas intressant överlag, även om det finns tre riktigt spännande partier kring just en mördares tankar, symboliken i mordet och idén om att brott beror på miljö och inte personen själv. 

”jag dödade inte människan, jag dödade en princip!” 
s. 328

Så boken var något av en besvikelse även om det finns vissa delar som gör att man förstår dess storhet. Samtidigt blev jag förvånad över att den var så lättläst. Språket är inte onödigt invecklat utan oväntat enkelt, och det gör att det är lite enklare att kämpa igenom även de segare delarna. 

Brott och straff gör mig förvånad. Dels då språket är oväntat enkelt, dels då boken inte fängslade mig fullkomligt. Det finns storslagna partier som väcker många intressanta tankar och frågor, men i huvudsak finns segare partier som tar över. Ska man läsa en klassiker ska man kanske inte välja den här, men det är en läsvärd bok för den tålmodiga. 

⭐️ ⭐️ ⭐️ 

Författare: Fjodor Dostojevskij
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2017 Original: 1866) 
Antal sidor: 668 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Ryska
Originaltitel: Преступление и наказание
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.

måndag 23 mars 2020

I väntan på Jacques

I väntan på Jacques är Elin Säfströms senaste bok och en historia om Lollo som är trött på sitt liv och jobbet i telefonkundtjänsten hos Telenova, så när hon kan drömmer hon sig bort till sitt fantasiliv med Jacques. När hon en dag möter en gråtande kvinna i trapphuset inser hon att svaret på hennes drömmar bor i samma hus. Problemet är bara att Jack är försvunnen. Lolla bestämmer sig för att finna honom och befinner sig snart intrasslad i en härva av lögner, dilemman och komplicerade känslor. 

Jack var svaret på mina drömmar, det var jag övertygad om.
   Med ens stod det klart för mig vad jag måste göra: jag måste hitta Jack, kosta vad det kosta ville.
s. 53-54

* * *

Jag hann inte läsa många sidor innan jag påmindes om varför jag älskar Elin Säfströms böcker. 

Precis som böckerna om Tilda är det en osannolik och helgalen story Säfström bjuder in läsaren till, och jag älskar det. Lolla som huvudperson är dessutom klockren och helt underbar och det blir inte en tråkig stund med henne. Jag överraskas ständigt och det är länge omöjligt att veta hur boken ska sluta. 

”Det här är inte ditt riktiga jobb. Dy är berömd, Lollo, och alla älskar dig.”
[...] 
   Jag rycktes skoningslöst tillbaka till den grå verkligheten.
[...]
   ”I väg och sälj Nyfiken-i-en-strut-abonnemang nu. Jag litar på dig.”
   Hon gav mig ett tunt, humorlöst leende och riktade åter sin uppmärksamhet mot datorskärmen.
   Kärringjävel.
s. 12-13

Samtidigt finns det mörkare delar i boken, och jag tycker att det väger upp det humoristiska väl. Det är intressant att exempelvis följa Lollos relation till sin syster och mamma, och hur det tragiska som hände för ett tag sedan med systern följer med genom hela boken och på olika sätt kopplas till nutiden. 

Det här är inte heller klassisk feelgood, utan något helt annat. Det är visserligen fokus på Lollos knäppa idé om att Jack är hennes drömman, men det är ändå inte kärleksrelationer som är i fokus, och jag tycker om det, för det gör att boken sticker ut. Istället handlar det mycket om problem i samhället och familje- och vänskapsrelationer och det är verkligen uppfriskande med feelgood som inte slutar som romance. 

I väntan på Jacques är unik och färgstark på alla sätt. Det är galet, knäppt och underhållande, men också djupt, tänkvärt och hjärtekrossande, allt i perfekt balans. Dessutom älskar jag att det inte är kärlek som är i centrum, för det gör boken oväntad. Elin Säfström gör mig aldrig besviken!

⭐️ ⭐️ ⭐️ ⭐️

Författare: Elin Säfström
Förlag: Lavender Lit
Utgivningsår: 2020
Antal sidor: 328 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: I väntan på Jacques
Annat: Finns som e-bok och ljudbok.

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris och Bokus.

lördag 21 mars 2020

Du springer

Du springer. En antologi där 11 svenska författare fått bidra med sina tolkningar av hur det är att växa upp med allt vad det innebär. Det är noveller om kärlek, sorg och vänskap, bildberättelser om livet och att stå upp för sig själv, samt poetiska texter om livets komplexitet och bräcklighet. Här möter vi unga själar som springer bort eller mot, snabbt och ibland långsamt, alla sökande efter sin plats i livet.

* * *

A-brunn (Yrsa Walldén) har ett fint språk med bra flyt, och jag gillar idén med att låta ödet bestämma utifrån tecken. Jag har dock svårt att identifiera mig med huvudpersonen. 

Man pratar ändå aldrig om något som känns (Amanda Jonsson) har en underbar inledning och ett hoppfullt slut, men mitten är ganska ointressant, trots vissa ljusglimtar. 

Sorgens fem faser (Ruhani) sticker ut med sitt format där fokus ligger på effektfulla illustrationer. Texten är kort och slagfärdig och allt känns så rätt och är lätt att relatera till. 

En fucking fot (Mattias Edvardsson) bygger på intressanta tankar, men storyn engagerar mig inte och ”fucking” upprepas några gånger för mycket för att det ska kännas rimligt. 

Du springer (Elin Bengtsson) har en passande titel, du-perspektivet gör att den sticker ut och jag gillar slutet som ringar in hela den lite poetiska berättelsen på ett väldigt fint sätt. 

Städa (Iman Talabani) fångar mig verkligen. Jag älskar rytmen i texten - den känns nästan som en rap, och det är häftigt att ett banalt tema som städning kan bli en så spännande text!

Visklekar (Flora Wiström) har ett hårt språk med bra driv med fina djupare inslag, samt ett innehåll som man ofta kan relatera till, och det öppna och hoppfulla slutet passar perfekt. 

Krulla systemet (Bim Eriksson) är en rolig och fartfylld story som verkligen inspirerar till att våga säga ifrån och aldrig ta någon skit, men jag fastnar tyvärr inte för illustrationerna.

Jag vet inte vad jag är utan dig (Karl Modig) är en träffsäker och stark skildring av att växa upp. Jag gillar språket, men framför allt alla detaljer som direkt skapar igenkänning.

Agnes? (Saga Miketinac) sticker ut med sitt format, och jag gillar den poetiska stilen hos den fina berättelsen. Dessutom älskar jag det oväntat och breda slutet som inger hopp. 

När jag räknar somrar (Klara Krantz) är så sorglig och fin och jag gillar vagheten och att man egentligen knappt vet någonting, för det gör läsningen speciell och extra stark. 


Du springer är en lättläst samling med elva helt skilda berättelser som helt fritt skildrar hur det är att växa upp. Mina favoriter är Jag vet inte vad jag är utan dig och När jag räknar somrar, men jag är imponerad över alla berättelser och gillar framför allt att alla sticker ut, för det gör hela boken speciell och överraskande att läsa.

⭐️ ⭐️ ⭐️

Författare: Yrsa Walldén, Amanda Jonsson, Ruhani, Mattias Edvardsson, Elin Bengtsson, Iman Talabani, Flora Wiström, Bil Eriksson, Karl Modig, Saga Miketinac & Klara Krantz
Förlag: Vox by Opal
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 205 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Du springer
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.

onsdag 18 mars 2020

Gammal är alltid äldst

Tusen tack, Carl Plogbäck, för underhållande recensionsexemplar!

Gammal är alltid äldst, en fartfylld, underhållande bok om den 91 år gamla kemisten Willy som äntligen funnit svaret och uppfunnit ett piller som gör gamla människor yngre. För att kunna sprida sin mirakelmedicin krävs dock några testpersoner, och sedan också en hel del kapital. På så sätt dras den desperata Meron från hemtjänsten, den gladlynta, pensionerade rektorn Elsa, den vresige sprängmedelsexperten Börje och Willys trogna hund H2O alla in i en veva av värdetransportrån, kriminalitet och ett spel på liv och död. 

”Nu behöver jag din hjälp.”
   ”Med vad?”
   Willy tog upp en ask med mintpastiller ut koftfickan och skakade den framför Merons ansikte.
   ”Med de här. Jag behöver tre testpersoner. Det ska vara gamla människor och i så gott skick det går.”
s. 25

* * *

Det första jag tänkte på när jag fick frågan om jag ville recensera den här boken var Pensionärsligan (Catharina Ingelman-Sungberg). När jag började läsa den tänkte jag också på Pensionärsligan. Så även nu när jag har läst ut den. 

Det är på både gott och ont.

Gott eftersom att Ingelman-Sundbergs böcker är riktigt underhållande, så att jämföras med dem är stort. Ont eftersom de är så bra att det är svårt att nå lika högt med något så likt.

Gammal är alltid äldst är rolig att läsa och det är befriande att få skratta medan man läser. Boken är stundtals otroligt spännande och smart och underfundigt skriven. Jag älskar också det breda, unika och välskapta persongalleriet. Den når inte riktigt lika långt som Pensionärsligan, och det är ju omöjligt att inte jämföra böckerna. 

Det är bra driv, men det finns segare partier och flera gånger behövde jag faktiskt lägga ifrån mig boken och läsa något annat än stund innan jag kunde ta nya tag. Det kanske beror på att det blir lite hoppigt mellan alla olika perspektiv, och Plogbäck hade nog vunnit på att berätta från ett perspektiv och undvika sidospår och det hastiga, stora avslöjandet i slutet.

Gammal är alltid äldst är genialisk underhållning med ett imponerande persongalleri. Det är befriande att få skratta medan man läser, men jag saknar en tydlig röd tråd som håller hela vägen. Även om boken sticker ut är den i slutändan en svag kopia av Pensionärsligan. Men för den som vill ha lättsam, klurig underhållning är den absolut läsvärd!

⭐️ ⭐️ ⭐️ 

Författare: Carl Plogbäck
Förlag: Carl Plogbäck Bokförlag
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 277 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Gammal är alltid äldst
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Bokus och Omnible.

måndag 16 mars 2020

Vad ska jag bli när jag blir stor?

Idag öppnar ansökningen till höstens högskole- och universitetsutbildningar.

Jag tar studenten i juni om inte hela Sverige stänger ner på grund av Coronavirsuet så studenten måste flytta?! och tiden går snabbare än någonsin. Om en månad måste jag ha en plan för vad jag ska göra i höst.

Det har från början stått klart för mig att jag vill plugga vidare direkt, dels för att jag tror att jag skulle tappa studielusten för mycket på ett år, dels för att jag absolut inte är sugen på att jobba heltid just nu. Det är ju en bra insikt, men sedan måste man ju också veta vad man ska plugga, och då blir det mer komplicerat.


Valet har för mig först och främst stått mellan något naturvetenskapligt eller något kopplat till litteratur och läsning. Det låter exempelvis helt underbart att arbeta på ett bokförlag och få ha sitt största intresse som jobb, men samtidigt är jag kluven: jag är rädd att mitt läsintresse skulle riskeras om jag började plugga exempelvis litteraturvetenskap, när det roliga istället blir ett måste och någonting jag är tvungen att prestera i. 

Jag tror att det bästa för mig är att det får fortsätta som nu: jag pluggar hårt i skolan och har böckerna som en frizon där jag kan koppla av och aldrig behöver känna press. Jag tror absolut inte att mitt intresse för att läsa är någonting övergående, men jag är rädd att det skulle bli det om jag började ägna mig åt det på heltid. 

Sedan årsskiftet har jag bestämt mig för Civilingenjör i Bioteknik på KTH som förstahandsval. Jag har sagt det till alla som frågat och när jag skriver det här också tänker jag att det blir ännu svårare att ångra mig. Det låter som en perfekt utbildning för mig, men det skulle också någonting inom litteratur kunna vara. Fem år på KTH betyder ju dock inte att jag stänger alla dörrar, och det går ju att ångra sig. I värsta fall kan jag ju alltid göra som Elin Säfström som kom på att programmeringsyrket egentligen inte var för henne och började skriva humoristisk fantasy för ungdomar istället! 

fredag 13 mars 2020

Förvandlingen

Förvandlingen av Franz Kafka är en längre novellsom inleds med några välkända rader. Där möter vi den handelsresande Gregor Samsa som blir fånge i sitt rum efter att han förvandlas till en jättelik insekt. Det är en bok om den bisarra situationen, som också väcker djupare tankar kring utanförskap och vad vi egentligen prioriterar i livet.

När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.
s. 4

* * *

En mycket speciell liten bok som jag läste i skolan, och således läste väldigt djupt. Det är en fascinerande story och det finns mycket att läsa in kopplat till samhället i den här bisarra historien om en människa som förvandlas till en insekt och inte tycks referera särskilt mycket över det.

Kafka-stämningen gör boken otroligt speciell, och det är häftigt hur allt som händer på något sätt tycks logiskt, trots att allt verkligen är helt orimligt. Det är också imponerande hur Kafka hinner berätta så mycket på så få sidor. En otroligt rörande bok som verkligen känns relevant även hundra år efter första publiceringen.

Förvandlingen är en intressant och tänkvärd liten bok. Kafka har en väldigt intressant stil när han skriver, vilket gör boken speciell att läsa. Absolut en läsvärd bok för alla som vill ta del av lite litteraturhistoria!

⭐️ ⭐️ ⭐️ 

Författare: Franz Kafka
Förlag: Bakhåll
Utgivningsår: 2020 Original: 1915) 
Antal sidor: 94 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): Alla
Serie: -
Originalspråk: Tyska
Originaltitel: Die Verwandlung
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.

onsdag 11 mars 2020

Jobba med böcker – Bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Stockholm

Hej på er!

Det är dags för ett nytt inlägg i min serie där jag försöker ta reda på mer om olika yrken relaterade till böcker. Till dagens inlägg har jag intervjuat en bibliotekarie från Stadsbiblioteket i Stockholm. Hon heter Sandra Sporrenstrand, är 42 år gammal och har sedan år 2001 jobbat inom själva organisationen "Stockholms stadsbibliotek" (dit ungefär 40 bibliotek i Stockholmsområdet hör). 

Nu lär vi känna bibliotekarieyrket och bibliotekarien Sandra lite bättre!

* * *


Beskriv ditt jobb med en mening.
En bibliotekarie behöver inte veta någonting, men ska kunna ta reda på allt. (Lite tillspetsat, förstås, men det stämmer i stort.)

”En bibliotekarie behöver inte veta någonting, men ska kunna ta reda på allt.”

Hur ser en vanlig dag på ditt jobb ut?
Som i så många andra yrken finns ingen vanlig dag. I går tillbringade jag mycket tid i informationsdiskar, där jag hjälpte besökare med ljudböcker om vikingar, redde ut när under 1860-talet Henrik Lilljebjörns ungdomsminnen gavs ut och förklarade hur man får åtkomst till Stockholms fastighetskalender i digital form. I dag förbereder jag mina bokpresentationer till kommande ”After Work Bok & Film”, den här gången om skräckromantik. I morgon jobbar jag med Stockholmskällan (www.stockholmskallan.se), webbplatsen som samlar och presenterar Stockholms kulturarv (men jag kommer att smyga iväg till vår Poesibazar klockan 12 och höra en liveinspelning av en poesipodd).

Vilken utbildning och erfarenhet krävs för att få jobba hos er?
Inom Stockholms stadsbibliotek finns en rad olika yrken – utöver bibliotekarie kan man arbeta som kommunikatör, IT-tekniker, ljudtekniker, producent o.s.v. – men vad gäller bibliotekarier har de flesta en examen i biblioteks- och informationsvetenskap och många har också läst litteraturvetenskap, vilket inte ingår i bibliotekarieutbildningen. Andra har en akademisk utbildning som bedöms som likvärdig och övrig erfarenhet som passar för just deras tjänster.
 
”Förskolan och forskaren ska få lika bra service.”


Vilken typ av personer passar som bibliotekarier?
Det finns många olika typer av bibliotek, men på ett större folkbibliotek behöver en bibliotekarie vara en kompetent, snabbtänkt och stresstålig informationssökare med god social förmåga. Specialkunskaper inom olika ämnen eller kunnighet inom katalogisering, databaser o.s.v. är så klart värdefullt även på folkbibliotek, men den som arbetar i våra informationsdiskar behöver framför allt vara beredd på att få frågor om precis vad som helst av vilken typ av besökare som helst, ofta helt utan ställtid. Förskolan och forskaren ska få lika bra service.

Vad är det bästa med ditt yrke?
Vi har alla olika preferenser. Det jag blir gladast av är nog en lyckad bokcirkelkväll, där främlingar möts i nördiga samtal om en gemensam läsupplevelse.

”Det jag blir gladast av är nog en lyckad bokcirkelkväll, där främlingar möts i nördiga samtal om en gemensam läsupplevelse.”

Vad gillar du minst med yrket?
Som kommunal verksamhet är vi beroende av att tilldelas tillräckliga resurser. När biblioteken får för små resurser blir vi underbemannade och verksamheten inskränks. När samhället i övrigt får för små resurser letar sig sociala problem snabbt in på biblioteken.

Vad är det svåraste med ditt jobb?
Att hinna med alla uppgifter, de inspirerande och de trista.

”När biblioteken får för små resurser blir vi underbemannade och verksamheten inskränks.”

Varför valde du att bli bibliotekarie?
Jag var intresserad av läsning, text och språk och funderade på bibliotekarieyrket, men först efter att ha läst litteraturvetenskap bestämde jag mig för att satsa på att utbilda mig till bibliotekarie och söka mig till folkbibliotek.

Är det ni själva som väljer vilka böcker ni köper in?
Det finns en grupp bibliotekarier som ansvarar för medieinköp för hela Stockholms stadsbibliotek, men visst ansvar ligger på biblioteken och alla bibliotekarier har möjlighet att påverka genom inköpsförslag. Och det har alla låntagare också!


Tusen tack, Sandra, för att du ville medverka i intervjun, samt för intressanta och inspirerande svar!


söndag 8 mars 2020

Internationella kvinnodagen 2020 – 5 boktips

Söndagen den 8 mars 2020 och idag uppmärksammas Internationella kvinnodagen.

Det är en dag för att belysa vikten av ett jämställt samhälle, peka på orättvisor och hemskheter som kvinnor utsätts för och lyfta fram alla initiativ som tas för kvinnors skull. 

För att uppmärksamma den här dagen tänkte jag lyfta fram några böcker som kan bidra till både inspiration och förändring när det handlar om jämställdhet. 


I Inte som du vänder Johanna Schreiber och Ida Ömalm Ronvall på de typiska könsrollerna, vilket effektivt får läsaren att tänka till kring hur samhället egentligen ser ut. Här har tjejerna makten över killarna, får allt serverat och har alltid övertaget. En viktig bok som ifrågasätter situationen i samhället och som absolut kan vara början till en förändring.

Moxie av Jennifer Mathieu är en inspiration till kvinnor att våga säga ifrån och gå ihop med varandra. Det handlar till exempel om hur kvinnor anklagas för sina klädval när det är killarnas attityd som är problemet, men framför allt är det en bok om hur tillsammans är stark och när tjejer oavsett plats i hierarkin finner gemenskap och styrka att säga ifrån. 

Åsa Hellbergs första ungdomsbok Sexstrejken handlar om tre gymnasietjejer som får nog av sexuella trakasserier, skällsord och dickpicks, så de utlyser en sexstrejk under högljudda protester. Konsekvenserna blir både bättre och allvarligare än någon kunnat tro, och tack vare strejken konkretiseras de problem som finns i samhället. 


Genom poesi förmedlar Ida Eklöf i Moder Justitia ett starkt och tänkvärt feministiskt budskap. Det är lättläst men tungt, hårt men med glimten i ögat, och en bok som med få ord för fram flera starka och viktiga budskap med fokus på kvinnors rättigheter och problemen med brist på jämställdhet. 

Ett svart får i den här listan är Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse, men jag tycker den förtjänar en plats här då den blir alltmer relevant när det handlar om samhällets utveckling. Här har det gått så långt att kvinnors rättigheter är helt inskränkta, och det är skrämmande, men också en viktig bok att ha i åtanke när man ser tendenser i världen idag.



söndag 1 mars 2020

Hur får vi unga att läsa mer?

Hyllningen till ungdomsboken på Lidingö stadsbiblioteket i mitten av februari, samt en intressant konversation fick mig att fundera på varför de flesta unga idag inte läser.

Hur ska vi egentligen få fler unga att läsa mer?



En god grund
Jag frågade er följare på Instagram och nästan alla svarade att någon läst högt för er när ni var barn. Slutsats: det behövs en bra grund för att skapa läsare, och där är föräldrarnas roll avgörande. Jag är övertygad om att jag själv aldrig hade blivit en läsare om mina föräldrar inte hade högläst för mig nästan varje kväll. Dessutom introducerade de mig tidigt till biblioteket, som snabbt blev en del av livet. 

Samtidigt finns givetvis unga som läser fastän de inte hade någon som visade dem den världen när de var små. Och så finns exempelvis min lillasyster som fick samma introduktion till bokvärlden som jag, men idag ändå väljer Netflix framför en roman. Så även om högläsning är en god grund är den inte hela lösningen. 


Man tycker om det man är bra på
Så är det väl ändå med det mesta? Jag tror inte att läsning är något undantag, och när jag frågar jämnåriga varför de inte läser så tycker de oftast att det är tråkigt eller jobbigt, och det är ju ingen hemlighet att läsförståelsen bland unga minskar. 

Så hur får vi unga att bli bättre på att läsa, så de börjar uppskatta det? En absolut omöjlig fråga att besvara, men jag tänker att allt börjar i skolan. Det behövs engagerade lärare som tidigt lär ut läsning och ser till att det inte blir något negativt, utan att barn från början ser positivt på att öva sin läsförmåga, för det kommer göra det lättare för dem att tycka om läsning i framtiden. DET är ju dock lättare sagt än gjort. 


Digitaliseringens roll
Sedan måste vi också förstå vad unga gör istället för att läsa, och det vet vi väl alla svaret på? Dagens informationssamhälle erbjuder ständig underhållning överallt, vilket skapat en kultur där man ständigt pumpas med så mycket information att man måste selektera, vilket fått till följd att man måste bli belönad direkt. Man orkar inte vänta flera kapitel, utan vill bli underhållen genom bara en Instagrambild, en Youtubevideo eller ett serieavsnitt. 

Vi måste inse värdet i att ibland vänta lite på spänningen och belöningen och inte falla offer för digitaliseringens baksidor. Ungas beroende av mobiler och sociala medier är ett växande problem och absolut en bidragande faktor till den ökande psykiska ohälsan, och böcker är utmärkt som paus från sociala medier och teve; frågan är bara hur vi får unga att inse det. 


Den bortglömda ungdomsboken
Jag kan uppleva att den allmänna uppfattningen bland unga är att när man går från mellanåldern måste växla från LasseMaja direkt till Dostojevskij eller Camilla Läckberg. MEN efter barnböckerna kommer ungdomsböckerna, som tyvärr ofta blir bortglömda. I både bokhandlar och bibliotek är oftast de hyllorna minst, och även om det handlar om efterfrågan är jag säker på att intresset för läsning hos unga skulle stiga om fler upptäckte den här fantastiska genren, och då behövs hjälp från bokhandlar, bibliotek och förlag. För 11-åriga jag roades kanske inte längre av mellanåldersdeckare, men att direkt gå till vuxenböckerna fungerade varken sett till språk eller igenkänning. 


Ljudböcker är kontraproduktivt
Sist en möjlig vattendelare, men jag tror att ljudböckernas storhet är en del av problemet. Jag själv lyssnar inte på ljudböcker och borde kanske inte uttala mig alls, men jag tänker så här: de senaste åren har flera influencers och andra kända personer skrivit böcker som lockat unga, men samtidigt har ljudboksvärlden exploderat och möjliggjort för unga som vill läsa om sina idoler att ta del av böckerna utan att behöva läsa dem. 

Visst är ljudböcker ett utmärkt komplement till vanliga böcker, men jag tror inte att dagens utveckling är till fördel när det handlar om att få unga att läsa mer. För väljer unga mellan att sätta sig ned och läsa eller göra något annat medan man har en bok i öronen, väljer nog de flesta det senare. Och då lyssnar man troligen inte lika noggrant som om man skulle ha läst samma berättelse, och förstår kanske inte böckers storhet. Eller så inser man mirakulöst nog det underbara med böcker och väljer att börja läsa mer, och då är ju ljudböcker perfekt! Och märk väl att frågan här är hur vi får unga att läsa mer, inte ta del av litteratur i största allmänhet, för då är ju ljudböcker optimalt!



Det var några av mina tankar kring hur vi ska få fler unga att vilja läsa. Dela gärna med er om ni har andra förslag!