fredag 30 november 2018

Julkalenderbloggstafett 2018 - Startfältet

Liksom flera tidigare år anordnar Sofie på Sofies bokblogg i år en julkalenderbloggstafett. Varje decemberdag till och med julafton kommer ett boktips från en bokblogg eller ett instagramkonto, under temat ”Bäst 2018”. Jag själv kommer ge mitt tips redan på söndag!

Jag ser fram emot att få både en massa boktips och en hel del nya bloggtips!


torsdag 29 november 2018

Kampen

Tack snälla, Rabén & Sjögren, för det spännande och aktuella recensionsexemplaret! 

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar

Kampen är andra boken i Mats Söderlunds trilogi Ättlingarna. Det är viktigare än någonsin att behålla hemligheten kring folket Olus, nu när Gaupa börjar ta sig framåt i politiken och det är snart dags för det val i FN som kan komma att förändra världen för alltid. Vatten är fortfarande en bristvara, vilket leder till sjukdomar, död och konflikter.

Ska världen och klimatet kunna räddas krävs det att Gaupa besegrar motståndarna i valet till FN:s generalsekreterare, för först då kan hon förändra synen på vatten och hindra de företag som väljer pengar framåt miljön. När hon dock börjar ifrågasättas från flera olika håll och hot om blodprover börjar komma är frågan hur hon ska kunna dölja vilket folk hon egentligen tillhör. 

Alla folk i alla världsdelar har en berättelse. De allra flesta bottnar i samhörigheten med naturen. De förklarar hur vi hör ihop med och är beroende av livet omkring oss. Den andra berättelsen - att vi ärvt jorden för att regera över den och för att använda den som vi behagar, den är fals. Det är den som gjort att vi hamnat där vi står idag.
s. 160


* * *

Till att börja med gillar jag Kampen mycket mer än vad jag gillade Hotet. Fråga mig inte varför, för jag vet egentligen inte anledningen till det. Jag kan dock tänka mig att det beror lite på att boken är mer actionfylld, tack vare att det berättas från flera olika perspektiv, vilket gör boken mer spännande och helt enkelt roligare att läsa.

Något som fanns i Hotet också, men som där inte var lika tydligt, är synen på klimatet, som är väldigt intressant att läsa om här i Kampen. Jag gillar verkligen hur Mats Söderlund tar problemen med klimaten som vi redan har idag med sig in i framtiden, spär på dem ytterligare, men också slänger in mer dåtida, nästan religiösa inslag. Det väcker väldigt intressanta tankar, och idén om att vi hör ihop med naturen och inte har ärvt jorden för att förstöra den beskrivs på ett väldigt intressant och filosofiskt sätt. Det är intressant att läsa en bok om en framtid som är delvis högteknologisk, men ändå mer uråldrig än vår värld.

Även i min recension av Hotet anmärkte jag på ett språk jag inte tyckte så mycket om, och där står jag fast. Jag tycker visserligen att språket i Kampen är bättre än i Hotet, tack vare längre meningar och ett mer levande språk, men fortsatt passar språket inte mig, och läsningen går långsamt framåt och blir därmed trist tillslut. Inte ens spänningen som finns lyckas driva på språket, vilket är synd.

Sist måste jag också prata om handlingen i stort och slutet. Handlingen är spännande och helt klart med fler dimensioner än i första boken, vilket är ett stort plus. Det känns som att man här får lära känna karaktärerna mer på djupet och att handlingen tar flera olika vändningar gör boken väldigt spännande. Slutet är också väldigt lyckat, och trots den orättvisa (!) cliff-hangern uppskattar jag det. Det får mig att redan nu längta efter seriens sista bok, och det är alltid grymt bra när en författare lyckas ge en den känslan. 

Kampen visar verkligen att Mats Söderlund har mer att ge, då boken överträffar Hotet på många sätt och vis. Handlingen är spännande och actionfylld, men lyckas dock tyvärr inte helt väga upp till språket som inte passar mig. Det bästa med boken är dock den oväntade och unika framtidsbild författaren byggt upp, och tankarna om jorden och klimatet är väldigt intressanta och man bara hittar i Kampen!

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Mats Söderlund
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2018 
Antal sidor: 542 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Ättlingarna, Del 2
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Kampen
Andra delar i serien: Hotet
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus.


tisdag 27 november 2018

Mantor

Tack, Fafner Förlag, för det fantastiska recensionsexemplaret!

Mantor är en bok skriven av Karolina Bjällerstedt Mickos, och gavs först ut år 1998. Nu har Fafner Förlag gett ut den på nytt, efter att böckerna förlorat distribution. Det här är första delen av tre om adelsmannen Mantor av Ranshus som deserterar efter att han blir uttagen att delta i krig. Han byter sitt trygga adelsliv mot ett liv i fattigdom, där han livnär sig på flöjtspelande.

Eter en tid kommer Mantor till Pyros och teatern Fågelgården, där han med stor vänlighet mottas som flöjtspelare. Det visar sig dock snart att allt inte är frid och fröjd på Fågelgården och när Mantor kommer dit under namnet Kanero vänds allt upp och ned i det intrigspel som där länge pågått. Samtidigt försöker Mantor att anpassa sig till religionens betydelse i Pyros. Mystiken tätnar, och det blir svårare och svårare för Mantor att veta vem han kan lita på. Vad hände egentligen innan han kom dit?

...Du är en fri man. Du behöver inte göra som han bestämt. Du kan fly. 
[...]
– Du har rätt, sade jag. Jag ska resa min väg. Ja, jag ska fly.
[...]
Det var sista gången jag träffade greve Garovan, och jag kom aldrig tillbaka till det slottet mer.
s. 44-45

* * *

För ungefär en månad sedan fick jag ett mejl från förläggaren på Fafner Förlag, som beskrev Mantor som en helt unik fantasyroman med fokus på intriger och karaktärer, vilket gjorde mig mycket intresserad. Det var dock framför allt berättelsen bakom hur Mantor kom till denna andra gång, tjugo år senare, som gjorde mig mycket nyfiken på vad för speciellt den kunde bära på.

Nu i efterhand förstår jag verkligen vad Fafner Förlag såg hos Mantor som fick dem att ge ut den igen. Det här är en av de bästa böcker jag läst i år! När jag tog upp denna otroligt vackra bok var det inte detta stordåd jag väntade mig, och jag blir positivt överraskad på så många olika plan.

Mantor är den enda i sitt slag och unik på så många sätt och vis. Det är varken fantasy eller en vardaglig bok egentligen, utan något slags mellanting. Det finns flera vid en första anblick övernaturliga inslag, men senare inser man att så kanske inte alltid är fallet. Den här nästan magiska känslan dröjer sig ändå kvar, och gör boken så otroligt häftig att läsa. Jag gillar också att den utspelar sig i en annan värld och en annan tid, då den ger mig fina erfarenheter kring andra, historiska kulturer.

En stor och betydelsefull del i boken är religion, som framställs på ett mycket intressant och kritiskt sätt. I Pyros lever nästan hela befolkningen efter en polyteistisk tro som påverkar varenda steg de tar i livet. Det är mycket intressant att läsa om hur Mantor kommer dit och invigs till den här tron efter att aldrig tidigare varit religiös. Det är också fruktansvärt skrämmande, men intressant, att läsa om hur religionen styr människorna och vilka konsekvenser det får. Mycket tänkvärt och lärorikt!

Det som dock fångar mig mest med boken är alla dessa intriger. Karolina Bjällerstedt Mickos har goda förutsättningar att skapa dessa trassliga intriger när hon låter Mantor bli en del av Fågelgården och det mikrosamhälle fyllt med tidigare oavslutade händelser vilka skapar flera mycket spännande intriger. Det är något speciellt med att komma in i en grupp där det är uppenbart att någonting har skett som gjort att alla går på tå runt varandra, och det ger upphov till en otrolig spänning redan från första sidan. Karaktärerna ligger verkligen i fokus i boken, och deras relationsutveckling skapar så mycket spänning. 

Den här spänningen håller i sig ända till slutet, tack vare det eviga ifrågasättandet av lojaliteter hos karaktärerna. Man vet aldrig vem kan lita på, och det här skapar stort engagemang och gör hela boken otroligt spännande och så svår att förutsäga. Det dröjer ända till sista sidan innan man vet vem man faktiskt kan lita på och där faller jag faktiskt flera tårar. Jag blir verkligen berörd av Mantor på ett sätt som inte blivit på en väldigt lång tid, och det är en underbar känsla! Det här är en sådan där bok jag skulle kunna läsa om och om igen, för den rymmer så mycket utan att det känns det minsta överdrivet. 

Mantor är en av år 2018 års bästa böcker. Den är unik i sitt slag, tack vare en handling med historiska och religiösa grunder, fylld med otaliga intriger, vilka skapar en enorm spänning och gör det svårt att släppa taget. Lojaliteter prövas gång på gång, och man själv vet inte var man står förrän på sista sidan, och det hela resulterar i en bok som verkligen berör på djupet och aldrig slutar att förvåna och överraska mig. Wow, vad jag är imponerad och jag längtar redan efter nyutgivningarna av uppföljarna!

Betyg: 
   ★   

Författare: Karolina Bjällerstedt Mickos
Förlag: Fafner Förlag
Utgivningsår: 2018 (original: 1998) 
Antal sidor: 332 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Till Esperani, Del 1
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Mantor
Andra delar i serien: Larona, Dorei
Annat: Tidigare utgiven år 1998, nu nyutgiven.

Blev du intresserad?
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus.


lördag 24 november 2018

Ödets timme

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Ödets timme är andra och sista delen i Veronica Roths duologi, som inleddes med den actionfylld boken Dödens märken. Här möter vi återigen Akos och Cyra. De står nu båda inför sina öden, och frågan är bara hur de ska tackla sina domar på bästa sätt, och när de egentligen kommer infalla. Det visar sig dock snart att allt kanske inte är som Akos och Cyra tidigare trott, och kanske är det inte någon nackdel.

Samtidigt kämpar dock båda två med sin relation till den andra och i samma veva måste de ta beslut som hotar hela samhället, men också kan vara räddningen. Det gäller att hitta allierade man kan kompromissa med, för annars hotas alla av den gemensamme fienden. 

”Det var inte lätt att förklara för någon som kände sig hotad till livet, att döden inte var det värsta som kunde drabba en. Lazmet Noavek vore värre.”
s. 134


* * *

Det här är verkligen ett typexempel när det tog för lång tid från första till andra boken. Jag skulle säkert älskat den här boken om jag hade kommit ihåg Dödens märken bättre, för nu insåg jag snabbt att jag hade tappat så mycket från första boken. Jag minns vagt att jag älskade relationen mellan Akos och Cyra, men nu har jag tyvärr glömt det mesta av det och känner inte alls lika starkt för den här boken som första.

Det hade behövts lite mer av en summering från förra boken, som påminde en om lite viktiga saker som har hänt. Kanske hade jag då kunnat hitta tillbaka till det som gjorde att jag älskade första boken. Nu kastas man i stället rakt in i en nära okänd värld, där man glömt de flesta relationer och rivaliteter och det gör boken svår att sätta sig in i.

I övrigt är det dock en bra bok, och den är mycket spännande. Handlingen är verkligen actionfylld och det gör att boken går lätt att läsa. Jag gillar speciellt att man får läsa från flera olika karaktärers perspektiv, för också det gör att boken går snabbt att läsa. Dessutom ger det handlingen ännu fler dimensioner och läsningen är därmed ständigt underhållande. Samtidigt har jag dock otroligt svårt att hänga med i vissa svängar, då jag inte minns förra boken. Läs gärna Ödets timme, men läs Dödens märken precis innan så blir nog upplevelsen mycket bättre än min.

Ödets timme är en riktigt bra, actionfylld bok, med ett språk som är lätt att läsa. Problemet är bara att boken kräver att man minns Dödens märken i mer än stora drag, och därför blir min läsupplevelse inte så bra som den hade kunnat bli. Hade jag haft tid hade jag läst om båda böckerna, och jag rekommenderar varmt andra som är intresserade av Ödets timme att börja med Dödens märken oavsett om man läste den förra året. 

Betyg: 
   

Författare: Veronica Roth
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2018 (original: 2018) 
Antal sidor: 413 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Dödens märken, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Fates Divide
Andra delar i serien: Dödens märken
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus


onsdag 21 november 2018

Läst i oktober

Antal böcker: 7 st
Moder Justitia av Ida Eklöf
Bränd: En resa genom eld av Axel Schylström
Bakom väggens dörrar av Kristina Suomela Björklund
Ord i djupaste blått av Cath Crowley
Drottningen av Kiera Cass
Ödets timme av Veronica Roth
Göteborg rouge av Håkan Tendell

Antal sidor: 1646 st
Antal sidor/dag (genomsnitt): ca 53 st

Kommentar: 
En mindre bra läsmånad... Jag har visserligen läst många böcker, men de flesta var korta, så sidantalet blev lågt. Med tanke på all tid skolan tagit upp är jag mycket nöjd ändå. Många riktigt bra böcker lästes dessutom! Årets första femmor bland annat!

Böckerna i rangordning (där 1 är bäst):
1. Bränd: En resa genom eld av Axel Schylström
2. Ord i djupaste blått av Cath Crowley
3. Drottningen av Kiera Cass
4. Bakom väggens dörrar av Kristina Suomela Björklund
5. Ödets timme av Veronica Roth
6. Moder Justitia av Ida Eklöf
7. Göteborg Rouge av Håkan Tendell

Mest...
Överraskande: Bränd (Trodde aldrig att en bok kunde beröra så mycket)
Sorglig: Bränd (En känslomässig bergochdalbana)
Spännande: Drottningen (Först i slutet förstod man hur urvalet skulle sluta!)

Bästa...
Karaktär(er): Faktiskt ingen särskild jag verkligen fastnade för.
Titel: Bränd: En resa genom eld
Citat: Från Bränd:

”Man förlorar inte förrän man ger upp, och ger man aldrig upp förlorar man aldrig.”
s. 91(e-boken)


Annat: -

söndag 18 november 2018

Göteborg rouge

Tack, Håkan Tendell, för ett recensionsexemplar jag kommer minnas!

Göteborg rouge är Håkan Tendells uppföljare till thrillern Göteborg noir. Det är, liksom titeln hintar om, en bok om Göteborg. Det är 2020-tal och Göteborg är staden där allt händer, så väl bra saker som negativa och rent av kriminella saker. Vi följer flera olika karaktärers händelserika liv, med alltifrån prostitution till maffior. Den ena händelsen är mer oväntad och obehagligare än den andra. 


* * *

Jag blev varnad inte bara en, utan två gånger. ”...något blodigare än ettan...” skriver författaren i egen hög person i sin förfrågan om jag är intresserad av et exemplar. När jag senare också slår upp boken möts jag dessutom av orden: ”Andra kommer kanske att tycka att det är en av de mest fruktansvärda böcker de läst, en smaklös orgie i våldskildringar.” (s. 4) 

Det som dock får mig, som inte är det minsta förtjust i blodiga böcker, att ändå slå upp boken är löftet om lättsam underhållning sida upp och sida ner. Håkan Tendell får rätt i båda fallen; Göteborg rouge är otroligt blodig, våldsam och bisarr på många sätt och vis. Det är verkligen inte min typ av bok, och jag kan knappt föreställa mig hur det var att skriva den. Handlingen är egentligen fruktansvärd och extremt överdriven, och boken rent ut sagt obehaglig att läsa ibland. 

Det finns dock två skäl till att jag faktiskt fortsätter läsa. Det första är att boken bygger på just lättsam underhållning och den är inte  det minsta seriös, så man kan bortse från det inte helt rumsrena innehållet. Boken är simpelt uppbyggd, handlingen oklar, och det finns ingen bakgrund eller särskilt utvecklat karaktärsbygge. Det är så befriande att läsa en sådan bok, och en del av mig älskar det, för man behöver varken tänka eller engagera sig, och det finns inget budskap att ta till sig på ett väldigt djupt sätt. Det är så kul att man faktiskt skriver en sådan här bok! Det är bara att åka med, och när jag läste Göteborg rouge var det precis vad jag behövde. 

Det andra skälet till att jag fortsätter läsa är språket. Det hänger ihop med bokens enkelhet, för också det är verkligen enkelt och rakt på sak. Tendell bryr sig inte om att linda in sig i vaga formuleringar, utan lägger alla korten på bordet, så som läsare kan man bara följa med i blodiga slagsmål och fruktansvärda relationer och få sig en hel del goda skratt. Det är så genialt att skriva en sådan här bok och jag kommer nog plocka upp första boken - Göteborg noir - direkt när jag hamnar i en lässvacka nästa gång! 

Göteborg rouge är allt annat än min typ av bok, och ändå kan jag inte låta bli att tycka om den lite grann. Redan från början inser jag att det inte är min typ av bok, fast jag fortsätter läsa ändå, då Håkan Tendell inte ställer några krav på läsaren, utan enbart levererar extrem och bisarr underhållning i frånvaro av allt vad det heter seriositet, vilket gör att boken ändå går att smälta. Det är så smart att skriva på det här sättet, och den perfekta boken för den som egentligen inte orkar engagera sig i en bok just då!


Betyg: 
    

Författare: Håkan Tendell
Förlag: Nomen Förlag 
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 168 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: Helt fristående fortsättning på Göteborg noir.
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Göteborg rouge
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.


torsdag 15 november 2018

The Cookie Books Tag

Här om veckan blev jag taggad av Elvira på den härliga bokbloggen Världarna jag lever i, i The Cookie Books Tag, och bara namnet lät ju så trevligt att jag blev mycket sugen på att göra tagen jag med. Här kommer därför mina svar!

THE COOKIE BOOKS TAG
The Rules
Other than linking to the person who tagged you (or where you just happened to stumble over the tag), it would be splendid if there is a link back to the original tag post.
Pick a book that corresponds to the cookie’s ‘theme’.
Have fun!
Tag 1-3 people.

* * *

Chocolate Chip: A classic book that you love or really enjoyed
Jag läser mycket sällan klassiker utan håller mig främst till den aktuella utgivningen, och just nu kan jag inte komma på någon klassiker jag läst och gillat. Jag skulle dock vilja läsa en hel del, däribland 1984, Fahrenheit 451 och Jane Eyre

Thin Mints: A fandom that you really want to ‘join’ AND/OR a hyped-up book you want to read

En riktigt hypad bokserie jag vill läsa är PAX. Problemet är ju bara att jag har så mycket andra böcker jag också vill läsa, och att en bok här följs av ytterligare 9 böcker, så det kommer ju ta tid. Har dock hört så mycket gott om den överallt - inte minst av Agnes - att det börjar kännas pinsamt att jag själv inte läst den...

Shortbread: An author you can’t get enough of
Helt klart Jojo Moyes. Sällan läser jag flera böcker av samma författare, antingen för att få författare skriver flera olika böcker eller serier, eller för att inte alla böcker passar mig. När det gäller Jojo Moyes behöver man dock aldrig vara osäker på om boken är bra, för allt jag läst av henne hittills har varit underbart och så beroendeframkallande!


 

Samoas/ Caramel DeLites: An emotional rollercoaster
Axel Schylströms Bränd: En resa genom eld fick mig både att svettas, skratta och gråta och berörde mig så djupt att jag dessutom släpade iväg familjen på hans föreläsningsshow (SE DEN, förresten!). Det är nog den känslosammaste bok jag läst, och att det är en sann historia gör allt så mycket starkare.

Oreos: A book whose cover was better than the story OR vice versa, where the story was better than its cover

Jag måste erkänna att Elvira gav mig lite inspiration här. För ett tag sedan läste jag Finns det björkar i Sarajevo? av Christina Lindström, och wow, vilken bra bok! Det var dock ren tur att jag lånade hem den, för omslaget lockade inte alls utan är rent ut sagt tråkigt, medan storyn är fantastiskt fin!

Tagalongs/Peanut Butter Patties: A book that wasn’t what you expected

En bok som inte var vad jag väntade mig på ett negativt sätt är The Catcher in The Rye, som jag kände igen som en sådan där riktig klassiker som borde vara fantastisk, men helt ärligt var den bara märklig och totalt omotiverad, enligt mig.

Finns det björkar i Sarajevo? och Karne - Skriet från härbärget var inte heller vad jag väntade mig, men på ett väldigt positivt sätt, då jag verkligen blev helt överraskad av två böcker jag inte förväntade mig några stordåd från. Tack och lov att jag läste dem!




Snickerdoodles: A book you may never stop rereading/loving
Hungerspelentrilogin, helt klart! År 2013 kom jag i kontakt med serien för första gången, och då älskade jag den. Därefter tröttnade jag lite, men när jag väl sett filmerna läste jag om böckerna igen, och då var de ännu bättre, så nu tror jag förhållandet där är ganska stabilt. I dagens samhälle är det inte heller omöjligt att dra paralleller till Suzanne Collins Panem, och tänker jag inte på det nynnar jag gärna på The Hanging Tree...

Cookie dough: A book that you are waiting for to be released

Oj, jag måste erkänna att jag levt lite under en sten senaste tiden, så jag har ärligt talat ganska usel koll på den kommande utgivningen. Skulle dock vilja säga Wildcard av Marie Lu, som redan finns på engelska, men som ju borde komma på svenska, väl? Annars funderar jag faktiskt på att läsa den på engelska. 

Sofie och Felicia - jag läser gärna era svar också, såvida ni inte redan gjort taggen!


måndag 12 november 2018

Julkalenderbloggstafett 2018

Jag har vankat av och an i flera veckor nu, och undrat om det inte blir något i år, men nu fick jag äntligen svaret!

Även i år ordnar Sofie på Sofies bokblogg en julkalenderbloggstafett (vilket ord, haha!). Jag har anmält mig, och hoppas verkligen att det finns en plats kvar till mig. 

Har du också en blogg eller ett instagramkonto där du tipsar om böcker tycker jag att du också borde anmäla dig!



torsdag 8 november 2018

Drottningen

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Drottningen är femte och sista delen i Kiera Cass serie om America och Eadlyn i landet Illéa, många år in i framtiden. Eadlyn är nu mitt inne i det urval hon aldrig trodde att hon skulle behöva hålla, och snart minskas antalet deltagare ned drastiskt, samtidigt som oron i landet blir större och större. 

Eadlyn måste nu välja vem hon ska tillbringa resten av sitt liv med, samtidigt som hon måste göra sitt yttersta för att få sitt folk att fatta tycke för henne. Ett oväntad utspel leder dessutom till att urvalsprocessen måste snabbas på ytterligare. Eadlyn måste nu fatta livsavgörande beslut, och frågan är om hon ska följa sitt hjärta, eller göra det som är bäst för landets framtid. Kanske kan båda två uppfyllas tillsammans?

”...Det är bara du som kan fatta ett så viktigt beslut, och ingen skulle klandra dig om du lät bli.”
   Jag nickade. ”Jag vet. Det är därför det är så läskigt.”
   ”Tio sekunder”, ropade studiomannen.
s. 10

* * * 

The Selection sticker verkligen ut, och det av flera olika anledningar. Till att börja med blandar den dystopi, rebeller och en förändrad framtid, med kunglig glans och sådan där ”lyckliga i alla våra dagar-kärlek”. Kombinationen är verkligen oväntad, men så otroligt lyckad, och därför älskar jag den här serien. 

När bok fem nu kommer, med precis samma grundpelare, samma tänk och samma kärleksstory blir det dock lite upprepande för en kort stund. Det vänder dock snabbt med saker som Hale och Ean, rollen som Eadlyn får axla, och det oväntade slutet. Jag imponeras av hur Cass lyckas skapa fem så lika, fast ändå så himla olika och unika, böcker. 

Det bästa med Drottningen är att man så länge är ovetande. Trots att det är så få killar kvar i Eadlyns urval har man aldrig någon tanke om vem hon kommer välja. När det handlade om Maxon och America visste man ju redan från början, egentligen, och frågan var mest hur det skulle gå till, medan det här inte finns någon man känner extra mycket för. Det gör boken otroligt spänannde att läsa, och som läsare blir man verkligen engagerad. Och slutet, det känns verkligen helt rätt så fort man förstår att det är det som kommer ske.

Jag har sagt det tidigare, men det tål att upprepas: Språket är underbart! Cass skriver på ett väldigt enkelt sätt, och den här boken är mycket kort men ändå innehållsrik, och det här formatet är perfekt, för det blir alldeles lagom av allt. Dessutom är omslaget lika vackert som tidigare - perfekt bokhyllematerial, alltså! 

Jag gillar också hur man som läsare kan vara med och fundera själv vad som ska hända, då allt är alldeles lagom invecklat. Dessutom gillar jag att fokus här inte ligger på en kärlekshistoria, egentligen, utan mer på Eadlyn och hennes roll i kungariket. Det är så mycket girl-power i den här boken, och jag verkligen älskar hur Cass låter Eadlyn vara så stark och ta sina egna beslut i ett samhälle som känns som några århundraden tillbaka i tiden. Inslaget med Hale och Ean är därav också så perfekt, och så rätt.

Drottningen är lika bra som de andra böckerna i serien om America och Eadlyn. Med ett språk som fängslar och en handling som engagerar lyckas Kiera Cass på knappt 200 sidor få en att både skratta, gråta och bita på naglarna. Det jag framför allt gillar med Drottningen är Eadlyn, som fått rollen som en stark, ung kvinna, och den ständiga spänningen med vem Eadlyn ska välja.

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Kiera Cass
Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2018 (original: 2916) 
Antal sidor: 216 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: The Selection, Del 5
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Crown
Andra delar i serien: CeremoninElitenDen utvaldaKronprinsessanThe Selection Stories: The Prince & The Guard
Annat: 

Blev du intresserad?
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus

tisdag 6 november 2018

Ord i djupaste blått

Ord i djupaste blått är skriven av den australiensiska författaren Cath Crowley. Det är en bok om sorg och böcker, men framför allt en bok om att älska, och att man kan älska någon utan att vara kär. Tre år har gått sedan Rachel och hennes familj flyttade iväg, bort från hennes vänner och framför allt bästa vännen Henry. Kvar lämnade Rachel dock en kärleksförklaring, men åren går utan något svar och sakta men säkert minskar vännernas kontakt.

Nästan ett år efter tragedin som krossade hela Rachels familj - brodern Cals död - återvänder dem till hennes uppväxtort. Kvar finns minnena av den obesvarade kärleken, och när Rachel får jobb i bokaffären Henrys pappa äger inser hon att hon måste lägga allt bakom sig och börja om. Hon väljer att inte berätta om Cal, men det komplicerar snart då hon inser att Cal var mer än hon någonsin trott. Kanske hade hon också fel om Henry? Kan de rädda det de hade när de en gång glömde varandra?

Man kan inte lappa ihop att någon glömmer bort en. Resten av livet kommer man alltid att oroa sig för att de ska glömma en, så där som de gjorde förut. Man kommer alltid att veta att de klarar sig hundra procent bra utan en, men att man själv inte klarar sig hundra procent bra utan dem.
s. 59


* * *

Det var längesedan jag sträckläste en bok. Det var längesedan jag verkligen levde mig in i en bok till nära hundra procent. Det var länge sedan jag läste en bok där sidorna bara flög förbi, och jag inte kunde sluta. 

Jag läste nu efteråt att författaren Cath Crowley är från Australien, och kände att en hel del fick sin förklaring. Jag säger bara Jellicoe Road. Böcker från Australien brukar av någon anledning vara extra fantastiska, och Ord i djupaste blått är inget undantag. Det är verkligen en fantastisk bok från första sidan, och handlingen är äkta, hjärtskärande, djup, tänkvärd och så otroligt fin. Alltså, när man förstår vem som skrivit till George hela tiden, då brister mitt hjärta lite grann. Det sker sådana där små saker hela tiden, och det gör att boken är så känslosam att läsa.

Det här med ett omslag fyllt av böcker, små mellanpartier med bilder av böcker och en handling som grundar sig mycket på böcker är ju inte något som gör upplevelsen sämre heller. Det var faktiskt omslaget som fick mig att ta upp boken från början, och det är böcker och berättelsen om antikvariatet och brevbiblioteket som främst får mig att vända blad efter blad. Jag verkligen älskar idén med brevbiblioteket, och det är ju så underbart, så fint och något jag önskar skulle finnas här hos mig också!

De här sidorna mellan kapitlen med bilder på böcker, och ett kort citat från kommande kapitel gillar jag verkligen mycket. De gör att boken är så estetiskt snygg - Crowley har verkligen tänkt på allt! - och det är därför en bok jag kommer minnas länge. Dessutom är språket underbart, och jag gillar att läsa från både Rachel och Henrys perspektiv, då de har två helt skilda historier att berätta och då de båda känner samma sak men inte själva inser det, vilket gör att man som läsare verkligen är med och är där

Relationen mellan Rachel och Henry är verkligen fascinerande, och det redan från början. Jag älskar verkligen att läsa om deras vänskap, som sakta växer fram igen efter att den varit försvunnen i flera år, och då direkt är så himla drömmig igen. Jag har verkligen saknat att läsa om så här fina relationer nu ett tag, så Ord i djupaste blått var precis vad jag behövde!

Ord i djupaste blått är underbar. Det är inte bara för att den till stor del handlar om böcker (även om brevbiblioteket nästan gör mig tårögd), utan även tack vare ett så fint språk, en så hjärtskärande och vacker handling, och karaktärer med relationer man bara kan drömma om. Perfekt för dig som söker djupa svar på livets stora frågor, men föredrar att det levereras med en gnutta humor, ett lass böcker och en stor dos hoppfullhet. 

Betyg:
     

Författare: Cath Crowley 
Förlag: Modernista 
Utgivningsår: 2018 (original: 2016) 
Antal sidor: 287 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+ 
Serie: - 
Originalspråk: Engelska 
Originaltitel: Words in Deep Blue 
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON.
Boken i e-format finns på Adlibris och Bokus


söndag 4 november 2018

Frosten

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Frosten är sjätte och sista delen i Petrus Dahlin serie ”Skogens systrar” - ett gäng mysrysliga böcker. Här ställs allt på sin spets, och Tuva måste göra allt för att rädda sina systrar. Samtidigt brottas hon med känslorna av vad hennes handlingar säger om henne, och måste ta svåra beslut som kan förändra hennes och andras liv för alltid. Kanske kommer dock hjälp från oväntat håll?

Det är precis som jag tidigare tänkt, genom vad man gör blir man den man är.
s. 11-12

* * *

Det är med en känsla av vemod jag skriver recensionen av den sista boken i serien om Tuva, Vilda och Månfare. Jag har minnen från när jag var i 9-10-års-åldern och sträckläste ”Skogens systrar” på sommarlovet i en solstol, och nu är det slut på riktigt. Avslutet är dock tacksamt, då det verkligen är ett avslut. Det är visserligen ett ganska simpelt slut, men det fungerar bra och är alldeles lagom för en bok på inte ens 120 sidor.

”Skogens systrar” är verkligen den perfekta bokserien för barn i mellanåldern. Liksom tidigare böcker i serien är Frosten kort och lättläst och mycket händelserik. Jag saknar dock lite av det här rysligare, samtidigt som jag gillar att böckerna mognar med karaktärerna, så det blir bara seriösare och djupare ju längre man läser. I Frosten väcks många intressanta tankar och det som utmärker serien är just att man som läsare kan följa med i böckerna samtidigt som man blir äldre, utan att de känns barnsliga, då böckerna också växer upp.

Jag måste dock säga att jag verkligen saknar den lättsamma underhållningen seriens första böcker bjöd på, och främst saknar jag de tillfällen då man faktiskt blev riktigt rädd. Det blir lite för mycket vardag här, och dessutom är boken inte så actionfylld som tidigare böcker, vilket gör läsningen lite tristare. Den behövs dock för att få ett lugnt och bra slut på serien, och där lyckas den mycket bra.

Frosten avslutar den optimala serien för mellanåldern på ett bra sätt. Det som utmärker boken och serien är att böckerna alla skiljer sig åt och har olika fokusområden. Jag gillar att den här boken är djupare än tidigare, även om jag också saknar de läskiga och lite enklare delarna i de andra böckerna. Sex böcker med samma tänk hade dock blivit för mycket, och den här lösningen är bra och unik. 

Betyg: 
    

Författare: Petrus Dahlin
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 101 st (Inbunden: 118 st)
Åldersgrupp (Enligt mig): 9+
Serie: Skogens systrar, Del 6
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Frosten
Andra delar i serien: Skogens systrar, Flykten, Brunnen, Heden, Själen
Annat: Läst som e-bok

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON
Boken i e-format finns på Bokus.