måndag 19 juni 2017

"Tre saker jag inte vet om dig"

Av Julie Buxbaum

Förlag: Lavender Lit
Utgivningsår: 2016/2017
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 357 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Tell me three things
Annat: 

Handling: Jessie önskar att hon och hennes pappa inte hade behövt flytta till Los Angeles. Hon vantrivs i sin nya skola, där alla känns plastiga och ingen pratar med henne, inte ens hennes nya styvbror. Då börjar mejlen från Någon Ingen komma. NI påstår sig vilja hjälpa Jessie att navigera i den vildmark som är Wood Valley high school, men Jessie är till en början skeptisk. Är det bara någon som driver med henne? När hon till slut bestämmer sig för att våga chansa dröjer det inte länge förrän hon och Någon Ingen börjar komma varandra nära. Men vem är han, egentligen? 

JAG: Berätta tre saker jag inte vet om dig. Alltså, förutom vad du heter och, tja, allt annat.

NI: okej. (1) jag gör übergoda varma ostmackor. så goda att de berättigar användningen av ordet übergoda. (2) för ett år sen var jag en helt annan person. (3) jag vet inte. kanske håller den för mig själv.

JAG: Kom igen. Du håller allt för dig själv.

NI: (3) jag gillar dig.

JAG: (3) Jag gillar dig också.
-Handling från Bokus.se

Omdöme: Jag skrattar, jag imponeras, jag är nära tårar, om och om igen. För Tre saker jag inte vet om dig är en fantastisk och fantastiskt fin bok. Den rymmer så mycket och är så härlig att läsa. Jag gillar särskilt de så levande inslagen med chattar och mejlkonversationer. De är roligt skrivna och känns äkta och gör boken till något mer än bara en saga på papper. Men det är även en bok om sorg och känslor och sådant beskrivs på ett så vackert sätt. 

Jag är avundsjuk på Jessie. Jag är avundsjuk på att Någon Ingen mejlar henne och på att de blir vänner på ett så mycket mer äkta sätt än ansikte mot ansikte. För det ligger inga ytliga värderingar bakom deras relation och det känns så hoppfullt på något sätt. Visst, det är ganska overkligt att något sådant här ska ske, men Buxbaum skriver på ett så verkligt sätt och får mig att köpa alla delar av hennes bok, på ett ytterst märkligt sätt. 

Det är en sådan där bok man inte vill ska ta slut. För även om den är delvis overklig och lite för bra så älskar jag det jag läser. Det känns ändå som en så äkta skildring av high school-livet och jag älskar den värld som byggs upp. Jag gillar boken framförallt för att den inger hopp, är verklig och underbar och rolig och unik. Handlingen är speciell, väldigt intressant och tänkvärd och återigen, det är en mångdimensionell bok som rymmer så mycket

Språket är härligt. Jag älskar Jessies berättarröst, för hon är så ärlig och rolig att lyssna på. Mejlen och chattarna är lyckade inslag och jag verkligen älskar språket där. Jag gillar att boken tar fart redan från början genom en mejlkonversation. Den sega starten undviks på så sätt smidigt, vilket är riktigt smart! I övrigt är språket ganska lättläst och har bra flyt. Det är även personligt, levande, djupt och fyllt av känslor som berör mig på flera plan. 

"Till: Jessie A. Holmes (jesster567@gmail.com)
Från: Någon Ingen (nagoningen@gmail.com)
Ämne: din andliga vägledare på Wood valley high school

hallå där, miss Holmes. vi har inte träffats i verkliga livet, och jag är inte säker på att vi kommer att göra det heller. [...] och därför tyckte jag att det var bäst att mejla dig under anonymitetens täckmantel. 

och ja, jag inser att jag är en tonårskille som just använde orden "anonymitetens täckmantel". så där har du det: skäl nr 1 till att du aldrig kommer få veta mitt riktiga namn. jag skulle aldrig kunna återhämta mig från skammen över att ha använt detta pretentiösa uttryck. 

"anonymitetens täckmantel"? allvarligt?

och ja, jag inser också att de flesta bara skulle ha skickat ett sms, men jag lyckades inte lista ut hur man gör det anonymt. 

jag har kollat in dig i skolan. inte på något läskigt sätt. fast att jag använder ordet "läskigt" kanske räcker för att göra mig läskig?

[...]


högaktningsfullt, Någon Ingen"

Men karaktärerna är ändå det som utmärker Tre saker jag inte vet om dig. Vi har Jessie, Ethan, Liam och en massa andra jag dessvärre glömt namnen på då jag väntade för länge med att skriva den här recensionen... Men det är en hel drös med underbara och unika personligheter. Alla karaktärer känns verkliga, utan att för den skulle vara trista stereotyper. Jag kan både relatera till och önska att jag var mer som de flesta och det är riktigt bra. 

Relationerna är fantastiska. Jessies relation med Någon Ingen är så overklig egentligen, och skulle ju bara kunna vara en bluff. Men någonstans inser man att det de två har är något äkta och jag tycker om budskapet i en relation som växer fram utan att den ena parten vet något om den andra personen bortsett från vad den berättar. Utseende spelar ingen roll, och det är fint! Jag gillar även de andra relationerna som är fina och verkliga.

Och så har vi slutet. Jag måste säga att jag nog älskar det lilla dramat som blev där i slutet och upplösningen av det hela. Det var nästan lite spännande och helt klart förvirrande när det plötsligt fanns flera möjliga svar på den eviga gåtan och så lyckades Buxbaum avsluta på precis det sättet jag önskarde Det får mig att undra om hon känner mig, men troligen är hon bara så skicklig att får mig att känna precis vad hon vill att jag ska - imponerande!

Tre saker jag inte vet om dig bygger på en unik idé. En idé som är mer än en anonym chattkamrat. Det är en bok om relationer som bygger på annat än utsida och felaktiga intryck och jag älskar budskapet. Trots den smått overkliga handlingen skriver Buxbaum äkta och övertygar mig om att allt är sant. Det är en sådan där bok man inte vill ska ta slut, för jag känner en sådan glädje och hoppfullhet när jag läser. Och karaktärerna - Topp!

Betyg: 
   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)