torsdag 29 september 2016

"Vi är en"

Av Sarah Crossan

Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2015 (Engelska) 2016 (Svenska)
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 472 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 13-18
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: One
Annat: Läst som e-bok. Tack B. Wahlströms för boken!

Handling: Sextonåriga Grace och Tippy är sammanvuxna tvillingar, förenade vid höften. De delar bokstavligt talat allt. De är två individer med egna känslor, rädslor och hemligheter, men ändå en. När familjen inte längre har råd med privatundervisning måste tvillingarna för första gången börja i en vanlig skola. Hierarkierna är stenhårda och korridorerna fyllda av nyfikna blickar, elaka viskningar och rykten. Men för första gången kan de skaffa riktiga vänner, och kanske till och med snudda vid något som tidigare varit otänkbart - den stora kärleken. Men så tvingas Grace erkänna att hon inte mår bra och plötsligt står tvillingarna inför ett omöjligt val. 
-Handling från Bokus.se

Omdöme: När jag slog upp första sidan visste jag inte vad jag hade framför mig. Eller, jo, jag hade faktiskt några tankar och förväntningar efter att ha läst på bokens baksida. Lite lagom hjärtekrossande bok som tar upp ett viktigt och ganska okänt ämne, och har ett särskilt djupt. Det stämde till viss del, men en annan del gjorde mig faktiskt ganska besviken. Vi är en är inte alls lika djup som jag hade förväntat mig.

Handlingen är speciell och boken tar upp ett viktigt ämne. Tippi och Grace är siamesiska tvillingar, och lever ett svårt liv, och jag tycker om att en bok skrivs om det här. Det handlar en del om mobbning och kommentarer och bara blickar från andra. Folk som äcklas av dessa två individer. Det är hemskt, och bra att ämnet tas upp. Boken är inte alls lika djup och känslosam som jag trodde, och handlingen kommer igång väldigt sent. 

När jag först slog upp e-boken trodde jag det var något fel på den. Det var konstiga hopp i texten osv. Så tillslut gick jag till en bokaffär, och det visade sig att boken ser ut så! Den är skriven som på vers, av någon anledning. En anledning jag aldrig förstod, vilket förstörde lite av det. I början var det svårt att läsa, men det gav sig. Dock passar språket bra, för det gör boken lite "platt", vilket gör den mindre sorglig att läsa. Och det är positivt i det här läget.

Det platta språket bidrar förmodligen till att boken i sig blir plattare. Jag finner inget djup i varken handling eller hos karaktärer. Jag känner det inte som att jag hinner lära känna någon, och jag gillar inte hur systrarna börjar dricka alkohol osv. Dock älskar jag att läsa om deras relation och systerskap. De är så nära varandra, och jag förstår ibland inte hur det går. Men har man inget val så... Men även om relationen är fin saknar jag personligheter.

Tyvärr måste jag säga att boken går alldeles för fort fram. Det känns oäkta. Man hinner aldrig känna klart innan allt går vidare. Och så händer för mycket. Sjukdom, lillasystern, Yasmeen och Jon som också har sina problem. Jag tror också jag väntat mig något annat än (spoiler) sjukdom, som skulle bli handlingen. Kanske psyksisk ohälsa och att vilja ta livet av sig Nu låter jag hemsk, men det skulle gjort det djupare. (Slut på spoiler)

Trots att boken på många sätt gör mig besviken måste jag bara nämna slutet. Där kommer det sorgliga och fina. Och det är hemskt! Någonstans var det väntat att något så där hemskt skulle ske, men man hoppas ju. De som har det jobbigt får det värre hela tiden... Så slutet förändrade faktiskt hela min bild av boken, vilket är tur. Dock tycker jag det blev lite för dramatiskt. Kunde det inte varit lite mer lugnt sörjande för nu kändes det inte lika äkta.

Vi är en började förmodligen med en fin tanke. En tanke om ett viktigt ämne, och gör något unikt. Ungefär där tog det nog tyvärr stopp. "Vi är en" är inte lika djup som jag väntat mig. Det är en ganska tråkig bok, och allt går så overkligt snabbt. Det är intressant att boken är skriven som på vers, även om det var lite jobbigt i början. Ingen av karaktärerna känner jag särskilt mycket för, men syskonrelationen är fin, intressant och speciell!

Betyg:

    

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Vad kul att du vill kommentera på min blogg. Kommentera gärna om du har några boktips, bloggtips eller något helt annat på hjärtat! Alla kommentarer är lika roliga att få. Jag svarar på allt!
//Lexie