lördag 2 januari 2016

THG-vecka: Det här med att döda karaktärer...

Det här inlägget bör du absolut INTE läsa om du inte har läst alla böcker eller sett alla filmer i The Hunger Games. Nu har jag varnat er.

Idag tänkte jag skriva om det här med att döda karaktärer. Det är väldigt oförskämt, tycker jag. Först får författaren en att gråta av lycka för det är så fint och sedan får hon en att gråta, för det är så hemskt när folk dör. Självklart kan det ge mer kraft och budskapet förstärks med några dödsfall, men man borde inte få en att älska personer och sedan "poff". Döda. Jag måste dock erkänna att Suzanne Collins har varit lite generösare (eller ska jag säga ogenerös), med att döda. Visst, väldigt många dog, tyvärr, men hon har ändå gett en lite fler karaktärer att hålla fast vid. Men om bara Peeta hade blivit lite mer Peeta, det var riktigt dumt att låta honom kapas och förstöras. Han var ju så underbar, vilket han är i slutet också, men det är inte riktigt han. Det är därför jag ibland blir lite sentimental när jag tänker på honom och Katniss.

Nu kommer en spoiler för dig som inte läst ut hela Divergent:

Om du mot alla odds skulle fortsätta nu trots att du inte uppfyller kravet ovan, så färgar jag texten vit, bara för din skull. Jag har själv av misstag råkat spoila mig själv flera gånger, I know the feeling.

Suzanne Collins har ju mycket snällare än Veronica Roth angående det här med att döda. Visst, många fler dör i The Hunger Games och jag blir förkrossad vid så många av dödsfallen, men Veronica Roth hittade inget bättre slut på serien än lite död. Fast det var kanske lite väntat att någon viktigt skulle dö, men inte trodde jag att det skulle vara Tris. Det förstörde så. Jag var förkrossad så länge och har nog inte riktigt släppt det en. Därför har jag backat lite från den serien. Hur ska jag klara av att se sista filmen? (Som dock inte kommer förrän 2017). 

Därför anser jag att trots de många dödsfallen hittade Suzanne Collins lite bättre sätt att ge kraft och göra avtryck i sin serie, medan Veronica Roth gick all in och spelade ut det värsta kortet. Man kan ju inte bara, i slutet också, döda den viktigaste personen och lämna oss kvar frågande. Fast hennes död var ju på sätt och vis lite mäktig. Hon överlevde dödsserumet, men dog av ett pistolskott. Trovärdigt och har någonstans ett viktigt budskap, men ändå. Oj, känner att Divergent tog över mitt The Hunger Games-tema lite nu va. Slut på Divergent-snacket nu. 


Kom tillbaka nu, du som hoppade av förgående del.

Så, det här med att döda huvudkaraktärer, såväl som andra karaktärer. Kanske var lite svårt att undvika i just den här serien, men ändå. Det behöver inte vara nödvändigt. Jag måste dock erkänna att det ger ett mäktigare och viktigare budskap och man har mycket svårare att släppa boken efteråt. Man bara tänker på hur det kunde hända och är lite arg på författaren som lät det hända, som gjorde att det hände. Vilket i och för sig är riktigt mäktigt. Hur kan man bli arg på något sådant, egentligen. Det är inte ens på riktigt, men det känns så äkta. Det här med att döda personer i böcker, gör nog också att man faktiskt kommer ihåg böckerna och deras budskap bättre, även om man kanske måste släppa tagit ett litet tag, för att inte bryta ihop.

Nu tänkte jag att vi skulle göra något "intressant"/"sorgligt". Nämligen räkna upp alla de som dog: 

The Hunger Games:

22 deltagare i Hungerspelen: 
Marvel, Glimmer, Cato, Clove, Distrikt 3, 4 och 5:s tävlande (Rävflickan), Distrikt 6, 7, 8, 9, 10:s tävlande, Thresh och Rue
• Seneca Crane (Mellan första och andra boken)

Catching fire:

18 deltagare i Hungerspelen: 
Gloss, Cashmere, Brutus, Wiress, Mags, Distrikt 5:s tävlande, Morflinisterna, Blight, Woof, Cecelia, Distrikt 9 och 10:s tävlande, Chaff och Seeder.
• Mannen från Distrikt 11 som gjorde tecknet med handen.
• Andra civila som på något sätt stod upp mot regimen.
• Cinna

Mockingjay:

• CIVILA (Sjukhus, Distrikt, ÖVERALLT)
• Finnick
• Primrose
• President Alma Coin
• President Snow
• Boggs
• Leeg 1
• Leeg 2
• Några andra rebeller jag inte minns just nu?
• Peetas familj
• Distrikt 12:s borgmästare och familj (Madge)

Slutsatsen blir att många dog. I sista boken dog faktiskt inte så många man kände, men man kände dem desto bättre, så det blev mer smärtsamt ändå. Det är nästan lite sorgligt att man inte fick veta namnen på alla spelarna som dog i spelen. Hade det varit mer sorgligt då?

* * *

Dagens inlägg blev väldigt dystert, men nog så viktigt. Eller, ja..? Ganska viktigt, men hade varit viktigare om det var på riktigt. Vem vet, kanske vi kommer leva i ett sådant här samhälle om 50-100 år? Obehaglig tanke, men det är inte så långt ifrån. Det här med maktspel, politik, uppror, krig, taktik och sorg, sorg, sorg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)