"Vattnet drar"

Av Madeleine Bäck

Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2015
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 424 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 14+
Serie: Vattnet drar, Del 1
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Vattnet drar
Andra delar i serien: 
Annat: 

Handling: Så blir handen iskall. Ytan slutar bölja. Den ändrar mönster. Sipprar fram och upp över hans hand som mjuka istappar. Viktor är för fascinerad för att kunna röra sig. Han ser hur ytan böjer sig och trevar som långa ormar kring hans arm. Trevar över hans hud. Det är vått och bedövande kallt. Och så ser han naglarna.

Kroppen av en kvinna hittas vid Malmjärn i Gästrikland. Har det något med den illegala sprithandeln att göra? Eller stölden av den värdefulla madonnan i Ovansjö kyrka? Något har förändrats i bygden under den här helvetesvarma sommaren. Det känns i själva luften. Som ett elektriskt stråk av begär och desperation. Det som legat dolt i hundratals år har vaknat igen.
-Handling från Bokus.se

Omdöme: Det gör ont i mig att läsa den här boken. För den kunde ha blivit så bra, men det är den inte. Den är rent förfärlig, faktiskt. Handlingen är spännande och smått obehaglig. Jag gillar blandningen av fantasy och reality. Mord, naturkrafter, kärlek och brottslighet... Men det hela är ganska äckligt och det är mycket våld och sprit som förstör. Jag gillar dock hur boken skrivs ur olika perspektiv, som sedan binds ihop. Det ger mig som läsare möjlighet att ligga steget före, och det är då man verkligen kan uppskatta en bok. Fast här hjälper det dessvärre inte. 

Språket är helt klart det värsta med boken. Det är inte mycket till överdrift att säga att det förekommer minst ett grovt ord på varje sida. Och jag avskyr det! Ord jag inte ens tar i min mun fyller sidorna. Och visst, många unga känner nog igen sig och uppskattar det, men det gör inte jag. Så ska inte böcker vara! Boken är lättläst, men har ett varierande flyt. Ibland, särskilt vid fantasy-inslag, går det riktigt trögt. I början blev det dessutom rörigt när man introducerades till så många personer vars perspektiv man läser ur. Jag hade även önskat att få läsa ur enbart ungas, och inte även vuxnas, perspektiv. 

Karaktärerna har jag inte mycket alls att säga om. Grejen är att jag inte känner någon sympati. Det är alltifrån kriminella unga vuxna, en medelålders man med familjeproblem, en ung singelman som är stressad och osv... Hade det varit fler unga kanske jag hade kunnat relatera mer. Nu har jag inga likheter med någon av karaktärerna, och självklart förstörs läsupplevelsen av det. Jag slutade bry mig om dem på ungefär sida 50, för trots sina misstag förändras de inte. De har inga personligheter, och ingenting man vill minnas. 

Omslaget är förmodligen det bästa med boken. Riktigt snyggt, och först såg jag faktiskt inte vad det föreställde. Skickligt gjort! Slutligen ska vi till den viktigaste frågan: kommer jag läsa fortsättningen? Helt ärligt vet jag inte. Jag vill inte, men författaren har varit fräck och lämnat åtskilliga cliff-hangers. Det känns lite som att jag måste läsa vidare, för att kunna hjälpa de tragiska personerna att rätta till sina liv. Men en sak kan jag säga. Jag längtar inte tillbaka.  

Vattnet drar är inte den värsta boken jag läst, men troligen den största besvikelsen. Jag kan utan att ljuga säga att det bästa är omslaget. (Riktigt snyggt). Resten är dock totalt misslyckat. Handlingen kunde blivit bra, men nu är den för överdriven och våldsam och äcklig. Fylld av fula ord, våld, sprit, begär. Språket är grovt och jag avskyr att läsa det. Karaktärerna känner jag ingenting för. De går inte att relatera till, och de är så misslyckade med kriminalitet etc. att jag vill gråta. Om jag läser fortsättningen är det för att jag inte tappat hoppet om att de ska rätta till sina liv, fast kan det ens ske? Vill jag ens veta hur det ska gå?

Betyg:
★ ★ ☆ ☆ ☆