torsdag 19 december 2019

Den sista illusionen - serierecension

Tack, Henrik Fexeus & Rabén & Sjögren för spännande recensionsexemplar!

Den sista illusionen är en aktuell trilogi skriven av Henrik Fexeus. Den består av böckerna De förlorade, De ihåliga och De första och huvudpersonerna är Ky och Adam. Två ungdomar från olika delar av Stockholm, vars vägar oväntat korsas efter att Ky funnit en mystisk gång bakom väggen i sitt sovrum. Det visar sig att Stockholm endast är en illusion och att staden håller sina invånare fångade. Ky och Adam är inte som alla andra, och inser därför att de måste göra någonting för att rädda staden och hela dess befolkning. 

* * *

De förlorade läste jag en gång redan 2017 och var inte översvallande positiv. Den här gången gillar jag boken betydligt mer, då den aldrig upphör att överraska. Den är fylld av oväntade vändningar och man vet aldrig vem man kan lita på. Jag tycker också att relationerna är intressanta, MEN jag saknar att verkligen få lära känna karaktärerna. För att man inte får göra det innebär att boken inte lyckas beröra mig ens när någon dör. Det blir aldrig som på riktigt, helt enkelt. Visst får man dock ta del av lite kring karaktärerna och deras inre strider, såsom Kys klaustrofobi, men det räcker inte hela vägen. Överlag är dock boken lyckad, då den är väldigt spännande och har bra driv tack vare ett språk med bra flyt och en händelserik berättelse. 

De ihåliga är lik första boken och exakt lika bra, och det är ett problem. För den har ingenting som De förlorade inte har - ingenting som gör just den här boken unik, och det blir en besvikelse. Samtidigt finns det ändå saker som överraskar och förvånar tack vare alla spännande vändningar och att man fortfarande inte vet vilka karaktärer som egentligen är ”goda”. Den är dock delvis mer spännande och engagerande än första boken, men de trista partierna är också fler. Tyvärr väntar jag mest på att den här bleka kopian av första boken ska ta slut, och den blir mest en transportsträcka mot upplösningen. Den är egentligen inte sämre än första boken, men att den inte är bättre gör att den blir något av en besvikelse. 

De första har liksom de två andra böckerna alla dessa fantastiska vändningar som nu nästan blivit Henrik Fexeus signum. Även här vet man aldrig vilka karaktärer man ska lita på och det gör automatiskt att man som läsare enkelt blir engagerad i storyn. Jag ogillar dock starkt hur mycket plats brutalitet och dödande får. Det väcker avsmak och gör mig nästan äcklad. Samtidigt är boken väldigt spännande med en massa avslöjanden och lojalitetsprövningar. Ärligt talat hatar jag dock nästan slutet. Det är så himla många som dör alldeles i onödan och det känns lite för simpelt och slumpmässigt hopslaget. Det är en bok i linje med de andra, och ett okej avslut på en helt okej serie.

Den sista illusionen är en spännande trilogi som delvis engagerar, och alltid överraskar och förvånar. Fexeus största styrka i dessa tre böcker är alla oväntade vändningar och lojalitetsprövningar, som gör att man aldrig vet vilka karaktärer man bör tycka om och inte. Samtidigt saknar jag att verkligen lära känna karaktärerna på djupet, på sätt som gör att man själv kan identifiera sig i dem. Det här är trilogin för den som vill läsa lättläst sci-fi med fokus på handling framför djup, och bli ständigt överraskad, förvånad och chockad. 


Betyg: 
    

Författare: Henrik Fexeus
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2017, 2018, 2019
Antal sidor: 333, 319, 383 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: De förlorade, De ihåliga, De första
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar böckerna på Adlibris, Adlibris, Adlibris; Bokus, Bokus, Bokus och Omnible, Omnible, Omnible.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej! Vad kul att du vill kommentera på min blogg. Kommentera gärna om du har några boktips, bloggtips eller något helt annat på hjärtat! Alla kommentarer är lika roliga att få.
//Lexie