När blir man en mördare? När man tar livet av någon annan? Eller funderar på det enklaste sättet att göra det? Är det tanken på dådet eller själva dådet som avgör?
s. 46
David Teschners debut Verschwindigus är en dramatisk berättelse där ett försvinnande och en novell spelar nyckelrollerna, och varken läsaren eller huvudpersonen kan skilja på dröm och verklighet...
* * *
Plötsligt var den överallt. Halva Instagram pratade om denna anonyma skapelse. Verschwindigus kom till allmänheten lite som dess namne novellen i boken.
Den märkligaste bok jag någonsin läst. Den är som en 107 sidor lång utandning där den säregna berättarrösten upplever känslor, tankar och dilemman jag knappt ens kan föreställa mig. Att säga att storyn är intensiv är en underdrift. Jag blir uttröttad, och stundtals orkar jag inte ens försöka förstå.
Berättarrösten är behållningen. Den är stark, unik och intressant, med ofiltrerade tankar och känslor från högt till lågt. Att få ihop allt är en bedrift i sig. Slutet tar en intressant vändning som påverkar min syn på hela boken, och gör mig nyfiken på mer av David Teschner.
Verschwindigus. Hittepåtyska för en variant av ”försvinna”. Men försvinna från mitt minne kommer den här boken inte göra på ett bra tag. Fascinerande, förtrollande, förvirrande.
Stort tack, David Teschner, för ett recensionsexemplar utöver det vanliga!
___________________________________________________________________
Verschwindigus
Författare: David Teschner
Förlag: Ekström Garay (2020)
Sidor: 107 st
Åldersgrupp: vuxen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)