torsdag 17 november 2016

"Ingenting och allting"

Av Nicola Yoon

Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2012/2016
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 300 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Everything, Everything
Annat: 

Handling: Vi kanske inte kan förutsäga framtiden, men vissa saker går ändå att förutspå. Som att jag kommer att bli kär i Olly. Och att det kommer att sluta i katastrof.

Maddy lider av en extremt ovanlig sjukdom som i princip innebär att hon är allergisk mot världen. På sjutton år har hon aldrig varit utanför huset. Hon fördriver sina dagar med att plugga på distans, umgås med sin mamma och sköterskan Carla och läser mängder av böcker.

Så en dag flyttar den jämnårige Olly in i huset bredvid - svartklädd, graciös som en katt och med ögon blåa som Atlanten. Fascinerade betraktar de varandra från varsitt fönster. Men när de börjar chatta och lär känna varandra på riktigt inser Maddy att hon måste få träffa honom, vilka riskerna än är. För vad är egentligen livet värt om man aldrig får veta hur det är att älska någon på riktigt?

-Handling från Bokus.se

Omdöme: Även fast det här inte var alls vad jag väntat mig, är jag helt klart positivt överraskad. Jag hade väntat mig något mer i stil med TFiOS, men Ingenting och allting är i en helt annan genre. Det är en bok helt unik i sitt slag. Den är fin och berör, samtidigt som den är oväntad på många sätt. Dessutom är den så levande. Det är chattar, mail, listor och anteckningar, och det gör att det känns som så mycket mer än bara en bok. 

Det är lätt att läsa, och de fina bilderna och de särskilda inslagen gör boken väldigt underhållande. Det är verkligen som att jag är där med Maddie, mitt i hennes tuffa tonårsliv. Och den känslan är svår att få fram. Språket flyter på och är lagom enkelt. Det är mycket tankar och funderingar, men även fina dialoger och så även mycket som driver boken framåt. Och det känns som att det är Maddie, och inte Nicola Yoon som skrivit. 


Maddie och Ollys relation är fin, men samtidigt är den inte helt igenom verklig och trovärdig. Just i det här fallet kanske jag kan bortse från det, för jag är verkligen glad för Maddies skull. Deras relation är så himla söt, och de passar så bra ihop, och både Maddie och Olly är sådana där riktigt drömmiga personer. Sådana man bara vill ha i sin närhet. Bara några sidor in i boken känns det som att jag har känt Maddie hela livet, och det är skickligt gjort. 

Vi måste även prata om slutet. Det var ganska oväntat, även om tanken nog fanns i bakhuvudet hela tiden. Blev nästan lite Rapunzel-känsla över det hela. Vill inte spoila, men ni som läst förstår nog vad jag menar. Jag måste även dela med mig av ett citat som jag fullkomligt älskar. Det är så himla mäktig, trots de få orden. Dock lite spoilervarning... (Markera för att läsa) "Det var en gång en flicka vars hela liv var en lögn". Jag älskar det!

Ingenting och allting är en bok om att vara dödligt sjuk, men det är ändå den mest levande bok jag läst. Det är precis som att befinna sig mitt i ett tonårsliv med allt vad det innebär och igenkänningsfaktorn är hög, trots att Maddy är ett så unikt exempel. Nicola Yoon skriver skickligt och får mig att verkligen leva mig in i hennes värld och redan efter några sidor är jag besatt. Både av storyn och Maddy och Olly. Ingenting och allting är underbar!

Betyg: 
   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)