Änglarnas kamp

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Änglarnas kamp, fjärde och sista boken om Nora, Patch och änglarna, skriven av Becca Fitzpatrick bjuder på en stormande upplösning. Efter att Nora tvingades svära en ed för Hank, innan hon tog hans liv, är hon nu den nya ledaren för Svarta Handens nefilarmé, och dessutom nefil själv. Nefiler och fallna änglar för ett oändligt krig mot varandra som nu trappats upp, så hur ska det gå ihop med Patch och Noras relation? 

Nora måste nu leda nefilerna, men kanske inte åt det håll de förväntar sig. Planen är att avstyra kriget och rädda så många som möjligt, men när det kryper fram att Nora dejtar en fallen ängel förlorar hon allt förtroende. Hon och Patch låtsas att de har gjort slut, efter inrådan av nefilen Dante, som blir Noras nya pojkvän. Han verkar dock ha andra planer än Nora. Planer som involverar svartkonst, som skulle vara förödande för hela världen. 

”Hur skulle jag kunna infria löftet till ärkeänglarna utan att bryta eden jag svurit Hank? Jag såg bara en enda lösning. Jag skulle leda Hanks armé. Mot fred.”
s. 28

* * *

Denna sista bok i serien om Patch och Nora är helt klart en värdig avslutning, men inte så mycket mer. Helt ärligt är jag nu riktigt trött på allt vad det heter fallna änglar, nefiler, och inte minst relationen mellan Nora och Patch, som inte alls känns verkligen längre. Problemet är att de haft så många motgångar, men ändå så löser sig allt alltid perfekt för dem, och visst är det fint och så, men realistiskt? Nej, inte ett dugg faktiskt.

Något jag dock gillar med just den här boken är att den känns mer genomtänkt än seriens tidigare delar. Det finns lite av en mysterieaktig känsla, där man själv kan vara med och luska i hur saker och ting hänger ihop. Kopplingen mellan allt är dock inte helt lyckad, för när Pepper Friberg kom in och plötsligt blev jätteviktig utan någon egentligen särskilt viktig anledning förstod man snabbt att något var på gång.

Något annat jag inte gillar är att Nora nu är en del av nefilerna. Visst, det skapar drama vilket ju alltid är välkommet, men jag tycker det blir jobbigt, för man vet aldrig vem som är ond och vem som är god. Okej, när jag skriver det så här låter det ju som det perfekta dramat, men av någon anledning blir det inte det... Jag stör mig också på nära slutet när Vee avslutar en viss grej, för det blev bara för mycket och var alldeles för passande. Det sammanfattar faktiskt boken och serien ganska bra - allt är lite för bra och passande för Nora och kompani hela tiden, och jag köper faktiskt inte det!

Änglarnas kamp är en bra avslutning på en okej serie, men sticker inte ut. Jag gillar mysterieinslagen, även om de inte är helt lyckade, då de skiljer boken från seriens andra delar. Jag tycker dock inte om hur allt hela tiden löser sig för Nora och de andra, för det känns ännu mindre realistiskt än att änglar existerar. Jag är dock glad att jag läste ut serien, men tycker att Becca Fitzpatrick borde ägna sig åt att skriva om enbart romantik i framtiden, för det är det hon gör bäst!

Betyg: 
★ ★ ★ ☆ ☆ 

Författare: Becca Fitzpatrick
Förlag: Ponto Pocket
Utgivningsår: 2015 (original: 2012) 
Antal sidor: 318 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Fallen ängel, Del 4
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Finale
Andra delar i serien: Fallen ängel, Förlorad ängel, Noras val
Annat: Läst som pocket

Blev du intresserad? 
Du hittar boken i pocketform på Adlibris, Bokus och CDON. 
Boken i e-format finns på Adlibris, Bokus och CDON.