fredag 20 september 2019

Wildcard

Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar 

Wildcard av Marie Lu är fortsättningen på Warcross. Boken utforskar dystopigenren på ett helt nytt sätt, genom att lägga fokus på ett högteknologiskt samhälle där virtuell verklighet är en del av nästan allas liv, och AI är ett större hot än någonsin. Emika Chens liv har förändrats totalt flera gånger nu. Hon har blivit världskänd, kär och förrådd, och nu måste hon ställa allt till rätta. Hon måste stoppa Hideos algoritm och i samma veva kanske hon kan rädda en sprucken syskonrelation. Frågan är bara vem som är ond och vem som är god, när det inte går att skilja på illusion och verklighet. 

Jag knyter nävarna och öppnar dem igen samtidigt som hans namn får mitt hjärta att slå hårdare. Jag är en sådan idiot.
   Hur kan tanken på honom fylla mig med avsky och längtan på samma gång? Hur kan jag stirra med fasa på kön av människor som väntar i regnet utanför en polisstation och samtidigt rodna över mina drömmar om att ligga i Hideos säng och låta fingrarna glida över hans rygg?
s. 12


* * *

När jag läste Warcross blev jag totalt golvad, då jag inte visste innan vad jag hade att vänta mig, och boken visade sig vara fantastisk. Wildcard är precis lika bra, med skillnaden att jag den här gången inte blir överraskad, då det här är precis vad jag förväntat mig av uppföljaren. Jag saknar att bli överraskad, och det hade behövts något extra för att göra min upplevelse av den här boken lika bra som av den förra. 

Den här boken lyckas dock med bravur på andra sätt. Den berör mig mycket mer än första boken, och då tänker jag främst på historien om Sasuke, som verkligen är en stor tillgång för hela boken, då den gör den till något mycket mer än bara tuff sci-fi. Dessutom lyckas flera av relationerna påverka mig, då de blivit djupare och starkare. Samtidigt saknas något, för jag känner distans till alla karaktärer - inte minst Emika. Man får aldrig lära känna dem på djupet, vilket gör att det inte känns så verkligt eller engagerande när man läser. Jag saknar att få känna mig som karaktärernas förtroendevalda. 

Även om boken i stort inte överraskar mig genom att överträffa mina förväntningar, så blir jag gång på gång överraskad under bokens gång. Jag älskar alla oväntade vändningar som är lika klockrena som i Warcross. De gör det omöjligt att sluta läsa! Dessutom är handlingen nytänkande och unik. Det är sällan man läser om teknik, spelande och artificiell intelligens i skönlitteratur så här, och det verkligen spännande och nästan knäckande att läsa om. Marie Lu skrämmer mig med sin story, och får mig att tänka på vart vår värld är påväg just nu. Sedan jag läste ut boken har jag haft svårt att släppa den, och det är ett mycket gott betyg!

Wildcard är precis vad jag väntade mig efter förra boken, så jag blir inte överraskad, vilket är något av en besvikelse. Men Marie Lu tar återigen med läsaren på ett oförglömligt äventyr som får en att fundera på vart vår värld är på väg idag. Boken är ständigt spännande, skrämmande och omöjlig att släppa. Trots att jag saknar att djupdyka i karaktärerna berör Lus berättelse mig på flera plan, och det är en bok som jag kommer minnas när vår värld går mer och mer emot att bli högteknologisk.

Betyg: 
    ☆ 

Författare: Marie Lu
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2019 (original: 2018) 
Antal sidor: 318 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 13+
Serie: Warcross, Del 2
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Wildcard
Andra delar i serien: Warcross
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och CDON

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)