Tack, Mattias Lönnqvist, för ett fantastiskt spännande recensionsexemplar!
Recensionen kan innehålla spoilers från tidigare delar
Precis som i seriens första bok finns både bättre och sämre partier i Konflikternas tid. Inledningen är oväntat bra och väcker intresse direkt. De smidiga tillbakablickarna till förra boken är mycket välkomna och gör att man enkelt kommer in i boken. Det är en sådan där sak som ofta är ett problem i särskilt fantasyböcker med komplexa världsbyggen, men Mattias Lönnqvist löser det problemet skickligt och exemplariskt.
I mitten kommer tyvärr ett parti som är svårläst och segt och där förlorar jag faktiskt det mesta av mitt intresse för Ella, Marmat, Tirandim och alla andra. Det händer inte så mycket, man blir aldrig överraskad eller medryckt och språket håller inte riktigt, men mot slutet når boken ännu längre än sin föregångare.
Det är sällan andra boken når lika långt som första boken. Här har vi dock ett av få exempel på det, för Konflikternas tid lyckas verkligen överträffa mina förväntningar. Författaren har med otrolig skicklighet vävt ihop de tre olika spretiga perspektiven från ettan, på sätt som skapar både spänning och engagemang. Det blir knappt ens rörigt, vilket är oerhört imponerande. Jag önskar dock att kronologin skulle ha bevarats hela tiden - även vid skiftena mellan berättarrösterna, för ökad tydlighet och bevarande av spänningen.
Jag gillar dock att följa så många olika karaktärer, och det är imponerande att det aldrig blir rörigt med alla olika perspektiv. Tvärtom ökar spänningen då man får följa alla dessa olika, färgstarka personer. Karaktärerna är välgjorda och äkta, men jag tycker inte riktigt att deras ålder harmonierar med språket, handlingen och deras problem. Ena stunden känns de mycket yngre och nästan barnsliga, för att en stund senare kännas oerhört vuxna, samtidigt som själva boken tycks vara skriven för tonåringar.
Konflikternas tid lyckas med detnästan omöjliga att överträffa förväntningarna efter en strålande första bok i serien. Mattias Lönnqvist skriver spännande och skapar engagemang och känslor genom karaktärer man vill läsa mer om. Det är fantasy precis som den ska vara, men samtidigt är Oldenasagan helt unik i sitt slag. Konflikternas tid har både toppar och dalar, men topparna når högst. Lönnqvist har uppenbarligen blivit en kraft att räkna med inom den svenska fantastiken!
Konflikternas tid är andra boken i Mattias Lönnqvist fantasyserie Oldenasagan. Den tar vid just där Den mörka portalen slutade, precis efter att Marmat av misstag släppt ut den mäktige magikern Xuolian som raserade världen för femhundra år sedan. Nu kämpar både Tirandim, Ella och Marmat på varsitt hål mot de onda krafterna. Frågor kring huruvida magin eller kyrkans väg är den rätta blir stora frågor för de tre ungdomarna, samtidigt som mörka tider närmar sig Oldena. Det blir en kamp på liv och död där vänskap och kärlek är viktigare än någonsin, och där oväntade möten ska ske.
””Vi börjar få ont om tid. Det brukar ta tre till fyra år att träna en problemlösare. Ni måste bli redo i år.”
”Varför i år?”
”Därför att vi snart är under attack”, sa Johrun och reste sig. Han lämnade dem med obesvarade frågor.”
s. 38
* * *
Precis som i seriens första bok finns både bättre och sämre partier i Konflikternas tid. Inledningen är oväntat bra och väcker intresse direkt. De smidiga tillbakablickarna till förra boken är mycket välkomna och gör att man enkelt kommer in i boken. Det är en sådan där sak som ofta är ett problem i särskilt fantasyböcker med komplexa världsbyggen, men Mattias Lönnqvist löser det problemet skickligt och exemplariskt.
I mitten kommer tyvärr ett parti som är svårläst och segt och där förlorar jag faktiskt det mesta av mitt intresse för Ella, Marmat, Tirandim och alla andra. Det händer inte så mycket, man blir aldrig överraskad eller medryckt och språket håller inte riktigt, men mot slutet når boken ännu längre än sin föregångare.
Det är sällan andra boken når lika långt som första boken. Här har vi dock ett av få exempel på det, för Konflikternas tid lyckas verkligen överträffa mina förväntningar. Författaren har med otrolig skicklighet vävt ihop de tre olika spretiga perspektiven från ettan, på sätt som skapar både spänning och engagemang. Det blir knappt ens rörigt, vilket är oerhört imponerande. Jag önskar dock att kronologin skulle ha bevarats hela tiden - även vid skiftena mellan berättarrösterna, för ökad tydlighet och bevarande av spänningen.
Jag gillar dock att följa så många olika karaktärer, och det är imponerande att det aldrig blir rörigt med alla olika perspektiv. Tvärtom ökar spänningen då man får följa alla dessa olika, färgstarka personer. Karaktärerna är välgjorda och äkta, men jag tycker inte riktigt att deras ålder harmonierar med språket, handlingen och deras problem. Ena stunden känns de mycket yngre och nästan barnsliga, för att en stund senare kännas oerhört vuxna, samtidigt som själva boken tycks vara skriven för tonåringar.
Konflikternas tid lyckas med det
⭐️ ⭐️ ⭐️ ⭐️
Författare: Mattis Lönnqvist
Förlag: Type & Tell
Utgivningsår: 2019
Antal sidor: 482 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 12+
Serie: Oldenasagan, Del 2
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Konflikternas tid
Andra delar i serien: Den mörka portalen, *Untitled*
Annat:
Blev du intresserad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)