måndag 10 oktober 2016

"Sophies historia"

Av Jojo Moyes

Förlag: Printz Publishing
Utgivningsår: 2012 (Engelska) 2014 (Svenska) 
Antal sidor (Med eventuellt efterord/tack): 440 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): Vuxna, men även tonåringar
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Girl You Left Behind
Annat: 

Handling: Frankrike, 1916. Sophie Lefèvre driver tillsammans med sin syster familjens hotell i hemstaden medan deras män slåss vid fronten. När den nye tyske kommendanten får syn på Sophies porträtt målat av hennes make Edouard föds en farlig besatthet som kommer att tvinga Sophie till ett ödesdigert beslut.

London, 2006. Sophies porträtt hänger hemma hos Liv Halston. Ett slumpartat möte avslöjar målningens verkliga värde och dess turbulenta historia, och hotar att vända upp och ner på Livs tillvaro.

Sophies historia är berättelsen om två unga kvinnor, åtskilda av ett sekel, som förenas i sin beslutsamhet att slåss för det de älskar mest oberoende av vad det kostar...

-Handling från Bokus.se

Omdöme: Jag fortsätter imponeras av hur professionell Jojo Moyes är. Hon skriver skickligt och lyckas, varje gång. Hon täcker in ett brett spann med sina romaner, och just därför kan man gilla alla, nästan lika mycket. De är alla unika men med samma ton. Jojo Moyes skiner verkligen igenom, främst i karaktärerna. Livet efter dig är omöjlig att överträffa, men den går inte att jämföra med Sophies historia och därför kan jag se på den med helt andra ögon. 

Sophies historia är helt klart annorlunda. Det är en djupare historia, just för att den gräver sig ändå tillbaka till första världskriget. Jag förstår inte hur en människa kan förstå en ung kvinna på 2000-talets tankar så bra, men nu lyckas hon leva sig in i rollen som kvinna under första världskriget. Det är intressant läsning, och handlingen är så speciell. Den spinner mellan två tidsåldrar och skapar ett nytt sorts djup. Och drivet, spänningen och kärleken...

Jag trodde jag var färdig med att häpna efter Jojo Moyes språk efter att ha läst tre av hennes böcker, men icke. När jag läst det här inser jag att hon ligger på ytterligare en nivå. Att lägga upp en story i två olika tidsåldrar så här är skickligt. Berättelsen är uppbyggd med ett nytt sorts driv. Nya saker kring tavlan kommer hela tiden upp och berättelsen går fram och tillbaka på ett unikt sätt. Och Jojo Moyes skriver så känslosamt och fint!

Även om Sophie och Liv lever i två olika tider förenas de i sin personlighet, och det är snyggt gjort. De är båda färgstarka och unika karaktärer som jag verkligen beundrar. Jojo Moyes är inte rädd för att slänga in en pappa som helst går runt naken. Det gör bara hela situationen underhållande och unik och man kan inte låta bli att le. Även Paul, Mo och Kommendanten gör sitt till. Jojo Moyes lyckas så bra med personligheter och relationer. 

Jag skulle aldrig kalla det här för "deckare", men det är något likt i tonen. Det är mycket mystik kring tavlan och det sker en intressant utredning. Men istället för målet att sätta dit någon handlar det om förståelse. Och det är så fint! Man förenar en tid med en annan genom en tavla och en sorglig historia och det är vackert och unikt. Jag måste också säga att jag gillar slutet mycket. Det kändes så rätt och verkligen fulländat. 

Sophies historia visar ännu en gång hur professionell Jojo Moyes är. Här hittar hon ytterligare ett helt unikt fall att skriva om, och det gör att jag kan se på den här boken med helt nya ögon. Inget kan slå Livet efter dig, men jag kan inte jämföra Sophies historia med den. Sophies historia är intressant upplagd. En handling spinner genom två tider och förenar dem med en tavla som ger ett fint djup och ett underbart budskap. 


Betyg: 
   

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)