fredag 12 juni 2020

Det sextonde året

Det sextonde året av Kim Liggett är en dystopisk/sci-fi/övernaturlig/fantasy/... ungdomsbok. Att placera den här ungdomsroman som blandar magi med kritik mot samhället i ett fack är omöjligt. Här följer vi sextonåriga Tierney på hennes nådeår. Det är en plåga alla flickor får genomgå, för att renas från sin förhäxande magi, och - om de överlever - komma tillbaka hem för ett stillsamt, tryggt liv i ett arrangerat äktenskap. Men är det verkligen hela sanningen bakom nådeåret? 

När jag tittar på staketet, på den oändliga, välvda raden av cederstammar som sträcker sig flera kilometer omkring oss, slår det mig – även om vi har skickats hit mot vår vilja, för att leva eller dö som djur, är det här det friaste vi någonsin har varit. Förmodligen det friaste vi någonsin kommer att vara.
s. 142

* * *

Mitt största problem med den här boken är att jag egentligen inte vet vilken typ av bok det är. Det är inget fel i sig med en bok som inte kan placeras i en särskild genre - tvärtom gör det den otroligt intressant och unik. Utan problemet är att jag inte vet hur jag ska förhålla mig till bokens händelser. Är det fantasy och ska jag tänka magi? Eller är det en dystopi och ska jag tänka samhällskritik? Eller är det bara någon märklig variant av contemporary? 

Det blir en ganska märklig blandning då det är så svårt att förstå om man ska ta till sig budskapet på ett verklighetstroget sätt, eller mer försöka applicera övernaturliga händelser i vår verklighet. Det är dock en intressant story med många tänkvärda budskap. Liggett väcker kritik mot ojämställdhet på ett nytt, skrämmande sätt, som även om det är extremt går att dra många paralleller till i vårt samhälle. Och det gillar jag skarpt.

”Hemma finns det ingenting farligare än en kvinna som säger vad hon tycker. Det var det som hände med Eva, du vet, anledningen till att vi blev förvisade från himmelriket. Vi är farliga. Fulla av djävulsk list. Om vi får chansen använder vi vår magi till att lura män in i synd, ondska och förödelse.” Jag är för trött för att himla med ögonen. ”Det är därför de skickar hit oss.”
   ”För att befria er från er magi”, säger han.
   ”Nej”, mumlar jag innan jag somnar. ”För att knäcka oss.”
s. 231

Jag älskar också den hoppfullhet som finns i boken med de lite rebelliska handlingarna. Slutet är dessutom otroligt mäktigt, och jag gillar att det är så öppet, för det låter verkligen läsaren själv skapa sig en bild. Och också där blir det igen så tydligt att den här boken är helt unik, för den hör inte till någon särskild genre utan är skriven helt utanför boxen, och när jag tänker efter är det nog framför allt något otroligt positivt och underbart.

Det sextonde året är inte som någon annan bok. Den passar inte i något fack, utan är helt sin egen, på både gott och ont. Det är en otroligt intressant och gripande story, med skrämmande tydliga kopplingar till dagens samhälle. Den når dock inte hela vägen fram. Dels då den är spretig, men också då jag aldrig får den närhet till storyn och karaktärerna som hade behövts för att den verkligen skulle engagera mig. 

⭐️ ⭐️ ⭐️ 

Författare: Kim Liggett
Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2020 (Original: 2019) 
Antal sidor: 393 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Grace Year
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)