Tack, B. Wahlströms för det överraskande, härliga recensionsexemplaret!
Sirenen är den första bok Kiera Cass någonsin skrev, men först efter succén med The Selection fick hon den utgiven. Här är havets skrämmande väsen i fokus, men så även Kiera Cass paradgren: komplicerad kärlek. När Kahlen är med om en båtolycka blir hon en siren och döms till att tjäna Havet i 100 år. När 80 år har gått fruktar Kahlen fortfarande att sjunga för alla oskyldiga sjömän, så att de går rakt ut i havet. Hon har också svårt att finna glädje i livet, men när hon möter Akinli förändras allt. Han ser henne för den hon är bortom sin utomjordiska skönhet, och Kahlen inser faran i det som håller på att utvecklas, men när hon vänder om kanske allt redan är försent. För Havet visar aldrig nåd.
”Hon drog mig närmare och andades i mitt öra: ”Välkommen till sirenernas systerskap.”
Jag drog ner under ytan och något kallt tvingade sig in i mina blodådror. Och även om det skrämde mig gjorde det knappt ont alls.”
s. 13
* * *
Jag kan faktiskt förstå varför man valde att ge ut Sirenen i original först efter succén med The Selection. För den är inte alls lika underbar som berättelsen om America och Eadlyn. Samtidigt har jag svårt att förstå hur alla förlag från början kunde säga nej till originalet av Sirenen, för det är ju en grym bok ändå.
Jag är glad att den här boken skiljer sig så mycket från Cass andra böcker, för det är en fördel med tanke på att den inte riktigt är lika vass. Så tack vare att det här är en helt annan typ av bok – och dessutom en typ av bok jag aldrig tidigare läst – kommer den riktigt långt. Jag gillar verkligen idén och handlingen. Det är otroligt spännande att läsa om dessa mytiska väsen sirenerna i vår nutid, för det skapar speciella känslor. Sirenerna är mytiska och mystiska och en speciell krydda till en traditionell kärlekshistoria, och det gör att boken sticker ut och blir minnesvärd.
Jag gillar hur sirenerna talar med vördnad om Havet med stort "H", för det gör att Hon känns skrämmande och äkta och extremt farlig. Det är verkligen en fascinerande story kring livet som siren och Havet, och tack vare allt det här mytiska känns boken fantastiskt mäktig.
När det gäller själva kärleksstoryn är jag dock mer tveksam. Det är visserligen en otroligt fin relation som växer fram mellan Kahlen och Akinli. Från början känns allt bara fint, gulligt och äkta, och hela relationen är väldigt lyckad. Därefter tycker jag att allt blir lite för overkligt, med tanke på hur de träffar på varandra i de mest märkliga situationerna, och hur Akinli bara accepterar allt utan frågor. Allt hänger väl ihop med den här "vi är menade för varandra"-känslan, men allt blir lite för cheesy, orealistiskt och idyllisk någonstans efter halva boken.
Kiera Cass är dock makalöst duktig på att beskriva känslorna hos Kahlen på ett mycket trovärdigt sätt. Man kan verkligen sätta sig in i hennes känslor, och dessutom är det verkligen dramatiska, himlastormande känslor som än en gång gör boken till en mäktig läsupplevelse. Dessutom skriver Cass lika bra som i sina böcker, och det gör boken till ett rent nöje att läsa. I slutet kan jag inte låta bli att tänka på June och Day i Marie Lus Legend-trilogi. Slutet i Sirenen berör på djupet, precis som ett slut ska göra.
Sirenen är unik, mystisk och otroligt mäktig läsning. De mytiska inslagen om sirener gör boken till något alldeles särskilt, och tack vare det gör det inte så mycket att kärlekshistorian i övrigt är ganska klassisk, otrolig och för perfekt. Som vanligt skriver Cass magiskt och lättläst utan att det blir tråkigt, och sättet hon beskriver känslor på är fantastiskt. Jag har aldrig tidigare läst en så otroligt mäktig bok känslomässigt, och det är framför allt det jag kommer minnas Sirenen för.
Jag är glad att den här boken skiljer sig så mycket från Cass andra böcker, för det är en fördel med tanke på att den inte riktigt är lika vass. Så tack vare att det här är en helt annan typ av bok – och dessutom en typ av bok jag aldrig tidigare läst – kommer den riktigt långt. Jag gillar verkligen idén och handlingen. Det är otroligt spännande att läsa om dessa mytiska väsen sirenerna i vår nutid, för det skapar speciella känslor. Sirenerna är mytiska och mystiska och en speciell krydda till en traditionell kärlekshistoria, och det gör att boken sticker ut och blir minnesvärd.
Jag gillar hur sirenerna talar med vördnad om Havet med stort "H", för det gör att Hon känns skrämmande och äkta och extremt farlig. Det är verkligen en fascinerande story kring livet som siren och Havet, och tack vare allt det här mytiska känns boken fantastiskt mäktig.
När det gäller själva kärleksstoryn är jag dock mer tveksam. Det är visserligen en otroligt fin relation som växer fram mellan Kahlen och Akinli. Från början känns allt bara fint, gulligt och äkta, och hela relationen är väldigt lyckad. Därefter tycker jag att allt blir lite för overkligt, med tanke på hur de träffar på varandra i de mest märkliga situationerna, och hur Akinli bara accepterar allt utan frågor. Allt hänger väl ihop med den här "vi är menade för varandra"-känslan, men allt blir lite för cheesy, orealistiskt och idyllisk någonstans efter halva boken.
Kiera Cass är dock makalöst duktig på att beskriva känslorna hos Kahlen på ett mycket trovärdigt sätt. Man kan verkligen sätta sig in i hennes känslor, och dessutom är det verkligen dramatiska, himlastormande känslor som än en gång gör boken till en mäktig läsupplevelse. Dessutom skriver Cass lika bra som i sina böcker, och det gör boken till ett rent nöje att läsa. I slutet kan jag inte låta bli att tänka på June och Day i Marie Lus Legend-trilogi. Slutet i Sirenen berör på djupet, precis som ett slut ska göra.
Sirenen är unik, mystisk och otroligt mäktig läsning. De mytiska inslagen om sirener gör boken till något alldeles särskilt, och tack vare det gör det inte så mycket att kärlekshistorian i övrigt är ganska klassisk, otrolig och för perfekt. Som vanligt skriver Cass magiskt och lättläst utan att det blir tråkigt, och sättet hon beskriver känslor på är fantastiskt. Jag har aldrig tidigare läst en så otroligt mäktig bok känslomässigt, och det är framför allt det jag kommer minnas Sirenen för.
Betyg:
★ ★ ★ ☆ ☆ (3,5)
Författare: Kiera Cass
Förlag: B. Wahlströms
Utgivningsår: 2019 (original: 2016)
Antal sidor: 282 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 14+
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: The Siren
Annat:
Blev du intresserad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)