Döden är inget skämt bjuder in läsaren i nittonåriga Josef Koroljovs kaotiska liv. Författaren Karl Modig börjar berättelsen i en tid där Josef nyligen har förlorat sin storebror Alexander, vilket förändrat hela familjens liv, inte minst storasyster Nataschas. Josef väljer att hantera sin sorg med att fokusera på att hjälpa sin deprimerade syster, fortsätta träffa sin exflickvän och ibland opassande skämt. En mörk men hoppfull bok om när livet går i bitar. ”– Varför? viskar hon. Varför?
Hon försöker säga något men hennes röst går sönder till en snyftning.
– Jag vet inte.
[...]
Jag lägger min arm om henne och önskar att jag visste vad jag skulle säga.”
s. 33
* * *
Jag plockade spontant på mig den här boken i samband med att jag lånade en hel del tunga klassiker, med tanken att just bryta av den tunga läsningen med något lättsammare, och Döden är inget skämt fyllde verkligen sin funktion.
Trots en mörk titel är det en bra bok att läsa när man inte vill behöva tänka och känna så mycket. Den är egentligen otroligt sorglig, men precis som att Josef försöker ta distans från sina känslor efter broderns död gör Modig det enkelt även för läsaren att betrakta den här dystra världen på håll, utan att behöva engagera sig så mycket.
För stunden var det precis vad jag behövde, men kanske är det inte det alla söker efter när de lägger märke till bokens titel. Men den unika balansen mellan djupaste sorg och befriande simpel humor kan tilltala många. Det enda jag verkligen saknar är utveckling hos karaktärer och handling, för i slutändan gav boken mig bara något att ägna några timmar åt. Den berör tyvärr inte, på grund av distansen som jag delvis älskar då den gör boken så enkel att läsa, delvis ogillar då jag känner mig utanför när jag läser.
Döden är inget skämt lyckas med konsten att balansera på den hårfina gränsen mellan vad som är passande och opassande i kombinationen av sorg efter en förlorad familjemedlem och halvdana skämt. Det är lättläst och lättsmält, men ingenting för den som vill leva i boken eller ta del av livsomvälvande visdomar. Det är just det som är bokens tjusning.
Trots en mörk titel är det en bra bok att läsa när man inte vill behöva tänka och känna så mycket. Den är egentligen otroligt sorglig, men precis som att Josef försöker ta distans från sina känslor efter broderns död gör Modig det enkelt även för läsaren att betrakta den här dystra världen på håll, utan att behöva engagera sig så mycket.
För stunden var det precis vad jag behövde, men kanske är det inte det alla söker efter när de lägger märke till bokens titel. Men den unika balansen mellan djupaste sorg och befriande simpel humor kan tilltala många. Det enda jag verkligen saknar är utveckling hos karaktärer och handling, för i slutändan gav boken mig bara något att ägna några timmar åt. Den berör tyvärr inte, på grund av distansen som jag delvis älskar då den gör boken så enkel att läsa, delvis ogillar då jag känner mig utanför när jag läser.
Döden är inget skämt lyckas med konsten att balansera på den hårfina gränsen mellan vad som är passande och opassande i kombinationen av sorg efter en förlorad familjemedlem och halvdana skämt. Det är lättläst och lättsmält, men ingenting för den som vill leva i boken eller ta del av livsomvälvande visdomar. Det är just det som är bokens tjusning.
⭐️ ⭐️ ⭐️
Författare: Karl Modig
Förlag: Gilla Böcker
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 217 st
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Döden är inget skämt
Annat:
Blev du intresserad?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)