lördag 11 april 2020

Queenie

Queenie är skriven av brittiska Candice Carty-Williams som var trött på rasismen och sexismen hon möttes av i vardagen och tyckte det var dags för ett statement. Här följer läsare tjugofemåriga Queenie Jenkins, som just blivit dumpad. Eller nej, det är bara en paus. Hon sjunker djupare och djupare och söker tröst hos vita män som berömmer henne för hennes stora svarta rumpa, och befinner sig snart i en ond cirkel av destruktiva förhållanden. Familjen väljer stolthet framför psykiskt mående, och Queenie vet inte hur hon ska hitta tillbaka till sig själv igen. 

”Att försöka få en kvinna på fall gör att de känner sig starka, det får dem att må bra och det gör att de tror att de har ett syfte här i livet. [...] Tvillingar bryr sig inte om vems känslor de sårar, vem de måste utnyttja, vem de måste köra över, de märker det för tusan inte ens.”
   ”...är du säker på att det inte är vita män du menar, Maggie?”
s. 10

* * *

Det finns tre skäl till att jag läste Queenie:
- Hade hört mycket gott om den på Instagram
- Skulle lyssna på ett samtal med författaren
- Den passade perfekt i min bokstavsutmaning (Q)

Jag vet inte riktigt varför jag berättar det. Kanske för att lite legitimera att jag inte alls älskade boken som så många andra, då jag inte läste den av samma skäl. Jag förstår visserligen allt de andra ser i boken, men jag tror inte att jag är rätt läsare.

För mig blir det nästan makabert när Carty-Williams skriver så humoristiskt och obekymrat om fruktansvärda sexuella, övergreppslika situationer. Jag förstår tanken med det och efter att jag lyssnade på det där författarsamtalet blev det klarare att det var ett sätt för författaren att hantera ämnet med någon form av distans som gjorde det lättare för både henne och läsarna att ta in det fruktansvärda budskapet.

För det är en otroligt viktig bok med starka budskap om både rasism, sexism och psykisk ohälsa. Det är omöjligt att inte bli påverkad av läsningen. Någonstans uppskattar jag också den här distansen man får på grund av humorn. Den blir nödvändig för att lätta upp en annars otroligt mörk historia. Jag lyckas dock aldrig komma överens med Queenie och kan inte sätta mig in i henne situation - vilket jag visserligen är tacksam för, men det gör också att boken inte landar helt rätt hos mig. 


”Om jag inte vill att det här skulle hända, varför lät jag det i så fall ske? Nog måste jag väl vilja att det här skulle hända?”
s. 195

Queenie är långt ifrån min typ av bok och jag blir både förskräckt och road av Carty-Williams unika sätt att hantera förfärliga ämnen och stora frågor. Jag kan aldrig riktigt förstå huvudpersonen, men samtidigt är det som Amie Bramme Sey sa i intervjun: när hon läste tänkte hon: ”Varför reagerar inte Queenie mer?”. Sedan insåg hon att den verkliga frågan är: ”Varför reagerar inte jag mer?”. Queenie lämnar mig både förundrad och förfärad.

⭐️ ⭐️ ⭐️  

Författare: Candice Carty-Williams
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: 2020 (Original: 2019) 
Antal sidor: 397 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): Vuxna
Serie: -
Originalspråk: Engelska
Originaltitel: Queenie
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.

1 kommentar:

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)