tisdag 14 april 2020

Du, bara

Du, bara är Anna Ahlunds debutroman från 2016. Det är en hjärtskärande historia omsextonåriga John och artonåriga Frank. När de möts liknar det ingenting John någonsin känt förut. Problemet är bara att Frank kommer hem till John och storasystern Caroline då han är hennes nya mål, och hon har redan planerat allt in i minsta detalj. Dessutom är nog känslorna inte ömsesidiga. 

”Frank, det här är min lillebror John.”
   Han tittar upp och ser på mig.
   Jag håller andan.
   Hans ögon är elektriska. Svarta som ett natthav där blixten slagit ner. Utan att släppa mig med blicken reser han sig upp, ler, och sträcker fram handen. Jag tar två steg fram och fångar upp den. Hans handflata är sval.
s. 23


* * *
Det började ju så bra!

Jag ångrade tusen gånger att jag inte läste den här boken tidigare. Anna Ahlund skriver helt fantastiskt. Språket fängslar mig fullkomligt och gör att allt så verkligt och nära. Med träffande och målande beskrivningar kan hon inte lämna någon oberörd och känslorna i boken tycks nästan hoppa ut från pappersbladen. 

Ahlund beskriver personkemin mellan John och Frank på sätt som gör en avundsjuk och som verkligen berör på djupet. Allt känns som tagit ur en ljus dröm, men ändå så realistiskt. I båthuset där i juni når berättelsen sin höjdpunkt och är så unik, speciell och fulländad.

Sedan går det utför.

Personkemin och närheten till känslorna försvinner och bokens speciella aura blir suddig och min avundsjuka ersätts med frustration. Det som i början var en både känslomässigt och intellektuellt laddad relation förvandlas till något enbart sexuellt och det förtar hela bokens unika känsla.

Jag älskar dock alla små detaljerna som Ahlund plockar upp, som gör att hela boken känns så genomtänkt. Tranorna, tromben och sommarregnet... Jag älskar också Ellis och Johns relation. Det är så befriande att läsa om riktigt bra vänskap mellan en kille och tjej. Slutet är hoppfullt, men inte tillräckligt. Det känns för enkelt och det hade behövts mer tid och tvekan för att kännas trovärdigt, men boken växte ändå i mina ögon de sista 50 sidorna. 

”Hon är som en tromb, du är mer... jag vet inte. Typ ett sommarregn.”
s. 77

”För första gången förstår jag exakt på vilket sätt ett sommarregn är bättre än en tromb.”
s. 330

Du, bara är tyvärr inte den fantastiska bok jag väntade mig. Den börjar underbart med en unik personkemi och ett språk som inte lämnar någon oberörd. Sedan ersätts allt med något sexuellt och det vackra och speciella i relationen försvinner. I slutet blir det bättre, men det räcker inte hela vägen ens för en bok som började så himlastormande bra. Jag blir dock nyfiken på Ahlunds andra böcker. 

⭐️ ⭐️ ⭐️ ⭐️ 

Författare: Anna Ahlund
Förlag: Rabén & Sjögren
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 341 st 
Åldersgrupp (Enligt mig): 15+
Serie: -
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: Du, bara
Annat: 

Blev du intresserad? 
Du hittar boken på Adlibris, Bokus och Omnible.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hej, vad kul att du vill kommentera mitt inlägg! Notera dock att frågor om litterära analyser eller andra skolarbeten enbart besvaras via Swish. Mejla lexie.tusensidor@gmail.com för Swishnummer :)