öppnats under oss.”
Det är ett mysterium varför jag inte plockat upp ”Stanna hos mig” tidigare. För den är fantastisk.
Ayòbámi Adébáyò skriver makalöst vackert och hennes skildring av Yejides liv är hjärtskärande och berör på djupet. Inte minst delarna som berättas i du-form; de skulle jag kunna läsa om och om igen. Det finns något så personligt i Adébáyòs skrivstil, som får boken att kännas så naken, ömtålig och äkta.
Det är inte bara en sorglig bok, utan den är också fylld av glädje och humor. Det blir en fin och tacksam balans till allt det mörka, och även om jag slår ihop boken med tårar i ögonen är det i slutändan allra mest en bok som gör mig hoppfull.
När jag slår ihop boken är jag också fylld av insikt. Tack vare Adébáyòs beskrivningar av Yejides släkt, hennes frisörsalong och de politiska spänningarna i landet vet jag nu mer om Nigeria än någonsin, och för det kommer jag vara ”Stanna hos mig” evigt tacksam.
Stanna hos mig är en vacker, hjärtskärande och lärorik skildring av ett äktenskap i förfall. En bok är bara en bok, tills den ger läsaren något oersättligt och blir oförglömlig, och ”Stanna hos mig” kommer stanna hos mig.
Jag håller med, en fantastisk bok! Jag hoppas hon skriver mer snart!
SvaraRaderaInstämmer helt! Det vore ett intressant författarskap att följa :)
RaderaLåter som en bok jag skulle vilja läsa. Tack för tipset!
SvaraRaderaJa, läs den! Fantastiskt fin läsupplevelse :)
Radera